Packad och redo

I dag var det den 12:e och sista gången på kermikkursens vårtermin och jag kunde äntligen ta hem några saker. Om två veckor börjar sommarterminen som jag också anmält mig till och jag kan fortsätta färdigställa mina andra alster; 3 drejade skålar, en liten fyrkantig låda och tre ekollon i lera.

En av uppgifterna under vårterminen var att göra något med "nypningstekniken" där man "nyper fram" två skålar som man sedan sätter ihop. Valet var enkelt för mig, naturligtvis skulle jag göra en katt😊. Det var dock inte så lätt som jag trodde att göra en katt i 3D. Vi skulle också lära oss att göra en sockel, men eftersom jag hade gjort en katt så var det mer logiskt att göra en låda.

Här är slutresultatet. Om inte svansen var så tjock så skulle katten lätt kunna misstas för en mus insåg jag idag😊.

I lådan. Ögonen är lite sneda och öronen hänger på trekvart,men det kunde ha varit värre😏.

Jag är väldigt nöjd med mina ekollon och gjorde fler idag. Det är bra att pillra med dem när man har några minuter över.

I går träffade jag min kompis Ivonne på middag på den syrianska restaurangen Imad's Syrian Kitchen. Jag har varit dit ganska många gånger nu så jag besparar er foton på mat😊. Vi beställde 4 mezze som vi delade på och det var helt tillräckligt. Det var Ivonnes första besök till restaurangen och hon var väldigt nöjd.

På tisdag var det dags för "Matklubbens" månadsträff och den här gången åt vi lunch på en mysig pub i Hampstead, The Holly Bush.

Puben är väldligt mysig men maten ganska dyrt, men så ligger den i Hampstead också där folk har lite mer pengar att röra sig med.😏

Jag beställde en kycklingrätt som kom med kyckling på två sätt, kycklingbröst och kycklingschnizel. Schnizeln kom på en separat tallrik och såg lite ensam ut.

Det var en väldigt trevlig lunch som vanligt.

Jag äter lågkolhydratkost största delen av tiden och efter att i många år själv bakat lågholhydratbröd så hittade jag en engelsk sajt med lågkolhydratprodukter kallad Keto Chefs. Därifrån beställer jag nu mitt frukostbröd och pasta varje eller varannan månad. Eftersom jag är en lojal kund så får jag två limpor gratis då och då och den här veckan fick jag den här satsen. Jag trodde inte jag skulle få något extra den här gången och hade beställt 5 limpor, men döm om min förvåning när lådan innehöll 7 bröd. Jag lyckades med nöd och näppe klämma in dem alla i vårt lilla frysfack, men Steve kan glömma att frysa in något på några veckor.😏

Nu har jag packat nästan allt och checkat in till flyget för imorgon bär det av till Venedig. Jag kommer att möta upp min mamma, moster och två kusiner, som kommer från Finland, på Venedigs flygplats och så åker vi tillsammans därifrån till hotellet. På söndag börjar vår femdagarskryssning i östra Medelhavet. Det har varit mycket planerande, bokande och arrangerande för att få allt fixat och har man inte haft behov av semester förr så har man det nu.😏

Till havs

Trevlig lördag på er. Här skiner solen för första gången på väldigt länge så tvättmaskinen går varm för att vi ska kunna utnyttja solens "torkande strålar". Det är väldigt stor skillnad mellan att torka kläder inomhus en mulen dag och en solig dag.

Gymmet är avklarat för i dag så nu kan jag bara slappa om jag vill😏 Nej, tänkte nog jag skulle hinna gå min entimmesrunda också för att tanka D-vitamin och lyssna på ljudbok.

I början av veckan fick jag äntligen min skattedeklaration gjord. Den ska vara inne och första delen betald den 31.1, och trots att man kan göra den från och med den 1.5 föregående år så skjuter jag alltid upp det till sista månaden. Nå, nu är den gjord och jag kan sova gott på natten igen😏.

