Igår var det dags för sommarteater i Kimo igen som är en årlig tradition. Jag var och såg den med mina bröder och deras respektive. I år spelade de den specialskrivna pjäsen Lumpänglars väg som handlar om livet på före detta Oravais fabrik, eller Masunin, under 30- och 40 talet.
Spelplatsen, en vattenkvarn från 1700-talet och Kimo å, är nog en av de vackraste som finns och eftersom de har vridläktare som roterar i 360 grader kan skådespelarna utnyttja hela området.
Ett av inslagen varje år är att en eller flera skådespelare hamnar att simma i ån och i och med den kalla våren och sommaren i år kan det inte ha varit alltför skönt för de 3 simmarna:-)
Sommarteatern håller alltid hög klass och igår var läktaren fullsatt, som de flesta spelkvällar. Vi hade verkligen tur med vädret, för efter många dagar av grått väder så bröt solen fram när vi satte oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar