31 maj 2014

Lördagen hittills

Så har det nästan hunnit bli kväll igen, vart försvann dagen? Jo, den försvann mestandels på gymet som vanligt, först en timmes Body Attack följt av en timmes dans 1,5 timme senare:-). Steve han fick åkt till tandläkaren han. I torsdag kväll tappade han en plomb ur en tand när han drack mjölk. Det var samma tand som han tappade en bit ur och fixade för några månader sedan. Han har emellertid haft problem med tanden från och till sedan dess och i söndags började det värka ordentligt efter att vi ätit Sunday Roast. Det gick dock över efter några timmar och han försökte ignorera problemet, smått tandläkarrädd som han är. Men när nu hela fyllningen föll ut så var det bara att ta tjuren vid hornen.

Vi trodde att det skulle räcka att sätta i en ny plomb, men när han kom till tandläkaren visade det sig att det inte var så enkelt. När tandläkaren såg tanden så sa han "Oh no!" flera gånger så Steve fattade att det var dåliga nyheter. Sedan tandläkaren fixade den lilla biten som lossnat hade tanden spruckit på två ställen och ända ner under tandköttet.  Tandläkaren, som var indier, bad om ursäkt flera gånger som indier ofta gör och sa att de normalt gör allt för att rädda tanden, men eftersom den spruckit på två ställen och så långt ner så gick det inte att bygga upp den igen. Så, på måndag måste han gå tillbaka och dra ut den.

30 maj 2014

Fääääärdigaaaa!

Äntligen, köket är klart! Vi har hållit på sedan kl. 11 och jag har hatat varje minut. Jag tycker om renovering, om jag kan betala någon annan för att göra arbetet.

Nu sitter jag och vilar ut med fötterna på bordet, kriskpiga fläsksvålar i en skål och ett glas rödvin i handen. Det är jag verkligen värd.
Så här blev det. Den limegröna väggen är nu ett minne blott och istället har vi ljusa och fräscha väggar i ljusbeige, eller citrongräs som färgen hette. Jag är så nöjd med slutresultatet, flera år av irritation av att se den gröna väggen är äntligen över. Och, Steve och jag grälade inte en enda gång:-)

Det går framåt

Sådärja, första varvet klart och nu ska färgen torka ca fyra timmar innan vi kan måla sista lagret. Den täcker den gröna riktigt bra redan.

Beslöt mig igår för att nu ska det ske. Köket ska få en ny färg och det skulle ske på idag. Steve blev lite överraskad när jag berättade om min plan och försökte skjuta på det som han alltid gör, men den här gången gick det inte😊. Jag gick och köpte ett par färgprover och lite annat igår och i morse hämtade jag en burk av färgen som vi valde och ikväll borde allt vara klart. Den här gången valde jag en glossig färg. Steve ville ha matt förra gången men jag tyckte inte det blev bra. Uppenbarligen inte Steve heller för han protesterade inte alls när jag sa att den här gången blir det gloss.

Det tar inte länge att måla ett rum bara man får tummen ur. Det tråkigaste är att sätta maskeringstejp runt allt man inte vill ska få färg.

Sent from my Windows Phone

I brist på annat

Ifall man känner att man har några minuter över så kan man ju alltid renovera lite😊 Avskyr att renovera men avskyr färgen på köksväggarna ännu mer så nu är det dags.

Sent from my Windows Phone

28 maj 2014

The Book of Mormon

Glad lillördag på er. Här är det grått som i en säck men det regnar iallafall inte.

Idag var jag och såg musikalen The Book of Mormon parodierar på den mormonska läran. Musikalen är skriven av skaparna av South Park så då kan man förstå nivån på skämten, inget var för allvarligt för att inte skämtas om:-). Den var riktigt riktig rolig och handlar om ett par "nyutexaminerade" mormoner som ska skickas ut i världen för att ringa på dörrar och omvända befolkningen. De hamnar i Uganda som inte har den mest lättfrälsta befolkningen:-)
Jag satt längst till sidan men såg ändå allt utan problem.

26 maj 2014

Lite ditt och datt

Glad måndag på er alla. Här har det varit Bank Holiday, dvs. helgdag, så lite lugnare i inkorgen även om jag nog har haft saker att underhålla mig med.

Det har regnat mer eller mindre hela dagen så jag har känt sig allt annat än hågad att sticka ut näsan. Vi var iallafall en snabb runda till vårt shoppingcenter (för många ungar som sprang överallt) och Steve försökte åka ut en runda med cykeln. Han han dock vända i ytterdörren då det precis började regna när han skulle ut.

Ikväll trotsade vi iallafall regnet och gick till puben Cat's Back för middag, vi var sugna på deras tapas. Men ta mig fan om de inte hade bytt meny. No tapas mera:-( Först funderade vi om vi bara skulle ta en drink och gå vidare men så började vi läsa igenom menyn lite noggrannare (3 sidor lång) och beslutade oss för att ge den ett försök.

Min förrätt var en fisktallrik med fyra olika fiskar och räkor, en sallad med massor av godsaker och mörkt bröd (som Steve fick).
Min huvudrätt var en slags köttgryta i rödvinssås där köttet var så mört att det föll isär när jag petade i det. Grytan serverades med kokt kål och potatis, men när jag bad att få byta potatisen mot broccoli (som jag såg i en rätt längre ner) så frågade kocken om jag kanske ville ha blandade grönsaker istället och det sa jag ju naturligtvis ja till. När jag fick rätten så hade han också satt till broccoli. Där kan man tala om kundservice.  Vi kommer nog att äta där igen ... men visst saknar jag deras tapas:-)
Ja, igår var det som sagt dags för finalen mellan Finland och Ryssland och vi vet väl alla vid det här laget hur det gick:-(.

Hela puben förutom ett litet rum högst upp i puben hade bokats för ishockeyfinalen med finsk kommentator. Ryssarna där fick helt enkelt ta det som erbjöds:-)

Stämningen på puben Famous 3 Kings var iallafall bra ... åtminstone fram till mitten av andra perioden:-)
Ett par tjejer hade gått "all in" och klätt ut sig till de finska lejonen. Jag fattar inte hur de stod ut i värmen, jag skulle ha fått värmeslag.
Imorgon ska jag bege mig in till centrala London och mitt gamla jobb. Vi ska få lära oss hur man använder det nya översättningsprogrammet som de ska ta i bruk. Jag får nog sätta en post it-lapp på min datorskärm för annars kommer jag garanterat att glömma bort det

25 maj 2014

Nedräkning

Äntligen är det bara 20 min kvar innan matchen Finland-Ryssland startar. Då har jag, Nina och hennes man Andrew suttit här i tre timmar. Vill man sitta så gäller det att komma i tid. Skulle kunna tänka mig att köpa ett glas vin men inte när det är såhär packat, så törstig är jag verkligen inte. Alla TV-skärmar i puben, förutom ett litet rum, är reserverade för oss finnar. Andra får också komma och se, om de står ut med Mertaranta som kommentator:-)

Sent from my Windows Phone

Samma procedur som förra söndagen

Body pump kl. 10. Det är ungefär så tidigt som jag är beredd att träna på morgonen. Sedan står Sunday toast på samma pub som förra söndagen och ishockey på agendan.

Sent from my Windows Phone

24 maj 2014

Guld nästa och ungerskt på tallriken

Ja, matchen mellan Finland och Tjeckien gick ju som på räls och imorgon är jag tillbaka på samma ställe för att se guldmatchen. Hur kul som helst!
Till och med engelska drottningen stödjer Finland:-)
Igår träffade jag Mia på after work, och ingen after work utan god mat först. Vi gick till den mysiga ungerska restaurangen Gay Hussar i Soho. Jag har varit där flera gånger och maten är alltid jättegod och riktlig. Den påminner lite om finsk husmanskost. Fine dining i alla ära men när jag är sugen på en rätt så är det oftast husmanskost.
Vi placerades i "skamvrån", eller kanske "snålhetsvrån" (vi utnyttjade ett erbjudande med 50 %-rabatt:-)) och det här var vår utsikt. Nå, vi satt och pratade nonstop mellan tuggorna så det var ingenting som störde oss. Jag rekommenderar deras husvin som är ungerskt. Riktigt gott.
Eftersom sparrisen är i säsong för tillfället så fick det bli det till förrätt med stekt bacon. Jag var emellertid lite besviken eftersom sparrisen var kall, jag hade utgått från ett den skulle vara varm.
Till huvudrätt valde jag grismedaljonger. Väljer ofta griskött när det finns på menyn. Till köttet serverades paprika, lök och stekt potatis i en underbar sås.
Vi hoppade över desserten och gick till en pub för ett sista glas vin istället. Jag skulle kunna gå till den här restaurangen varje vecka.

