Under åren som gått har de blivit ganska "tama" och tvekar inte att stövla fram till vår potatisåker bakom huset och plocka upp sättpotatisen när andan faller på. När farsan dessutom tömde ett lager med gammal säd bakom det gamla fähuset som ligger ca 10 m från vårt hus var lyckan gjord och nu kan man se dem de flesta morgnarna och kvällarna när de smörjer kråset.
26 juli 2012
Mitt i naturen
När man bor på landet så befinner man sig aldrig längre än några meter från naturen. De senaste tio åren eller så har ett tranpar troget häckat på åkern bakom vårt hus. I år är inget undantag. Den här sommaren har de fått ännu en unge som de vakar över som hökar, inte ens katterna vågar närma sig.
Under åren som gått har de blivit ganska "tama" och tvekar inte att stövla fram till vår potatisåker bakom huset och plocka upp sättpotatisen när andan faller på. När farsan dessutom tömde ett lager med gammal säd bakom det gamla fähuset som ligger ca 10 m från vårt hus var lyckan gjord och nu kan man se dem de flesta morgnarna och kvällarna när de smörjer kråset.
Föräldrarna till höger och vänster och ungen i mitten.
Under åren som gått har de blivit ganska "tama" och tvekar inte att stövla fram till vår potatisåker bakom huset och plocka upp sättpotatisen när andan faller på. När farsan dessutom tömde ett lager med gammal säd bakom det gamla fähuset som ligger ca 10 m från vårt hus var lyckan gjord och nu kan man se dem de flesta morgnarna och kvällarna när de smörjer kråset.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar