29 februari 2020

Ommöblering och överraskningssång

Glad lördag på er! Det verkar som om ni äntligen har fått snö i Norden😉. Här har vi faktiskt fått se solen ... mellan regnskurarna. Det var inte i går kan jag säga.

Lördagen har gått i allt annat än slappandets tecken. Jag började med två omgångar gym som vanligt och när jag kom från mitt andra pass hade Steve börjat tömma sin byrå med kläder och grejer i sängkammaren. I går fick vi äntligen den nya byrån klar och det var dags att börja möblera om i sängkammaren som sett för bedrövlig ut länge nu. När Steve burit ut sin lilla och trasiga byrå i massivt trä från typ 80-talet, började vi tömma två stora fyrkantiga rottingkorgar som vi också skulle slänga bort. Jag fattar inte varför vi köpte dem över huvud taget för typ 10 år sedan, för särskilt snygga var de inte, dessutom var de flätade och det kom in både damm och  katthår i dem😒. När vi rivit ut allt i korgar och byråer så såg det ut så här. Var skulle man börja? Kläder, mappar och annat smått och gott i en salig röra?!😒. Nå, vi plockade, sorterade och slängde bort och snart var sängen tom och vi 20 kg skräp lättare till sinnes😊. När Steve åkte till sin bowls-tävling fortsatte jag jobbet och böt sängkläder och tvättade två tvättmaskiner så nu känns det riktigt fräscht. I morgon städar vi resten av lägenheten.

När jag tvättat den första maskinen tog tvättmedlet slut och jag gick till shoppingcentret för att köpa mer. Jag svängde samtidigt in på TK Maxx en snabbis och kom naturligtvis inte ut tomhänt. Förutom en liten box för mina solglasögon så hittade jag de här häftiga ytterkrukorna som ser ut som papperspåsar. De är av papper på utsidan och plast på insidan och kommer med många olika tryck och storlekar. De är jättecoola och jag tror faktiskt jag ska gå tillbaka i morgon och köpa fler om de finns. Såg att de tillverkas av ett företag som heter Scandi Home. Ta fast en titt på deras hemsida: www.scandhomelondon.com
Så det har varit min lördag hittills och jag kommer nog inte att göra måna knop mer i dag.

I går bjöd Steve mig på fen födelsedagsmiddag på den nordafrikanska restaurangen Azou i Hammersmith. Det är nästan exakt två år sedan vi var där senast så det var verkligen hög tid. Ägaren var på plats och sitt charmiga jag som vanligt, alltid lika glad och pratsam😊
Det var helt fullt när vi var där och det förstår man, maten är väldigt bra.
Jag beställde lammkorvar i tomatgryta till förrätt och till huvudrätt provade jag på en nyhet på menyn, lammköttbullar i tomatsås och ägg. Det har blivit mycket lamm den här veckan, och jag som vanligtvis inte tycker att lamm är sådär jättegott😄 Men, välkryddat som här och välstekt som på Ritz så smakar det verkligen gott.
Bäst när Steve och jag satt och väntade på våra efterrätter kom ägaren in med baklava-kakor som han stuckit ner ett brinnande ljus i, sjungandes Happy Birthday To You med hög röst. Han fick också alla andra i restaurangen att stämma in. Gud så jag skämdes, det här har alltid varit min största skräck😂. Steve hade uppenbarligen tipsat ägaren om att jag fyllt jämnt i veckan när han steg upp för att gå till toaletten.

27 februari 2020

Födelsedag på The Ritz

God kväll i stugorna. Steve är ute med sina kompisar som nästan varje vecka och Busen och jag myser hemma i stugvärmen. Det har varit riktigt kallt i dag, soligt men kallt. Jag drabbades av ett litet migränanfall mitt på dagen ... det är väl för att spänningen efter min födelsedag släppt😁. Anfallet gick dock över ganska snart. Jag har auramigrän så om jag genast tar en huvudvärkstablett så blir huvudvärken aldrig alltför för plågsam, oftast får jag ingen alls.

Jag tänkte jag skulle visa några bilder från tisdagens födelsemiddag på The Ritz tillsammans med Steve. Ni får ursäkta att bilderna är lite gula men ljuset var så svagt och gick lite i gult det också.