Ishockey

På plats på puben Famous 3 Kings i West Kensington för att se matchen mellan Finland och Tjeckien. För tillfället är det 50-50 finska och tjeckiska supporters här men sålänge de visar matchen med finsk kommentator är jag nöjd. Jag hoppas verkligen Finland vinner för jag skippade min favoritdansklass för att se den här matchen😊

Sent from my Windows Phone

21 maj 2014

Konsultarbete och högljudd träning

Just hemkommen efter ett mycket intressant Body Attack-pass. Ikväll deltog en kille jag aldrig sett på passet förut. Han såg helt normal ut men när passet började var det som om djävulen flög i honom, eller hur man nu ska beskriva det. Det var "VAU!", "COME ON!", "YEAH!" och handklappningar från början till slut. Att ingen annan föll in i hans tjoande verkade inte bekomma honom det minsta.

Under passet kom jag fram till att hans beteende kunde bero på en av dessa saker: 1) Han försöker göra sig rolig på vår bekostnad (alla andra deltagare var kvinnor ... men, han var inte lika uthållig som mig:-) 2) Han går igång på högintensiva gymklasser eller 3) Han lider av någon slags Gymtourette, när musiken går igång reagerar han genom att börja ropa och klappa. Efter ytterligare funderande så kom jag fram till att orsak nr 2 är mest trolig eftersom jag hörde att han sa till instruktören efter passet, "vi ses nästa onsdag". Jag kan ju berätta att det var svårt att inte börja småskratta, eller gapflabba om jag ska vara ärlig, och jag såg flera som drog på smilbanden:-). Skulle jag ha varit instruktören så skulle jag ha tappat tråden helt.

Vad annat har jag hunnit med, jo jag har åkt in till Suss jobb i Barbican och visat henne hur översättningsverktyget som jag använder fungerar. De funderar på att skaffa ett "riktigt" översättningsverktyg och inte ett hemlagat. Det jag använder är tämligen enkelt, allt sker online OCH det är gratis, vad mer kan man behöva:-)

Det visade sig vara ett litet helvete att ta sig dit. Normalt skulle det ha tagit ca 1 timme men jag satte till 30 minuter extra för att få lite spelutrymme. Det tog två timmar! Det började emellertid ok. Jag tog tåget in till Waterloo och bytte till Bakerloo-linjen för ett stopp till Embankment där jag skulle byta till Circle Line som är den enda linjen som stannar i Barbican. Den planen sprack ju genast när jag fick reda på att Embankment station var stängd på grund av att de uppgraderade rulltrapporna. Det var bara att fortsätta färden och stiga av i Baker Street istället, tänkte jag, och ta Circle Lane därifrån. Tji fick jag där för de hade stängt den stationen också. Det var bara att fortsätta ännu några stopp västerut (jag skulle österut) och kunde till slut stiga av på Paddington Station. Jag gick till rätt plattform och efter ca 5 minuter kunde jag äntligen stiga på ett Circle Line-tåg som gick österut. Jag hann dock bara en station så bestämde uppenbarligen tunnelbanans kontrollrum att nej nu ska vi byta riktning på det här tåget, det ska gå västerut istället. Det var bara att svärande gå ut och vänta på nästa tåg som kom mer än 5 minuter senare. SEDAN kunde jag äntligen åka i rätt riktning men kom fram 30 minuter försenad och jag som hatar att vara försenad mer än något annat! Som tur var hade Suss inga andra möten som väntade utan vi kunde gå igenom programvaran och dess funktion i lugn och ro.

Som tack för att jag kom och utbildade henne i programvaran så bjöd hon mig på lunch som konsultavgift vilket var jättegulligt, jag som tyckt att det varit tillräckligt att få en orsak att lämna mitt "kontor" några timmar:-)

Nu har jag glömt namnet på puben där vi hade lunch men maten var god.

Det blev kyckling- och sparristerrin med en senapssås till förrät (brödet lämnade jag) och ...
bergtunga (fisk) med god sås och grönsaker till huvudrätt. Egentligen serverades rätten med gnocchi, typ potatispasta, men det gick ju genast bort. Jag har beslutat mig för att strikta till mig igen när det gäller kosten, den blev lite väl liberal under och efter islandsresan med massa vatten i kroppen som följd.

