Frukostvanor

Det finns ca 12 olika nationaliteter på min avdelning på jobbet och det är intressant att se hur frukostvanorna skiljer sig mellan olika delar av speciellt Europa.

Jag och mina nordiska kollegor äter oftast hälsosamma fullkornsflingor/muesli och mjölk och tar alltid minst två frukter från den dagliga fruktskålen som företaget sponsrar.

Något man mycket sällan ser i händerna på mina italienska, franska och spanska kollegor är en skål med flingor, och då aldrig den hälsosamma sorten. För dem är det croissanter, gärna med chokladfyllning, wienerbröd eller i bästa fall vitt bröd med marmelad som gäller. Min grekiska kollega kommer oftast till jobbet med en kall latte med extra grädde i handen och hon skulle aldrig komma på tanken att bita i en frukt...såvida den inte finns i ett bakverk.

Min tyska kollega svänger lite fram och tillbaka i sina frukostval. Ibland blir det flingor eller muesli och ibland en massiv frukostsemla med smältost, 1 cm skivor av mögelost toppad med lite extra salt. Ett säkert recept för en framtida hjärtattack skulle jag säga.

Det verkar som om de som kommer från länder som är världsberömda för sitt kök och råvaror har de sämsta frukostvanorna. Jag vill dock tillägga att ingen av dem är direkt feta.

Nyhetsbevakning i England

Något som jag tycker är intressant när man kan läsa dagstidningar, eller tidningar i allmänhet, på det loakala språket är vad de fokuserar på i nyheterna. I Sverige och Finland berättar man rakt upp och ned att det här hände där och där och kl. då och då. Man beskriver inte så mycket vad som händer/hände runtomkring.

Här i England är tidningarnas nyhetsbevakning ganska annorlunda. De är mycket intresserade av en persons bakgrund och inte minst förmögenhet. I morse läste jag en artikel om en ung lovande modell som helt oväntat hittades död i sin säng förra torsdagen. För ovanlighetens skull var hennes föräldrar för upprörda för att kunna intervjuas dagen efter dödsfallet (vilket hör till ovanligheterna, redan dagen efter brukar offrets nära och kära dyka upp i nyheterna) men journalisten hade iallafall lyckats få fram att de bodde i ett hus i Hampshire som var värt £650 000. Vad huspriset har att göra med själva dödsfallet har jag svårt att förstå.

Ålder är nästan obligatorisk information i engelska artiklar men också om personen är gift och hur många barn denne har, främst när artikeln handlar om kvinnor. En arbetande kvinna med barn verkar ännu vara lite av en kuriositet i det här landet.

För "familjära" poliser

Engelsmännens försök att inte stöta sig med någon tar sig i allt mer extrema uttryck. Läste i dagens gratistidning, Metro, att den engelska polisen har uppmanats att inte använda folks förnamn eftersom det kan uppfattas som förolämpade!?

I de nya riktlinjerna för kulturell mångfald förbjuds poliser även att använda familjära termer som "luv" och "good afternoon", samtidigt som de sätter en arm runt "offrets" (japp, så stod det i tidningen) axlar. De borde även undvika att bära skor hemma hos folk. Det får ju en att fundera över vad som händer om de hittar en misstänkt i huset som sedan flyr...ska då polisen springa efter i strumpfötter eller spilla dyrbar tid med att snöra på sig skorna igen?

Man grundar dessa förbud på att det som känns oskyldigt och ok för en person kan uppfattas som förolämpande för andra. Även att använda referenser till dag eller tid kan uppfattas annorlunda för andra eftersom "Eftermiddag" kan innebära andra olika tidpunkter för olika personer. Polisen uppmanas även att vara försiktig med handskakningar, användning av jargong eller slang och att befinna sig i samma rum som en kvinna. De får inte heller använda uttryck som "färgad" och "icke-vit". Man kan ju undra hur går tillväga när de ska ge signalement på en person?

En polis som varit 15 år i yrket kommenterade att det här är det senaste i en lång rad av irriterande polisrelaterad nonsens som de påtvingas. Organisationen "The Plain English Campaign" sade att det språk som poliserna tillåts använda blir allt mer begränsat och det riskerar att göra poliserna till robotar.

Jag säger bara, ska man bo i ett annat land så får man ta seden dit man kommer. Passar det inte så är det bara att åka hem igen. Engelsmännen borde få mer ryggrad och stå på sig.