Restaurangen är inte alltför stor och stämningen är mysig. De flesta servitörerna bar frack och verkade komma från Italien. Vi hann knappt sätta oss innan vi blivit betjänades av 4 stycken som presenterade sig med namn, allt från Riccardo till Giuseppi. En av servitörerna var fransman och han var den mest formella av dem, han drog inte på munnen en gång under hela kvällen😏. Han var också den som berättade vad rätterna bestod av. Efteråt frågade Steve alltid vad han sa men jag hade förstått accenten lika lite som honom😊
Våra amuse bouche. Fråga mig inte vad det var men en av dem smakade lite getost. Gott dock.
Min förrätt var ankleverpate.
Till förrätt beställde jag två olika delar av lamm. Jag mindes att jag beställde lamm förra gången jag var på Ritz och tyckte den var mycket god, så även den här gången.
Det var intressant att titta på gästerna och följa betjäningen. Allt fungerade väldigt effektivvt.
Till och med handväskan fick sin egen pall. Fast när jag tänkter på det så erbjöds inte jag någon pall för min handväska, men så beställde vi inte från huvudmenyn heller utan en specialmeny😏.

Här får bordet bakom oss betjäning av 3 personer samtidigt😊
Om för- och huvudrätterna var små så tog de verkligen igen det med efterrätten, apelsinsouffle med glass. Den var massiv men fräsch, lätt och fluffig. Jag orkade bara äta häften men som tur är tycker Steve om sötsaker så han "förbarmade sig"😋
När jag bokade, i Steves namn, så förklarade vi att vi firade min 50-årsdag. Det innebär oftast att man får en liten extra godsak, och naturligtvis också här. Jag fick en bakelse som fyllts med grädde och färska jordgubbar.
När vi ätit vår middag och druckit ur den andra flaskan med vin (Steve fick "feeling" och insisterade på att vi skulle ta in en andra flaska som han betalade för, hur gulligt😍) så tog vi en Uber hem, jag hade ingen lust att stå och vänta på tågen.
Det var en riktigt trevlig dag. Jag skulle nog inte äta på sådana här ställen varje månad men då och då är det kul att äta på ställen som är lite utanför ens komfortzon och där man måste klä upp sig.

I morgon ska Steve ta ut mig på middag och då blir det lite mer avslappnad miljö, inget kostym- och slipstvång för män.😀

23 februari 2020

Neon och finmiddag

God eftermiddag från ett grått och blåsigt, men varmt, London. Det har blåst i flera veckor nu och det är helt onödigt att spendera alltför mycket tid på frisyren eftersom man börjar se ut som ett bergatroll genast man sticker ut näsan genom ytterdörren.

I går träffade jag Mia för att traditionsenligt fira våra gemensamma födelsedagar, hon fyller den 24 och jag den 25. Vi träffades i Walthamstow som ligger i östra London och är det sista stoppet på Victoria Line. Vårt mål var ett museum med gamla neonskyltar, Gods Own Junk Yard, som en person räddat från att förstöras när de inte längre behövdes. Museet, som är gratis, ligger ca 15 minuters promenad från tågstationen.
Museet är ett instagramparadis. Vi gick runt och bara njöt av neonkonsten. Man såg att många skyltar kom från "red light"-områden, som den med pilen ovanför Mia, Beer, Girls, Porn😂
Det finns också ett kafé inne på museet som serverade kakor, öl, kaffe och enklare maträtter.
Där fanns också de största diskobollar jag sett.
När vi sett klart gick vi till en pub nära tågstationen för varsitt glas vin innan vi tog tunnelbanan in till Oxford Street. Där letade vi upp en pub på en sidogata, fri från turister, och satte oss för ännu ett glas vin. Jag gillade texten på glasunderlägget på puben och trotsade genast förbudet för att ta ett foto av det😏
När klockan blev sex gick vi till den posha restaurangen Palm Court på hotellet Langham som låg bredvid för middag.
Under middagen bjöds vi på live-musik.
Jag hade hittat ett specialerbjudande i vilket ingick 3 rätter och ett glas champagne. Till förrätt blev det ankbröst (gömt under salladen)  ...
och till huvudrätt oxkind som var så mör att den smälte i munnen.
Eftersom det ingick efterrätt så hade vi "inget annat val" än att beställa😊. Varken Mia eller jag är några stora efterrättspersoner, jag eftersom sött inte ingår i min anti-inflammatoriska kost. Vi beställde det syrligaste som fanns på menyn, pistaschpannacotta med körsbärsmousse. Moussen smakade lingon och var väldigt fräsch och fluffig. Restaurangen var riktigt trevlig och servicen mycket bra, vilket man kan förvänta sig av ett sånt här ställe.
I fredags gjorde jag en ansträngning och bokade biljett till pjäsen Seagull med Emilia Clark (känd från bl.a. Game of Thrones, Last Christmas, Terminator Genisys, Star Wars etc) i huvudrollen.
Bild från thejamielloydcompany.com

21 februari 2020

Veckans program

Glad fredag på er alla! Det borde vara fredag varje dag, bästa känslan när man har lediga dagar framför sig.