20 maj 2014

Skönhetsbehandling hemma

Här tänkte jag ge er ett tips på en skön ansiktsmask som ska ta bort finnar, pormaskar och död hud (har inte sponsrats av produkten, köpte den med egna pengar:-). Några av de bloggar jag läser tipsade om masken från MayBeauty så jag beslöt mig för att beställa och prova.

Paketet innehöll 5 masker, appliceringspensel och en guide för hur man ska sköta sin hud. Jag småskrattade för mig själv när jag läste och såg att deras diettips låg mycket nära lågkolhydratkost, dvs. inga spannmål, inget socker, inget friterat, inga bönor eller baljväxter eller halvfabrikat. Det enda som de rekommenderade som jag inte äter var frukt och fullkorn, vilket var lite konstigt eftersom de samtidigt sa att spannmål är skadligt för huden..

Jag beställde maskerna från Sverige i slutet av förra veckan och fick dem igår, det kostade inte något extra heller för leverans utanför Sverige. Snacka om bra kundservice.
Efter att ha läst den enkla bruksanvisningen så skred jag till verket med penseln. Jag hade läst att man ska vara mycket försiktig så att man inte penslar över ögonbrynen eftersom masken enkelt avlägsnar ansiktsbehåring också:-)

Jag penslade försiktigt och sedan var det bara att låta den verka i 30-45 minuter. Masken var en sorts lermask men den doftade mycket gott. När det gått 45 minuter var det dags för mitt favoritsteg, att dra av den. Jag tyckte inte att det var farligt alls och huden kändes mjuk och skön efteråt. Det rekommenderades att man gör behandlingen en gång i veckan och när kuren är slut så ska man märka en uppenbar skillnad. Har inte så många finnar men pormaskar och dom får gärna flyga och fara.

18 maj 2014

Perfekt söndag

Vilket fantastiskt väder vi har haft det här veckoslutet, med temperaturer nära 25 i skuggan. Man kan verkligen inte vara på dåligt humör sådana dagar, hur mycket man än skulle vilja.

Min dag började på allvar kl 10 med en svettigt Body Pump-klass. Body Pump är verkligen inte en så pjåkig träningsform om man vill bygga muskler eftersom man använder skivstång och kan öka vikterna i takt med att man blir starkare och det viktigaste av allt, man har en instruktör. Jag tränade själv med vikter i 5 år, enligt skräddarsytt program förvisso som ändrades var 6:e vecka, men jag fick inte alls samma resultat som jag får nu. När jag tränar i klass så börjar jag outtalat tävla mot andra. Finns det någon annan som lyfter mer, hoppar högre och gör fler pushups så försöker jag matcha dem eller vara ännu bättre. Om jag inte kan jämföra mig med någon så tar jag aldrig ut mig lika mycket, fast jag kanske inbillar mig det.

Efter dusch och lite nedvarvning gick Steve och jag till vår lokala pub The Armoury där vi mötte upp med våra kompisar Sofia och Kim. Jag har marknadsför pubens fantastiska Sunday roast carvery så nu var det upp till bevis:-)

Puben ligger lite svårt till vid en vältrafikerad väg, men när man väl tagit sig över den med livet i behåll och kommer in så möts man av en jättemysig pub med gitarrer, gamla bilder av filmstjärnor och omatchade möbler som jag tycker ger pubar sån hög mysfaktor. The Armoury är dessutom en av få pubar som jag känner till som serverar carvery, dvs. de skär upp köttet till dig och sedan får du lasta på med så mycket sidorätter som ryms på tallriken.

Jag började iallafall med en Bloody Mary som var riktigt god, inte för sur alls
Den här gången valde jag kyckling och sedan massor av sidorätter, speciellt de som var low carb. Allt smakade SÅ gott och inget var överkokt. Det speciella med den här pubens carvery är att de inte snålar med köttet utan man blir verkligen mätt och slipper känna sig lurad.
Vi satt utomhus i ett bås i deras beer garden, man kan ju inte slösa bort en solig dag genom att sitta och trycka inomhus.
Mycket mätta och belåtna promenerade vi till ett auktionshus vid Themsen inte långt från puben som Sofia och Kim kände till. De har "öppet hus" på söndagar och på måndagar går själva auktionen av stapeln. Vi hittade inget köpvärt idag, inte ens det loppätna tigerskinnet lockade, men Sofia och Kim berättade att det är nya grejer varje vecka.
När vi gått igenom hela utbudet fortsatte vi till en restaurang som heter Konnigans nära Wandsworth Station för en eftermiddagskaffe. Vi lyckades få ett bord i deras frimärkstora trädgård och satt och njöt av grönskan.

