Lord of the Dance - irländsk dansnjutning

Så vaknade man upp till nyheten att en psykopat, sociopat, mytoman, putinälskare, skattesmitare, våldtäcktsmann och alla andra negativa beskrivningar man kan komma på har blivit president i USA😠. Hoppas han inte blir långvarig på ämbetet.

Jag ska strax gå till gymmet, men först vill jag lägga upp några bilder från fredagens show med den irländska dansgruppen, Lord of the Dance. Kommer en sådan show till London så är jag där😁. Jag är så imponerad över hur enkelt det ser ut, dansarna formligen flyger fram och deras fötter rör dig i 180 km/h. Jag är inte så intresserad av själva berättelsen (som för övrigt var densamma som förra gången jag såg dem) utan jag vill bara se dem dansa. Showen innehåller även en sångare och två tjejer som spelade fiol.

Energin hos dansarna var på topp och publiken älskade showen. Får ni chansen att se irländsk dans, ta den för bövelen😁!

Matklubbens "månadsmöte"

En fördel med att själv kunna styra över sin egen arbestdag är att jag kan ta ledigt mitt på dagen om jag vill och med lite planerande. Det var precis vad jag gjorde i torsdags när jag mötte upp de tre andra ”medlemmarna” i vår nystartade matklubb.😊 Vi försöker träffas en gång varje månad och den här gången var det Anne N:s tur att föreslå vart vi kunde gå.

Hon föreslog en restaurang i stadsdelen Chelsea som heter No. Fifty Cheyne. Jag fick förbi restaurangen på en av mina London Walks för några månader sedan och kollade då även på menyn, men avskrev den då priserna var lite väl saftiga. Nu hade de en speciell lunchmeny med två eller tre rätter som verkligen var förmånlig, bara en av huvudrätterna som fans på lunchmenyn kostade normalt som alla tre rätter tillsammans. Det här är en annan fördel med att kunna ta ledigt mitt på dan, man kan utnyttja alla förmånliga luncherbjudanden som dyra restauranger har.😊

Höstdekorationerna på utsidan var fantastiska.

Även insidan hade dekorerats i höstens färger. Jag gillar för övrigt "gammalmodig" inredning, den har mycket mer atmosfär än modern inredning som ofta känns kall.

Vi beställde alla krabbsoufflé med smält vitlök och hummerbisquesås som smälte i munnen.

Till huvudrätt valde jag kummelfilé med rotselleripuré, blomkål och tryffelsås.

Jag som väldigt sällan äter efterrätt slog till med en tarte tatin med äpple, kolasås och vaniljglass, liksom de andra tre.😋

Jag äter ute ganska ofta och har med åren blivit lite "svårflörtad" när det kommer till mat, men allt smakade fantastiskt! Vi var alla överens om att återvända, speciellt för lunch.

STORIES – The Tap Dance Sensation

I går åkte jag in till stan för att se en steppdansshow. Jag har säkert nämnt tidigare att jag är ett stort fan av dans och går typ på så många dansshower jag hinner. När jag sitter bland publiken och ser hur skickliga de är känner jag både beundran och lite avund, jag skulle också vilja kunna dansa så bra😏.

Den här showen berättade historien om en ung skådespelare som spelar huvudrollen i en film samtidigt som han hanterar en förtryckande regissör. Musiken (sången) var fantastiskt bra och många låtar hade lite Eminem-stuk, en rappare jag gillar.

Den här steppshowen är faktiskt fransk och lär innehålla några av de bästa dansarna som Frankrike har att erbjuda och jag håller med, det var en fantastiskt upplevelse!

Nedanstående bilder är tagna från nätet.

I kväll blir det mer dans då jag ska gå och se irländsk dans i showen "Lord of the Dance". Har sett det danskompaniet flera gånger och de är så fantastiskt bra, jag sitter och njuter precis hela tiden😊

En promenad i Highgate Village

I söndags avbokade jag mina gymklasser och begav mig till Highgate i norra London istället. Vädret var fantastiskt fint och perfekt för en guidad tur med London Walks. Highgate är mest känd för sin kyrkogård och många kända personligheter är begravda där, bland annat Karl Marx och George Michael. Den här rundturen gick dock inte dit. Jag besökte gravplatsen för några år sedan och då var inträdet ännu gratis, nu kostar det 10 pund, men det är väl värt ett besök.

Gruppen möttes vid Highgate tunnelbanestation och sedan bar det uppåt. Highgate ligger uppe på en kulle och man har fantastisk utsikt både in mot centrala London och ut mot landsbygden.