Såg att jag inte skrivit sedan i lördags så då är det bara att börja bakifrån, från lördag kväll som vi spenderade på den franska bistron Ma Cuisine Bistrot. Restaurangen var full som vanligt. Vi hade båda kollat på menyn på restaurangens webbsida och hittat många goda rätter, men som så ofta så var den föråldrad😒. Den nya menyn var ok men inte in närheten av den gamla.
 Min lilla men ganska dyra tallrik med stekta räkor ...
 och huvudrätten med gåsbröst och tillbehör, som inte var illa alls. Vi lyxade till det med en Uber när vi åkte hem eftersom det inte gick någon tunnelbana till Kew vilket skulle ha inneburit två bussar.
 I måndags lyssnade jag till parlamentets tidigare talman, John Bercow (han som ofta ropade "ORDER, ORDER" när diskussionerna hettade till för mycket), som kommIt ut med sina memoarer. Han var mycket intressant och gav ett väldigt trevligt intryck, rättvis och ärlig, egenskaper som få politiker äger. Han gav sina fd kollegor i parlamentet både ris och ros ... kanske mest ris😊. Han var också väldigt bra på att härma sina kollegor, speciellt Boris J.
 Åhörarsalen var fylld till bristningsgränsen.
I tisdags träffade jag min svenska kompis Cecilia som var i London några dagar på möten. Vi åt middag på restaurangen Ceru i South Kensington som serverar mat från östra Medelhavet. Vi beställde smårätter som vi delade på, bland annat halloumi ...
havsabborre och ...
lammköttbullar. Vi har inte träffats sedan jag var över till Göteborg för hennes inflyttningsfest.
 Månadens bästa shopping måste vara mina lätt glittrande skor som kostade 4,95 pund kostade dom. Jag reorna här, inga fjuttiga 30 % utan snarare 80 %.
 Jag har också köpt en cool college från TK Maxx, perfekt att mysa i när man jobbar. Bakom tröjan hänger en karta där man skrapar fram de länder man varit i. Jag har skrapat och skrapat men än finns det länder att utforska.😊

15 februari 2020

Semester i ur och skur och nordisk restaurang

Hej på er från ett blåsigt och regnigt London, det verkar som om förra helgens storm har återvänt. Det enda positiva med detta väder är att det är ganska varmt.

Firade ni Alla hjärtans dag- eller Vändagen i går? Steve och jag gjorde det inte förutom att vi gav varandra kort och en liten present. Jag fick två stora fina rosbuketter av Steve och jag gav honom en stor chokladask. Vi ska dock ut och äta i kväll till en jättebra fransk restaurang i Kew, Ma Cuisine Bistrot, där vi varit flera gånger förut, men det är säkert två år sedan dess. Restaurangen ligger inte precis nästgårds så därför blir det långt mellan gångerna. Vi ringde för att boka bord först i torsdags och då var det redan nästan fullbokat men vi fick tid till kl. 20.45 (!). Inte den ultimata tiden för en nordbo, vi som är vana att äta kl. 18 typ😊. Men innan dess så ska Steve åka och spela inomhusbowls medan jag tänker gå på bio och se den Oscarbelönade sydkoreanska filmen Parasit.

I söndags åkte vi ner till den söta staden Rye som ligger i sydöstra Engand för två nätter på det väldigt mysiga hotellet/puben The Mermaid Inn. "Innet" härstammar från 1156 även om det byggdes om 1420 så det firar 600 år i år!. Jag älskar verkligen att bo på gamla ställen där det inte finns en enda rak vinkel och som är fulla av historia.