En roligare sak som äntligen är gjord är bokningen av en Medelhavskryssning i början av april med kryssningsföretaget MSC Cruises. Det är jag, min mamma, moster och hennes två döttrar, mina kusiner med andra ord, som ska ut till havs i fem dagar med fartyget nedan. De åker från Finland och jag från London och så möts vi på flygplaten utanför Venedig varifrån fartyget avgår dagen efter. Senast morsan och jag reste tillsammans var på Transsibiriska järnvägen så jag tänkte att vi kanske kunde resa på ett lite mer avslappnat sätt den här gången.😊

Jag har alltid varit lite skeptisk till att åka på kryssning, tänkt att det är något som äldre människor gör. Det verkar dock bli allt mer populärt bland människor i alla åldrar, så man ska kanske inte döma innan man provat på.

Vår kryssning avgår som sagt från Venedig och gör stopp, med landstigning för den som vill, i Dubrovnik i Kroatien, Korfu i Grekland, Kotor i Montenegro och Bari i Italien där resan tar slut. Jag och en kompis besökte Dubrovnik för många år sedan och jag minns hur vi suckade när småbåtarna med kryssningsresenärer anlände till stan och översvämmade den i några timmar, man kunde knappt röra sig. Nu är vi dem😂

Rumänien – del 2

Kanske dags att avsluta inlägget om resan till Rumänien, ibland ligger inspirationen att skriva långt borta.😏

På lördagen hade vi bokat in en heldagstur, och då menar jag heldagstur för vi hämtades upp kl. 07.30 och återvände till Bucharest vid 21-tiden. På turen besökte vi Peleș slott, den medeltida staden Brașov och slottet i Bran, även känt som Draculas slott. De två sistnämnda destinationerna ligger i Transylvanien.

Vi hade bokat med ett resebolag som heter Mr. Tripp. Huvudskälet till att vi valde dem var att de lovade att man aldrig skulle vara fler än 15 personer i gruppen, vi var 39 stycken! Ett stort minus på det. Den enda orsaken till att resan ändå förflöt någorlunda var den kvinnliga reseguidens stenhårda diciplin. När alla stigit på bussen var det första hon sa att bussen inte kommer att vänta på de som inte passar tiden. Det finns en tågstation på varje plats där vi stannar, så missar man bussen kan man ta tåget tillbaka till Bucharest. Hon hade gjort misstaget en gång att vänta på "eftersläntrare" och inte igen. Hon avslutade med att säga att det inte är respektfullt för de andra som kommer i tid. Jag höll med till 100 %. Behöver jag säga att alla satt i bussen fem minuter innan den överenskomna mötestiden under resten av dagen.😁

Det första stoppet var Peleș slott som ligger cirka 2 timmars bussresa från Bucharest. Slottet ligger vid staden Sinaia och byggdes på 1870-talet. Det var till en början kunglig “sommarstuga”. När kommunisterna tog makten i Rumänien blev det istället ett vilohem för statens kulturpersonligheter. I dag ägs det återigen av kungafamiljen men de hyr ut det som museum. 

Inträdet till slottet var lite chaosartat och det blev inte bättre av att det regnade ganska ordentligt.

Efter 30 minuters köande blev vi äntligen insläppta och guiden tog oss runt i det vackra slottet. 

Slottet är en explosion av snickarglädje. Det liknar ett tyskt korsvirkeshus med italiensk elegans, vilket får slottet att sticka ut bland andra europeiska slott - och det finns en förklaring till det. Kung Carol I, som beordrade bygget, ville inte att det skulle bli en tråkig kopia av sina kungakollegors slott. Istället blandades italiensk arkitektur med tysk stil vilket gav slottet dess speciella karaktär. 

Ljuskronorna av italienskt Muranoglas var otroligt vackra!

Slottet har 170 rum och en stor trädgård med terrasser, statypark och fontäner.