Vårt första stopp var den här byggnaden som mest liknar en fabrik eller ett sjukhus. Guiden ville visa oss ett arkitektoniskt skräckexempel. Han sa att byggnaden ligger på den bästa platsen i Highgate med milslång utsikt i alla vädersträck. Men vad gör arkitekten?, jo bygger ett hus med så smala fönster att de boende man knappt ser något av den!😠

Vädret var fantastiskt för en promenad, sol och blå himmel och helt vindstilla.

En av utsikterna.

Här har man utsikt mot centrala London med bland annat "The Shard".

Vi avslutade promenaden vid den här vackra kyrkan, St Michael's Church, som låg ett stenkast från huset där George Michael bodde.

Jobb, Marimekko och lite mat

Hösten är här men ännu har vi inte haft några superkalla dagar, till all lycka. Den här veckan har temperaturen hållit sig runt 17 grader och det får den gärna fortsätta med😏. Eftersom höstarna inte är superkalla här blir löven inte heller lika färggranna som i Norden

Min lördag började med en timmes Body Pump, som de flesta lördagar (och söndagar). Känslan när man är klar, svetten rinner och musklerna känns genomkörda är fantastisk.

På väg hem gick jag via den japanska klädkedjan Uniqlo för att se om de fått in någon ny samarbetskollektion med Marimekko, och det hade dom. De har samarbetat med Marimekko i ganska många år nu och då och då kan man hitta riktiga guldkorn. Den här gången köpte jag en påse i vattentätt tyg med axelrem, perfekt som gymväska tänkte jag. Det fanns lite olika tryck och färger, men jag valde den här blå med blommönster och dragrem.

Jag har jobbat ganska intensivt den här veckan, men efter att ha levererat alla projekt vid lunch tränade jag kondition en timme innan jag åkte in till Clapham Junction för sen lunch på en vinbar som heter Vagabond. Jag gick till en annan restaurang först som tidigare haft jättebra mat, men när jag såg att de ändrat menyn till det sämre (typ börjat fokusera på hamburgare och pizza, vilket är det ultimata tecknet av lathet för mig), tog jag på mig jackan igen och gick.

Vagabond fokuserar på tapasrätter, vilket jag gillar. Fyllda kroketas ...

Gratinerad blomkål med stark sås. Lite smaklös först men när jag gett den en ordentlig dos salt blev det bättre ...

Ugnsbakad fetaos med kikärter och tomat. Maten var helt ok, inte den bästa jag ätit, men ok.

Jag avslutar med ett ekorrpar den här gången. De var så söta när de satt bredvid varandra på grannens balkongräcke och kontemplerade.😊

Middagstips - Snabb lövbiffsgryta

Det är läääänge sedan jag lagt upp matrecept, men här kommer ett som är för gott för att inte delasn enkelt är det också. Det är tyvärr inte jag som hittat på det utan receptet kommer från den här bloggen (som vanligt😊).

Snabb lövbiffsgryta
6 portioner

Ingredienser
1 kg lövbiff

250 g champinjoner

1 gul lök

2 vitlöksklyftor

1/2 dl tomatpuré

2 msk oxfond

1 msk kinesisk soja

3 dl grädde

1/2–1 dl vatten

2 msk dijonsenap

1/2 msk curry

salt, peppar

smör att steka i

Gör så här

Ta fram lövbiffen ca 3 minuter innan.

Strimla lövbiffen. Finhacka lök och vitlök. Skär champinjonerna i mindre bitar.

Stek lövbiffen i smör i het panna så den får lite färg. Lägg upp på fat så länge.

Fräs champinjoner och lök/vitlök i stekpannan. Rör ner i gryta eller stor kastrull.

Rör ner övriga ingredienser och låt allt småputtra i ca 20 minuter.

Smaka av med ev salt & peppar. Jag åt grytan med stekt blomkålsris.

Ännu ett teaterbesök med mera

Oj, oj, vad tiden går. Såg nu att det gått 10! dagar sedan mitt senaste inlägg. Nå, det har varit ganska mycket vardag så det har mest varit jobb och träning varje dag.

I går var det dock dags för ännu ett teaterbesök för att se pjäsen Barcelona. Det kändes inte alltför motiverande att behöva bege sig in till stan på kvällen, speciellt eftersom pjäsen började först klockan 20. Nå, det var en riktig kändis i huvudrollen, Lily Collins, dotter till sångaren Phil Collins och även känd för de som följer den populära Netflix-serien (jag bland annat) Emily in Paris, så henne ville jag inte missa. Hennes motspelare hette Álvaro Morte, känd även han från en serie som går på Netflix, Money Heist (eller La Casa de Papel) på svenska. 

Det var faktiskt första dagen som pjäsen spelades och de gjorde ett mycket bra jobb, jag märkte inga misstag eller att de glömde sina repliker. Efteråt fick de stående ovationer och klappades in två gånger, vilket är ovanligt här. Båda såg både lättade och tacksamma ut😊. Pjäsen går fram till slutet av januari nästa år så gå och se den om ni kan.

