Pepparfest och teatersäsong

Har precis satt mig med ett glas vitt vin från Malta och min nya svaghet, Pimiento de padron, dvs. gröna småpaprikor. De här finns alltid på menyn i spanska restauranger och de är fantastiskt goda, hälsosamma och superenkla att göra själv. Det perfekta tilltugget till drinken med andra ord. Här är receptet (från den här bloggen):

Pimiento de padron

Ingredienser:
200 g Pimiento de padrón
4 msk kokosolja utan smak (alt rapsolja)
2 msk olivolja
flingsalt av havssalt

Värm stekpannan och tillsätt kokosolja. Lägg i paprikorna och låt steka på hög värme i 30 sekunder och vänd sedan. Upprepa. Stek paprikorna sedan på medelhög värme tills paprikorna mörknat och fått färg och blåsts upp. Häll över lite olivolja och rör runt. Salta med flingsalt. Servera!

Till lunch gjorde jag stekt havsabborre med ugnsstekt lök, blomkål, broccoli och sparris. Gör så här: Sätt på ugnen 200 grader. Klyv löken på mitten, dela ner blomkål och broccoli och lägg allt i en ugnsform. Olja och salta, ställ in i ugn 25 min. När 25 min gått, olja upp och salta sparrisen och lägg i dom i formen. Låt gå i ugnen ytterligare ca 5 min. När grönsakerna nästan är klara oljar, saltar och pepprar du fiskfileerna och steker dem i ca 3 min. på varje sida. Tillsätt massor av smör och skeda över fileerna.

Igår inledde jag höstens teatersäsong med en komedi som hette "Waiting for Waiting for Godot". Pjäsen har samma författare som "The Play That Went Wrong" men det skulle man inte tro om jag ska vara ärlig. Man höll på att skratt ihjäl sig när man såg "The Play ..." medan jag mest satt och gäspade under "Waiting for ...". Men, går man inte och ser på teater så vet man inte om man tycker om den eller inte.

Jag gillade själva teatern dock, den var liten och intim.

När jag inte lever mitt "glamorösa" liv med kultur och god mat så jobbar jag och springer på gym, precis som idag.

När mitt Virgin-gym såldes till ett företag som heter Nuffield Healt Club fick vi några nya klasser (och förlorade ett par) och idag gick jag på en sådan. Klassen är bara 30 minuter men fan så jobbig den var. Den hette HIIT Plyo och består av 12 "rundor" där man använder både kroppsvikt och vikter. Man ska utföra så många av varje rörelse man hinner under 30 sekunder. Det är länge sedan jag varit så fysiskt trött under ett pass. Jag kommer absolut att komma tillbaka nästa torsdag. Många ger upp genast det känns jobbigt men jag tar det som en utmaning (varför träna om man inte svettas?!) - "Challenge accepted" liksom (från "How I met your mother":-). Instruktören var dock han som älskar att sätta högsta volym på både musiken och  mikrofonen så jag fick trycka in papper i öronen igen. Suck.

Nu kallar (läs "stirrar") Busen, han vill ha lite "cat tossing":-) så dags att sätta punkt:-)