Från en solig söndag till miserabel måndag, vädret är tillbaka till sitt normala regniga jag och det är vinterjacka, fingervantar och halsduk som gäller. Åtminstone för mig som är så frusen. Jag hade iallafall tur när jag skulle till kiropraktorn för det slutade regna just före så jag kunde promenera dit. Kiropraktorn var lite komisk för hon berättade att hon tänkte på mig igår när hon lyckades repa sin bil när hon backade ur en smal gränd (jag hade berättat om min körning i Norra Devon). Hon menade nog inte själva repningen utan det facto att hon, som är van att köra på vänster sida (är från Australien) kör sämre än mig som är van att köra på höger sida:-).
Ikväll gjorde jag en gammal favorit, pastafri lasagne, som smakar exakt som vanlig lasagne med enda skillnaden att man inte känner sig uppblåst efteråt. Ni hittar receptet här men det kommer ursprungligen från den här bloggen. Skulle kunna ha ätit halva formen men lyckades behärska mig så att jag har mat för ytterligare två måltider.
Här kommer lite fler bilder från gårdagens lunch med Annika. Man måste passa på att fota när solen äntligen skiner.
The Dickens Inn. Supermysig. Det var också så varmt att vi kunde sitta på balkongen på tredje våningen. Jag rekommenderar ett besök.
Min huvudrätt, Nicoise-sallad med grillad tonfisk. Mums
Till efterrätt tog jag ost men efter några skivor blev jag plötsligt supermätt och kunde inte ens äta hälften.
Efter lunchen gick vi runt hamnen och tittade på vrålåken som var ankrade. Undrar vad det kostar att ha båtplats ett stenkast från London Bridge
Fin bild med London Bridge i bakgrunden.
Visar inlägg med etikett publiv. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett publiv. Visa alla inlägg
14 maj 2012
8 maj 2010
Födelsedagsfest
Här kommer lite bilder från Ivonnes jättetrevliga födelsedagsfest i Hammersmith.
Innan jag och Suss begav oss till Ivonnes bestämde vi träff i West Kensington några timmar före för en drink och mat. Man har ju lärt sig genom sina misstag genom året att det är A och O att äta ordentligt innan man börjar dricka:-). Vi hade inga svårigheter att komma överens om vart vi skulle gå för vi är båda helt sålda på Best Mangals mat. Fräshare och godare får man leta efter, jag skulle kunna äta där varje dag. Vi beställde in fritterade bläckfiskringar, grillad halloumi, humous, potatissallad och turkisk sallad (samma som grekisk sallad men med riven fetaost istället för kuber) som vi delade på.
Övermätta och belåtna begav vi oss sedan till Hammersmith och den mysiga puben The Black Lion där festen hölls.
Såhär glada är vi sen några drinkar senare:-) Festföremålet står i mitten.
Fotografen blir fotograferad:-)
Nu ska de skålas för födelsedagsbarnet.
Skåååål!!
När puben stängde fortsatte vi festen hos Ivonne. Jag kom hem först kl 3 på morgonen, ett tecken på att det var en bra fest:-)
Innan jag och Suss begav oss till Ivonnes bestämde vi träff i West Kensington några timmar före för en drink och mat. Man har ju lärt sig genom sina misstag genom året att det är A och O att äta ordentligt innan man börjar dricka:-). Vi hade inga svårigheter att komma överens om vart vi skulle gå för vi är båda helt sålda på Best Mangals mat. Fräshare och godare får man leta efter, jag skulle kunna äta där varje dag. Vi beställde in fritterade bläckfiskringar, grillad halloumi, humous, potatissallad och turkisk sallad (samma som grekisk sallad men med riven fetaost istället för kuber) som vi delade på.Övermätta och belåtna begav vi oss sedan till Hammersmith och den mysiga puben The Black Lion där festen hölls.
Såhär glada är vi sen några drinkar senare:-) Festföremålet står i mitten.
Fotografen blir fotograferad:-)
Nu ska de skålas för födelsedagsbarnet.
Skåååål!!När puben stängde fortsatte vi festen hos Ivonne. Jag kom hem först kl 3 på morgonen, ett tecken på att det var en bra fest:-)
15 april 2010
Pub quiz
När jag mötte upp med Ivonne på The Spotted Horse igår kväll såg vi till vår glädje att de anordnade pub quiz, dvs. frågesport, samma kväll. Det kostade £1 per person att delta och vinnaren fick en champagneflaska eller något liknande. Vi hade inga förhoppningar om att vinna eftersom många frågor handlade om England eller det engelska språket men det är kul att delta.