I söndags träffade jag min svenska kompis Cecilia som är i London den här veckan. Hon har egen lägenhet här och försöker komma en gång i månaden. Hennes pojkvän kommer till London på onsdag och en dag senare 25! av hans körkompisar! Kören ska uppträda någonstans här i London och Cecilia och hennes pojkvän har outtalat utsetts till restaurangbokningsansvariga. Eftersom Cecilia tidigare bott här så tror de att hon vet allt😏. Det är inte lätt att hitta restauranger eller pubar som kan ta emot så många människor, speciellt inte om man inte vill betala en jättestor deposit för att säkra bokningen, men tillslut hittade de både en pub och en restaurang.

Nå, tillbaka till ämnet. Vi började med att gå en timme runt Themsen, först till Hammersmith Bridge, över den och sedan tillbaka till Putney längs floden. Det hade regnat hela morgonen men klarnade upp när vi börja de gå. Det var cirka 17 grader i luften så fantastiskt skönt. När vi kom fram till Putney tog vi en snabb drink på en pub innan vi åt middag på en fransk restaurang som heter Gazette. 

I lördags återvände Steve och jag till den mysiga turkiska restaurangen Pasha Mangal i stadsdelen Balham. 

Vi delade på ett gäng mezze precis som förra gången. Så gott!

Jag valde även den här gången ett spett med grillad lammfärs och ett med kycklingfärs som serveras med fräscha grön- och rotsaker. Jag var dock så mätt efter halva tallriken att jag fick be att få ta hem resten.

Och så avslutar jag med en bild på stortiggaren Busen. Se så fint han placerat sig bakom godismusen i väntan på att den ska fyllas😁

Blandad kompott

Så har man ännu en arbetsvecka bakom sig, men jag har inte bara jobbat.

I går gick jag på ännu en rundtur med London Walks som hette Hidden London (Dolda London). Jag var inte helt säker på om jag gått den tidigare när jag bokade, men när den väl satte i gång så insåg jag att jag nog hade det. Det var dock en annan guide än den jag hade tidigare så jag fick både lära mig nya saker och repetera gamla😊.

Vädret var fantastiskt.

Det astronomiska uret på Bracken House med Winston Churchills ansikte i mitten. Byggnaden är uppkallad efter Bernard Bracken, tidigare ordförande för Financial Times som publicerades här fram till 1980-talet. Han var också en personlig vän till Churchill och därav hans ansikte på uret.

När jag befinner mig i Monument- eller Bank-området dagtid så brukar jag ofta äta lunch på den otroligt vackra puben The Old Bank of England.

Tisdag kväll begav jag mig till norra London, närmare bestämt till Hampstead, för en föreläsning i ämnet ”Innovativa kvinnliga artister i Norden på 1880–1920-talet”. En kompis hade köpt ett par biljetter till sig men blev förhindrad, så då fick jag och en annan som jag känner dem istället. Det är en liten ”omväg” för att ta sig dit men det fick det vara värt. Föreläsaren hade valt ut ett par tre kvinnliga konstnärer från varje nordiskt land och gick mer på djupet om deras liv och konst. Det var riktigt intressant måste jag säga.

I måndags var jag på improvisationsteatern Austentatious tillsammans med Anna-Kaarin och Angela. Jag och Anna-Kaarin börjde dock med middag på den indonesiska restaurangen Bali Bali. 

Jag började en kycklingsoppa vilket var passande med tanke på förra veckans förkylning som ännu hängde kvar lite.

Till huvudrätt åt jag Rendang, vilket är nötkött som tillagats långsamt tills det blivit jättemört. Rätten var smaksatt med chili och kokos och var på gränsen till för het😅.

Vi mötte upp med Angela på teatern. Pjäsen var lika påhittig och galen som vanligt (mitt fjärde besök). Varje pjäs är olika eftersom det är publiken som får ge förslag på vilken "nyupptäckt" Austenroman som ska spelas. I måndags hette den "Jane - vampyrdödaren".

Eftersom Steve var på födelsedagsmiddag med en kompis i lördags så åt vi middag tillsammans på söndag istället.  Ingen av oss orkade åka alltför långt till restaurangen så vi hamnade på den franska restaurangen Bordelaise i Tooting Market.

Vi har båda fastnat för ett par rätter som vi beställer varje gång ... leverpate till förrätt ...

... och rumpstek till huvudrätt.😋

Om Busen fastnat för något så är det att bli rullad med en luddrulle. Ibland försöker jag dra av ett skikt så tyst jag kan så att han inte ska höra, men sekunden senare sitter han ändå bredvid mig och jamar uppfodrande😏. Han älskar det verkligen och trampar runt, kurrar och spänner ut tårna.