Det var det perfekta sättet att tillbringa en söndagseftermiddag, mycket trevligt sällskap, mycket god mat och ingen stress.

16 maj 2014

Mat i kvadrat

Är just hemkomna efter ännu ett besök till den pakistanska restaurangen Lahore Kebab House i Streatham, så nu sitter vi och småjäser, och småfiser tänkte jag nästan skriva, men sånt slutade jag med genast jag gav upp kolhydraterna. Tänk att det var så enkelt att få en kollugn mage!

Vi kom till restaurangen lite efter sju och då var den ännu ganska tom, 30 minuter senare var den nästan full av indier och pakistanier, ett tecken på att de gör bra mat. Både Steve och jag har kommit fram till att vi gillar pakistansk mat mer än indisk eftersom den har lite mer smakkombinationer än indisk mat som i princip bara smakar curry, oberoende av vad man beställer.

Idag hade vi en riktig köttfest. Jag beställde lammkottletter till förrätt som var perfekt kryddade. Steve valde onion bhaji.
Till huvudrätt delade vi en mixed grill som innehöll både grillat kött och fisk. Gott är ordet. Som sidorätt åt vi saag paneer som är stuvad spenat med indisk ost.

När vi gjort vår beställning så dubbelkollade servitören om vi faktiskt inte ville ha något bröd eller ris. De blir lika förvånade varje gång så man undrar ju om vi är de enda som hoppar över kolhydraterna. Steve tar naan-bröd någon gång då och då men oftare inte och aldrig ris längre. Han har lärt sig att han mår mycket bättre utan den bukfyllnadsmaten. Man blir nog minsann mätt ändå men inte svullen:-)
Massa indier och pakistanier som smörjde kråset, ett bra tecken.
När vi kom hem satt våra grannar, ett äldre par, som bor på nedersta våningen och åt middag med vin och levande ljus ute i trädgården och njöt av den varma kvällen. I bakgrunden spelade de lugn musik. Jag tror de hade en romantisk middag på tu man hand för jag har aldrig sett kvinnan så uppklädd tidigare. Allt såg väldigt romantiskt ut. Mannen är en långhårig italienare och även om han inte precis ser ut som någon adonis så har han väl romantiken i blodet:-)

Igår blev det middag från ett annat kök, nämligen franskt. Suss och jag träffades på en fransk restaurang som heter Les Deux Salons. Maten är god där och det är lätt att få den lågkolhydrat. Fransk mat är generellt väldigt LCHF, kanske därför man sällan ser jättetjocka fransmän. Visst, de äter väl sin baugette då och då men inte som en hel måltid som man gör i andra länder utan som ett tillbehör, något man suger upp såsen med eller balanserar osten på.
Till huvudrätt blev det lax med grönsaker. Såsen var mycket god, måste ha varit mandelolja eller något i den för jag hade mandelsmak i munnen länge efteråt.
Eftersom efterrätt ingick i trerätterserbjudandet som vi hade valt, så gällde det att försöka välja det minst illa på menyn. Ostbricka ingick inte i specialmenyn men väl jordgubbar med grädde. Jag utgick från att grädden inte skulle vara osötad utan säkert vispad med flera kilo socker och dubbelkollade med servitören när han kom för att ta upp beställningen. Jo sa han, grädden innehöll socker. Då frågade jag om jag kunde få en skvätt vanlig fullfet osockrad grädde istället. När han såg osäker ut så sade jag att nog måste de väl ha grädde i köket?! Jo, det fick han ju nog medge. Så, naturlig grädde fick jag tillslut fast det satt lite hårt inne. Jag tror han blev lite överraskad över mitt önskemål, kunde säkert inte tänka sig att någon inte vill ha socker i sin efterrätt:-)

15 maj 2014

Äntligen sol och värme och after work i Richmond

Igår kom äntligen solen fram på riktigt efter flera dagar av korta solglimtar varvat med ordentliga regnskurar och åska. I förrgår såg molnen så här rökaktiga ut att jag nästan förväntade mig att det skulle komma blixtar ur dem som i början av filmen Världarnas krig med Tom Cruise.
Ett par regnbågar har också visat sig.
Vad kunde vara bättre än att gå på after work i Richmond en solig dag som denna. Jag och Sofia sammanstrålade i Richmond och beslöt oss för att testa en pub lite "of the beaten track" som hette The White Swan. Puben hade jättemysig inredning men vi beslöt oss för att dra nytta av de sista solstrålarna och satte oss ute i den lilla undanskymda men lika mysiga trädgården istället.

