Bra frass klarar sig själv

I brist på roliga leksaker får man ta det man har:-)

Första vistelsen utomhus

Så här ser man ut när man INTE trivs alls:-)

Efter gymet i morse beslöt jag mig för att låta Busen sätta trampdynorna på asfalten för första gången. Solen sken och temperaturen var behaglig så jag tänkte att tidpunkten skulle vara perfekt för hans första riktiga utomhusvistelsen. Jag klämde på honom den nyförtiden för lilla selen och bar ner honom till vår bilparkering/lilla trädgård. Jag trodde att han genast skulle börja gå omkring och snusa på allt men där misstog jag mig:-) Hela katten darrade som ett asplöv och han jamade högt i protest när jag satte ner honom. Han snusade runt lite pliktskyldigast medan hela bakdelen darrade. Man kan lätt säga att han inte tyckte det var kul alls. Det blev inte bättre av att det redan fanns två katter i området som närmade sig nyfiket. Jag ville inte att det skulle bli några kattslagsmål första gången han var ute så jag lyfte upp honom i famnen. Han klamrade sig fast i min jacka som en skeppsbruten, stackarn.

Om han var miserabel över att vara utomhus så var han dessutom lyckligare när han kom in igen. Han slängde sig på golvet och sköt sig fram med bakfötterna, skulle han haft läppar är jag övertygad om att han skulle ha kysst golvet:) Han jamade och kurrade länge högt och ljudligt och sprang mellan rummen som en skottspole i ren eufori:-).

Imorgon lär det också bli soligt så då ska jag försöka 10 minuter igen, ju mer han vänjer sig desto lättare tror jag det blir, nu är ju allt nytt.

Vår skugga

Där vi är så är Busen. Han är som en skugga och man får alltid se upp så att man inte snubblar över honom för HAN flyttar inte på sig:-). Han är nu 6 månder och har ytterligare 2-3 lekfulla månder på sig innan han anses som en vuxen katt. Jag måste säga att vi gjorde rätt som kastrerade honom när han var 5 år för han hade då ännu inte blivit könsmogen vilket säkert innebar att hans personlighet inte ändrades alls.

Jag är dock förvånad över att han inte brutit något ben ännu när han får sina morgon- och kvällskov och springer mellan rummen som om han hade eld i baken; upp på sängen, ner på golvet, upp på fönsterbrädet, under sängen, in i vardagsrummet, upp på klätterträdet så det nästan välter, ner igen, upp i soffan osv.

I torsdags när jag kom hem från teatern berättade Steve att Busen hade försökt äta upp ett 2 meter långt band som vi brukar använda för att leka med honom. Steve hade sett att Busen börjat bete sig lite konstigt när han satt och tuggade på det röda bandet och när Steve drog i det så upptäckte han att Busen hade svalt ca 10 cm av det!. Man får ju hoppas att kattskrället får lite mer förstånd när han blir "vuxen":-) Men, vi skulle inte vilja ha någon annan katt, vi älskar vår vilda, pratsamma och bomullsmjuka katt av obestämmbar ras.

Något som han älskar är när jag bäddar, då kommer han som skjuten ur en kanon och hoppar upp på sängen och försöker gömma sig under täcket.

Var är Busen?

Häääär!!