Det skulle ju bli som mest stormigt på söndagen med risk för inställda tåg, så vi åkte iväg redan på förmiddagen. Tåget ända till Rye var inställt så istället fick vi ta snabbtåget till Ashford och byta till ersättningsbuss till Rye. Vi åkte med en dubbeldäckare vilket kanske inte är det mest lämpliga fordonet när man kör på öppna områden i storm. Bussen vinglade till varje gång det kom extrastarka vindbyar och Steve höll i sig för brinnkära livet.😂 Kan inte ha varit jättekul för chauffören. Nåväl, fram kom vi.😁
Vårt rum, alltså hur mysigt?!
Toaletten
Duvorna tyckte inte det var kul alls med stormbyarna och satt och tryckte mot hustaken för att inte blåsa bort.
Vårt hotell från baksidan.
När vi checkat in och packat upp tog vi ett varv runt staden. Jag var här för lite mindre än ett år sedan och visste att det inte tar alltför lång tid innan man sett det mesta som staden har att erbjuda.
I hotellets bar fanns en jättestor och mycket gammal öppen spis, perfekt när vädret var som det var.
Den här vita duvan satt alltid och tryckte utanför badrumsfönstret, det var uppenbarligen hens plats.
Innan middagen, som vi tänkte äta på hotellet, gick vi till champagne- och jazzbaren The Grapevine som låg i närheten (det var typ 3 min promenad till alla ställen😏) för en fördrink. Baren var väldigt mysig, mycket rött.
Kl. 19 var det dags för middag i hotellets väldigt mysiga och gamla matsal.
Servicen var bra och alla servitörer var klädda i vit skjorta och svart väst, det tåls vara i ordning😊
Jag beställde rökt rådjurstartar till förrätt som formligen smälte i munnen ...
och sidfläsk med stuffing till huvudrätt. Jag och Steve beställde samma sak men vi var inte helt nöjda med rätten då det knappt fanns något kött på den, var mest fett och stuffing. Steve klagade och de gjorde en ny uppsättning kött som var liiiite bättre. Jag hade gjort sidfläsk dagen före själv och den hade mycket mer kött på sig. Djurfett är väldigt hälsosamt eftersom det inte höjer blodsockret och därigenom inte orsakar inflammationer i kroppen, men det är lite "svårätit" om det är segt och slemmigt tycker jag.
På måndag tog vi tåget till Hastings som endast ligger ca 15 minuter bort. Stormen hade ännu inte bedarrat och man skulle inte ha velat ge sig ut i de här vågorna, de var både en och två meter höga.
Vi gick förbi en spelarkad och Steve, som inte hade spelat på år och dag, ville uppleva lite gamla minnen. Ingen storvinst dock😊.
Vi strosade runt lite i den gamla delen av Hastings och vid beachen men man fick verkligen hålla i hatten.
Efter några timmar åkte vi tillbaka till Rye och vilade på hotellet innan det blev dags att leta efter ett middagsställe. Jag hade redan tidigare letat fram en annan vinbar där jag ville att vi skulle ta en fördrink. Det blev snarare en förflaska då vinet var så gott och lättdrucket😋. Vi fick också en stor bit brieost till. Vinbaren heter Olde Worlde Wines och jag rekommenderar den starkt, man kan också köpa flaskor med sig. Det var trots allt måndag så kommersen var ganska liten, förutom några lokalbor som satt och pratade med ägaren. Mysigt med sådana platser.
Två av besökarna hade hund som satt och stirrade på oss största delen av tiden och ville ha våra kex. Cockerspanieln var extra snål och varje gång ägaren sade åt henne att sluta snålas så slängde hon sig platt på golvet i protest men 3 minuter senare satt hon och stirrade på oss igen😂
När vi druckit upp vårt vin gick vi vidare till vår valda pub för middag, Globe Inn Marsh. Här var det full kommers och man skulle aldrig ha trott att de var måndag.
Som de flesta pubar så var inredningen jättemysig och en öppen, riktig, brasa brann i den ena änden av puben.
När man besöker orter vid havet så tycker jag att man ska beställa fiskrätter vilket Steve och jag gjorde till förrätt (sedan blev det brödlös hamburgare till huvudrätt).
På tisdag åkte vi hem igen efter frukost och möttes av en glad Busen. Vår grannes kattsittning hade gått bra men uppenbarligen tycker han att Busen äter lite väl mycket😊 Han nämnde åt Steve när de pratades vid på kvällen att han bara hade gett honom "soppa" (rinnig kattmat med bara några köttbitar och som Busen tycker om) på måndag kväll då han tyckte att Busen var så glupsk😂. Den man älskar (över)föder man.😁

I onsdags träffade jag Cecilia i Angel efter jobbet, vi skulle testa den nya nordiska restaurangen Skål. När vi satt oss fick vi dessutom reda på att ägaren var finlandssvensk och en av servitriserna var hans dotter. Så jättekul!
Maten var väldigt god, leverpate till förrätt ...
och underbara köttbullar med tjock brunsås och lingonsylt till huvudrätt. Man kunde beställa potatismos till sidorätt, vilket passade mig perfekt för då kunde jag ta något mer lågkolhydratigt utan att be om att behöva byta. Jag rekommenderar verkligen restaurangen, väldigt god mat och bra service. Enda önskan är kanske att de t.ex. hängde upp fina tavlor eller något på de kritvita väggarna som kändes lite kalla😊.
Snart dags att börja göra sig i ordning och ge sig ut i stormen igen, men vad gör man inte för att få god mat.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...