Jag bestämde mig för att gå lite "wild" i mina val av rätter och valde ankbröst till förrätt och ...
stekt lamm till huvudrätt. Jag äter ju normalt bara seekh kebabs (spett med lammfärs) som är så välkryddade att man knappt vet vilket kött man äter men jag tänkte jag skulle göra ett försök. Jag har både börjat äta avocado och oliver, som jag avskydde som pesten före LCHF, och tycker det är jättegott, så kanske ... Jag bytte ut potatisen mot spenat och sedan var min rätt klar:-) Måste säga att det inte var dåligt alls och såsen var full av smak. Skulle nog kunna äta det igen.
Till efterrätt nöjde jag mig med en kopp kaffe medan Sofia beställde banoffee pie med en portionsstorlek som skulle kunna räcka till en mindre familj:-).

När vi druckit upp den goda argentiska malbecen och betalat gick vi vidare till den gamla goda puben White Cross som bara är ett måste när man besöker Richmond. Utsikten över Themsen är svår att överträffa.
Titta där, julgubben!:-)
Richmond bridge nere till vänster på bilden.
För att göra utsikten ännu vackrare, om möjligt, så var det fullmåne och helt vindstilla. Njuuuutning.
Snart kommer jag att hoppa på bussen för färd in mot centrum där jag ska träffa Suss. Vi har inte sätts på jättelänge som vanligt, eller åtminstone en månad.

14 maj 2014

Moooot Richmond

Är som bäst på väg till Richmond för en after work med Sofia. Har inte besökt Richmond på eeeevigheter och då är stadsdelen faktiskt min favorit i London. Har både jobbat och tränat riktigt duktigt den här veckan så det ska bli skönt att bara slappa i solen några timmar med gott sällskap och gott vin.

Sent from my Windows Phone

12 maj 2014

Hjärthälsa

Jag är, som ni kanske förstått i och med min lågkolhydratkost, mycket intresserad av hälsa och hur stor inverkan som det man stoppar i gapet har på hur man mår. Ju mer jag läser in mig på ämnet desto mer övertygad är jag att folk skulle må såååå mycket bättre om de åt som man gjorde för 100 år sedan och då talar jag inte bara om övervikt. Min farfarsfar blev 99 år och då hade han levt ett allt annat än rofullt liv på de sju haven största delen av sitt liv och rökt sen han var 14. Han åt däremot troligen INTE en kost baserat på socker, genmodifierat vetemjöl och lågkaloriprodukter.

Jag hittade just den här mycket intressanta artikeln översatt till svenska som skrivits av en världsberömd amerikansk hjärtkirurg som berättar vad som egentligen orsakar hjärtsjukdom. Han borde veta för han har 25 års erfarenhet inom hjärtkirurgi och har utfört över 5 000 hjärtoperationer. Ni hittar artikeln här och läs HELA.

Eurovisionsfrosseri

Här kommer några bilder från lördagens eurovisionsvaka tillsammans med Nina, hennes man Andrew, Carola och Steve.

För att göra det enkelt för mig så bjöd jag på tre vältestade pajer; medelhavspaj som jag denna gång fyllde med lufttorkad skinka, fetaost och soltorkade tomater, tacopaj och ostpaj, som Steve hade satt in specialbeställning på, allt LCHF naturligtvis. Till pajerna serverade jag en sallad med avocado, mozzarellaost och tomat samt en kikärtsssallad som Steve blandade ihop.
Till efterrätt blev den en otroligt fräsch, pots de creme med citron.
I väntan på spektaklet...
Till och med Steve lyckades tvinga fram lite entusiasm, han som annars avskyr Eurovisionen:-).
För att inte magen skulle kurra under festivalen så hade jag bullat upp med olika godsaker för alla typer av dieter och smakinriktningar.
Låtarna då. De flesta var väl helt ok, ingen sjöng falskt vad jag minns, och Österrike förtjänade nog sin förstaplats även om jag nog inte tror att jag kommer att minnas låten om några veckor.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...