När vi betalat deltagaravgiften satte vi oss vid ett av de få lediga borden i pubens tävlingsdel och väntade på att få sätta igång. Pubfrågesporter är väldigt populära i England och varje pub med självaktning håller frågesporter åtminstone en gång i månaden. Det har också blivit allt mer populärt med pokerkvällar, säkert på grund av online-pokern. Karaoke är dock (lyckligtvis) på bortgång, förutom i den halvsunkiga puben mittemot vårt hus där de varje fredag brölar till 80-talshits. Det här är ett av de få tillfällen som man är glad över att pubarna måste stänga kl 11.30 eftersom vårt sovrumsfönster vetter mot puben:-)
Tillbaka till pub-quizen. Det var 40 frågor och efter 20 frågor tog man en paus, böt svarsformulär med ett annat lag, gick igenom svaren och räknade hur många de hade fått rätt. Sedan gav man tillbaka pappren och tävlingen fortsatte. Ivonne och jag vann naturligtvis inte, men vi blev bättre än ett antal engelska lag så vi får vara nöjda:-) Vi tänkte dock förlora en poäng när Ivonne, som är tysk, inte höll på att känna igen en kartbild som föreställde Tyskland:-)
Före pub-quizen startade hade vi beställt in en mezzetallrik som vi delade. Den innehöll tzatziki, pitabröd, halloumi-ost, oliver, hummus med mera. Jättegott, men jag undrar dock om det inte blev något fel med hummusen för den smakade väldigt av vitlök, den såg också ut som riven vitlök, lite sådär vattnig. När jag kom hem efteråt tänkte Steve nästan svimma av min andedräkt:-) Jag hotade honom med att om han snarkar under natten kommer jag att andas på honom. Jag vet inte om det var mitt hot eller bara tur, men han gav inte ifrån sig ett enda pip under hela natten:-)
När vi betalat deltagaravgiften satte vi oss vid ett av de få lediga borden i pubens tävlingsdel och väntade på att få sätta igång. Pubfrågesporter är väldigt populära i England och varje pub med självaktning håller frågesporter åtminstone en gång i månaden. Det har också blivit allt mer populärt med pokerkvällar, säkert på grund av online-pokern. Karaoke är dock (lyckligtvis) på bortgång, förutom i den halvsunkiga puben mittemot vårt hus där de varje fredag brölar till 80-talshits. Det här är ett av de få tillfällen som man är glad över att pubarna måste stänga kl 11.30 eftersom vårt sovrumsfönster vetter mot puben:-)
Tillbaka till pub-quizen. Det var 40 frågor och efter 20 frågor tog man en paus, böt svarsformulär med ett annat lag, gick igenom svaren och räknade hur många de hade fått rätt. Sedan gav man tillbaka pappren och tävlingen fortsatte. Ivonne och jag vann naturligtvis inte, men vi blev bättre än ett antal engelska lag så vi får vara nöjda:-) Vi tänkte dock förlora en poäng när Ivonne, som är tysk, inte höll på att känna igen en kartbild som föreställde Tyskland:-)
Före pub-quizen startade hade vi beställt in en mezzetallrik som vi delade. Den innehöll tzatziki, pitabröd, halloumi-ost, oliver, hummus med mera. Jättegott, men jag undrar dock om det inte blev något fel med hummusen för den smakade väldigt av vitlök, den såg också ut som riven vitlök, lite sådär vattnig. När jag kom hem efteråt tänkte Steve nästan svimma av min andedräkt:-) Jag hotade honom med att om han snarkar under natten kommer jag att andas på honom. Jag vet inte om det var mitt hot eller bara tur, men han gav inte ifrån sig ett enda pip under hela natten:-)
14 april 2010
Pub-träff
Ikväll ska jag träffa min kompis Ivonne efter jobbet och kiropraktorbesöket. Vi har inte träffats på över en månad, så vi lär nog ha mycket att prata om. Om man är ensamstående med två barn som hon är så är det inte lätt att komma ifrån, men ikväll har äntligen hennes ex dragit sitt strå till stacken och tar hand om dem.
Vi har kommit överens om att träffas på puben The Spotted Horse i East Putney så får vi båda lika lång resväg. Putney har annars en massa bra pubar/barer och restauranger plus att det ligger alldeles vid Themsen.
För att tala om en annan sak så pågår nu förhoppningsvis den sista striden med Housing Assosiationen (som äger hälften av Steves lägenhet). Tiden börjar bli knapp (lägenhetsköparna skulle vilja flytta in den 7.5) och ännu saknas ett par dokument från HA plus att vi måste göra ännu en granskning av lägenheten eftersom den tidigare bara gällde i 3 månader. Den här gången borde det dock vara billigare eftersom granskaren inte behöver vara så noggrann denna gång utan typ kolla att huset fortfarande finns kvar.
Jag tror att större idioter än personalen på den här HA får man leta efter. Det är nästan mission impossible att få kontakt med dem och både vår jurist och Steve har fått ligga på för att åtminstone komma fram varannan dag på telefon. Oftast går dock samtalet direkt till telefonsvararen. Sedan säger de att de har skickat materialet man behöver för att, när man ringer upp dem några dagar senare, säga något helt annat. Det är precis som om de inte vill att man ska sälja lägenheten eftersom de gör varje sak så oändligt svårt. Fy fan säger jag.
Vi har kommit överens om att träffas på puben The Spotted Horse i East Putney så får vi båda lika lång resväg. Putney har annars en massa bra pubar/barer och restauranger plus att det ligger alldeles vid Themsen.
För att tala om en annan sak så pågår nu förhoppningsvis den sista striden med Housing Assosiationen (som äger hälften av Steves lägenhet). Tiden börjar bli knapp (lägenhetsköparna skulle vilja flytta in den 7.5) och ännu saknas ett par dokument från HA plus att vi måste göra ännu en granskning av lägenheten eftersom den tidigare bara gällde i 3 månader. Den här gången borde det dock vara billigare eftersom granskaren inte behöver vara så noggrann denna gång utan typ kolla att huset fortfarande finns kvar.
Jag tror att större idioter än personalen på den här HA får man leta efter. Det är nästan mission impossible att få kontakt med dem och både vår jurist och Steve har fått ligga på för att åtminstone komma fram varannan dag på telefon. Oftast går dock samtalet direkt till telefonsvararen. Sedan säger de att de har skickat materialet man behöver för att, när man ringer upp dem några dagar senare, säga något helt annat. Det är precis som om de inte vill att man ska sälja lägenheten eftersom de gör varje sak så oändligt svårt. Fy fan säger jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)