Middagar x 3

Hej på er. Gymmet avklarat och när jag uppdaterat bloggen så blir det nog några timmars jobb i lugn och ro. Steve är och spelar bowls som vanligt. Jag har också bokat in mig för keramikkursens sommartermin, lika bra att fortsätta när man äntligen kommit igång. När man är kursdeltagare så får man möjlighet att förhandsboka sin plats till följande termin innan lediga platser släpps till allmänheten. Jag böt dock kursdag från fredag till torsdag eftersom jag har några saker inplanerade på fredagar mot sommaren.

I går var det dags för Steve att utnyttja julklappen han fick av mig. Det blev dock inte riktigt som jag planerat. Vi skulle ha börjat med teater kl. 13, men när vi kom fram till teatern så stod personalen utanför och berättade att lördagens matinee var inställd. De kunde inte heller berätta varför. Såååå irriterande😞. Jag kontaktade företaget jag köpt biljetterna av för ombokning/återbetalning men de kunde inte säga så mycket i nuläget innan de får mer information från teatern så jag får vänta på mejl från dem.

Det innebar att vi hade 4 timmar att slå ihjäl innan vi skulle äta middag, suck. Vi kunde inte precis åka hem igen, så vi spenderade timmarna med att gå i affärer längs hela Oxford Street och trängas med turisterna. På något sätt så fick vi tiden att gå, men vi var ordentligt trötta i benen när vi äntligen kunde gå in på restaurangen vid fem. Vi kanske inte gick 25 000 steg som jag gjorde förra söndagen, men gott och väl 20 000😏 

Jag hade bokat bord på Londons äldsta restaurang Rules i Covent Garden. Den har verkat på samma plats sedan 1798 och har besökts av både kungligheter och figurerat i filmer och TV-serier. Jag älskar atmosfären där.

Det är inte den billigaste restaurangen, men perfekt när man vill fira något speciellt och portionerna är väl tilltagna. På övervåningen har de en fantastisk bar i form av ett växthus.

Till förrätt beställde Steve lök- och cidersoppa och jag ankpate.

Jag fortsatte mitt anktema med att beställa gräsand med rotselleripure, picklade björnbär, gräddig savojkål med bacon mm. till huvudrätt. När jag beställde berättade servitören att det var sista veckan på viltsäsongen. Steve slog till med stek- och njurpaj samt potatisgratäng.

Om jag inte förstått det tidigare så förstod jag att det var en vild gräsand jag åt när jag kände ett hagel i munnen när jag tog första tuggan, tur att jag inte bet hårt.😛 Steve berättade att han sett någonstans på menyn att de varnade för att det kunde finnas hagel i vilträtterna. Maten var jättegod, och mättande, vi var faktiskt så mätta att vi inte orkade med någon efterrätt hur mycket vi skulle ha velat. Steve kan vara lite skeptisk till "finrestauranger" men han gillade verkligen Rules, så vi kommer nog tillbaka.😊

I fredags, efter min keramikkurs, träffade jag Angela på en vinbar som heter Putney Wine Bar and Kitchen. Den ligger 10 minuter från min kurs och var enkel att nå för både Angela och mig. 

Både vinet och maten var mycket god och jag nästan rullade därifrån.

Friterade bläckfiskringar, två rejält tilltagna kycklingleverpatebitar med tillbehör ...

... och två jättestora möra köttbullar. Det var en perfekt avslutning på fredagen, nästa gång vi träffas är nästa lördag när Angela firar sin 70-årsdag med stor fest.

I torsdags var det dags för ännu en middag, den här gången med min tyska kompis Ivonne. Hon jobbar på ett företag i Borough Market några gånger i veckan och vi träffades på en restaurang där. Jag gillar Borough Market, så mysigt och charmigt område. Maten på restaurangen var inte så jättehejsan. Rätterna var små och dyra och den grillade halloumin var så söt att den borde ha sålts som efterrätt, tillsammans med glass, men sällskapet var destom bättre😊

Middag på Londons äldsta restaurang och födelsedagsdrinkar

Nej om man kanske skulle uppdatera bloggen lite då. Allt går lite på halvfart just nu eftersom det är så varmt och man sitter helst inomhus framför fläkten och gör minimalt. 

I fredags tog jag dock bussen in till stan för att träffa min kompis Cecilia på middag på Londons äldsta restaurang, Rules. Restaurangen ligger ett stenkast från piazzan i Covent Garden och har funnits på samma plats sedan den öppnade 1798. Den har också fungerat som inspelningsplats för t.ex. James Bond-filmen Spectre och flera gånger i TV-serien Downton Abbey.

Vi började dock med var sin drink i deras Winter Garden och njöt av den välfungerande luftkonditioneringen tills en servitör kom och meddelade att vårt bord var redo. Han till och med bar ner våra drinkar till bordet.

Restaurangen var sådär mysigt gammalmodig som man kunde förvänta sig från en över 200-årig restaurang, med skrymslen och vrår samt massor av tavlor.

Jag hittade råbiff bland förrätterna så valet var enkelt ...

... och så fick det bli en perfekt tillagad rumpstek med Cafe de Paris-smörsås till huvudrätt. Maten var jättegod och betjäningen uppmärksam, de tog till och med huvudrätterna tillbaka och höll dem varma för oss när de råkade komma precis när Cecilia befann sig på toaletten.😊

Efter middagen slöt vi upp med Cecilias kompis från Finland för ytterligare några drinkar. Hon var här och firade sin jämna födelsedag med sin familj. Hennes man hade dock ställt upp och tagit barnen tillbaka till hotellet så att hon kunde fortsätta fira lite till. Det var ju trots allt hennes födelsedag och då vill man inte gå och lägga sig kl 22, inte när man befinner sig i London i alla fall😊

Det var en väldigt rolig kväll och eftersom jag inte behövde stiga upp tidigt följande morgon så beslöt jag mig för att ta bussen hem. Resan kanske tar 30 minuter längre än med tåg men man har mycket bättre utsikt.

I morgon ska jag gå på konstutställning, det är elever på Royal Academy of Arts som har sin årliga sommarutställning, något man haft utan uppehåll sedan 1769. Det ni😀