På väg mot nästa stopp, som var staden Brașov, svischade vi förbi den här ståtliga byggnaden. Guiden berättade att det var här man spelade in Netflix-serien Wednesday, som är en spin-off av Familjen Adams.

När vi anländer till Brașov regnade det fortfarande lätt. Här fick vi gå omkring som vi ville och äta lunch.

Brasov heter Kronstadt på tyska och grundades på 1200-talet av Tyska orden som var en kristen riddarorden. Den hade tidigare en stor tysktalande befolkning, men dessa lämnade till stor del staden under senare delen av 1900-talet.

Som en liten kuriosa så berättade guiden att cirka 800 av Rumäniens 6 000–6 200 björnar finns i Brașovområdet. När de blev lite för närgångna får några år sedan så bestämde myndigheterna sig för att flytta dom till nya "jaktmarker" där de inte skulle störa eller utgöra ett hot mot människor. Det här ledde till att andra björnar såg sin chans att utöka reviret PLUS att de bortflyttade björnarna återvände med resultatet att björnstammen nu var större än tidigare😄

Torget i Brașov.

Resans bästa lunch skulle jag nästan vilja säga, ungersk goulasch.😋

Den här sengotiska protestantiska Svarta kyrkan, uppförd 1384–1424, hör till en av sevärdheterna. Det var dock inträde för att komma in så vi höll oss på utsidan eftersom vi hade så lite tid på oss efter lunchen.

Slitet kan också vara fint.

Jag kunde inte hålla mig från att ta ett foto av den här äldre mannen som stod utanför en restaurang och sålde blommor. En lika gammal kvinna på andra sidan gatan gjorde samma sak så de var nog ett par. Hoppas någon köpte en lördagsbukett av dom.

När vi steg på bussen så bröt äntligen solen fram och resten av resan var himlen blå.

Sista stoppet var det som jag sett fram emot mest, slottet Bran, eller Draculas slott. Här kom inte guiden med in utan vi fick köpa biljetter från biljettmaskiner och vandra runt själva.

Slottet Bran byggdes 1212 av Tyska orden. Det marknadsförs som ”Draculas slott”, och det finns en ihärdig myt om att Vlad III Dracula ska ha bott där, men varken den verklige Dracula eller Bram Stokers påhittade figur bodde på slottet. Vlad finns inte omnämnd i någon information på slottet, men han tros ha suttit i fängelse där i två dagar. Vlads riktiga slott är Poenari slott, så nu vet ni det😏. Man kan även besöka det slottet men det är stängt för tillfället.

Den sista riktiga ägaren var Marie av Rumänien som beställde en omfattande renovering av slottet . Slottet ärvdes av hennes dotter prinsessan Ileana som drev ett sjukhus där under andra världskriget. Slottet konfiskerades senare av den kommunistiska regimen i och med att kungafamiljen fördrevs 1948.

I dag tillhör slottet återigen kungafamiljens ättlingar, och den 1 juni 2009 öppnades det renoverade slottet för allmänheten som det första privata museet i landet.

Prinsessan Ileanas nationaldräckt.

Vi var inte precis ensamma på slottet, men man följde en utmarkerad rutt man slapp trängas om någon kom emot en.

Söndag hade vi bokat en guidad tur till Parlamentspalatset till eftermiddagen. Medan vi väntade på att gå till mötesplatsen så gick vi runt lite i stan. 

Vi besökte också ett "shoppingcenter" i centrum som mest bestod av tomma butiker, men den fanns en butik med barnkläder som hette "Bimbo"😂

Till sen lunch blev det en skopa glass, så god och krämig.

¨

Man kan endast besöka Parlamentet med guidade turer.

När vi gått igenom väskkontrollen så väntade guiden på oss och sedan bar det iväg i en himla fart, man fick nästan småspringa😏

Palatset i Bukarest är världens näst största byggnad och den har fler våningar under marken än över. Under diktatorn Ceausescus tid kallades det för Folkets hus – lite ironiskt när 30 000 vanliga bostäder var tvungna att rivas då palatset skulle byggas.

Chefsarkitekten var kvinna som då bara var 28 år. Hon hade 700 arkitekter och 20 000 byggarbetare under sig som jobbade dygnet runt. Det byggdes från år 1984 till 1997 med paus för revolutionen 1989. 

Palatset rymmer 1 100 rum, en stor teater och ett underjordiskt tunnelsystem ifall Ceausescu var tvungen att fly. Byggnaden består bland annat av 3 500 ton kristallglas, en miljon kubikmeter marmor och 200 000 kubikmeter mattor – vissa av dem så stora att de var tvungna att vävas på plats i palatset. Nästan allt material som krävdes i byggnationen kommer från Rumänien (ett krav) och notan slutade som en av världshistoriens dyraste byggnader. Ceausescu själv hann aldrig ta i bruk parlamentet innan han avsattes och arkebuserades och i dag sitter Rumäniens parlament här.

Parlamenstpalatsets salar är byggda med särskild akustik för att maximera applåder och hejarop. Det var ett slugt sätt för diktatorn Ceausescu att överdriva sin popularitet och storhet.

Det finns hela 2 800 stycken kristallkronor i palatset och den tyngsta (nedan) väger 5 ton.

En tavla som ska föreställa paret Ceausescu som unga med en fredsduva ... snacka om dålig självinsikt. Till och med när de blev fängslade kunde de inte förstå varför det rumänska folket vände sig mot dem, de som gjort allt för dem.😲

Fler långa korridorer ...

... och mötesrum.

Det ”rosa rummet” används bara för de allra viktigaste mötena med diplomater. Detta för att färgen är neutral och inte finns på någon flagga i världen.

Enligt den kommunistiska ideologin (åtminstone i teorin) ska ingen vara mer framträdande än någon annan och därför var mötesbordet runt. Ceausescu ville dock ha den största stolen och för att den skulle rymmas så gjorde man en urgröpning i bordet. Bakom stolen fanns också en löndörr.

Det var en väldigt intressant tur men det var mycket information på en och samma gång. Jag rekommenderar absolut ett besök dit om ni har vägarna förbi.

Vi åt resans sista middag på den mysiga restaurangen i Hanu’ lui Manuc, som är den äldsta verksamma hotellbyggnaden i Bucharest. Byggnaden uppfördes 1808 och hyser även en restaurang, flera barer och ett kafé.

"Stenarna" framför ingången är inte stenar utan träklossar. De användes för att hästarnas hovar inte skulle göra så mycket ljud och störa hotellgästerna.

Innergården, där vi satt, är väldigt mysig.

Gissa hur glad jag blev när jag såg att de hade råbiff till förrätt😋 Kocken kom själv till bordet och finhackade köttbitarna omsorgsfull innan han blandade med resten av ingredienserna som låg i kopparna bredvid. Svanhild, som inte är något fan av råbiff, vågade sig på att smaka och blev positivt överraskad.

Till huvudrätt valde jag en rumänsk specialitet, traditionell rökt Pleșcoi-korv. Den var väl lite sisådär, konsistensen var lite lös.

Till efterrätt delade vi på rumänska munkar som serveras med gräddfil och sylt.

Det bjöds även på underhållning i form av rumänsk folkdans och smäktande sång.

Det var en riktigt bra avslutning på en riktigt bra resa. Innan jag åkte hit föreställde jag mig att det skulle vara jättefattigt, nergånget och massor av tiggare. De platser jag besökte och passerade såg inte alls fattigt ut, det var inte mer nergånget i Bucharest än någon annan storstad och tiggarna tror jag befinner sig i Västeuropa, för här såg man knappt några alls. Två av våra kvinnliga guider berättade också att man som kvinna kan gå hem mitt i natten och känna sig helt säker.