Getkapplöpning i östra London

Måndagen, veckans tråkigaste dag, är över. Yes. Här har det regnat och varit grått mest hela dagen så det har ju matchat mitt måndagshumör. Jag åkte iallafall in till Putney för ännu en massage/akupunktur/koppning (så nya svarta cirklar). Jag har varit fyra gånger nu och har haft olika massörer varje gång ... men inom samma familj tror jag. Jag gillade dagens tjej, hon började behandlingen med frågan "Do you trust me?" med en ton som inte tillät några protester. Medan hon masserade så berättade hon vilka spända områden jag hade och hur jag troligen fått dem. Jag hade lite svårt att förstå vad hon sa på sin mycket brutna engelska så jag höll mest med. Det var lite svårare de gånger hon ställde en fråga och jag bara svarade "ja":-)

Jag har också hunnit vara på ett Zumba-pass. Jag hade ingen större motivation men gick iallafall, är ju bra för kroppen att få svettas och röra på sig

Här kommer lite bilder från gårdagens utflykt till östra London. Vår första anhalt var emellertid ett matstopp. Man kan ju inte gå på sportevenemang på tom mage:-)

Evenemanget hölls på Spitafield City Farm som är en liten farm mitt i London med grönsaksland, ett par kor, åsnor, en ponny, ankor, höns, får, getter och några andra fyrbeningar. Stället är säkert ämnat för att ge stadsbarn en möjlighet att se "riktiga" djur.

Ett par välgödda grisar fanns också.

Skriv en dikt om getter och vinnaren får £50 pund och en valfri get får ett års försörjning av gurka.

Två av tävlingsdeltagarna, helt obekymrade av uppmärksamheten.

Fram till tävlingen kunde man köpa drinkar, lyssna till live-musik och klappa djuren.

Den här geten hade världens underbett. Stackarn, kan ju inte vara lätt att tugga med de där vinda gaddarna:-)

Det här fåret verkar ha vunnit massor av priser.

Jag gillade deras "reklamskyltar"

Innan den "riktiga" tävlingen hölls ett par uppvärmningstävlingar. Den ena, och sötaste, var grisloppet. De pinnade på riktigt bra i sina balettkjolar. Mörkblå är Oxford och turkos, Cambridge.

Presentatören underhöll den väntande publiken och lärde oss att heja tyst för att inte skrämma getterna.

Ännu en tävling på gång.

De klarade inte av många hopp efter varandra.

Slutligen var huvudtävlingen igång. Normalt brukar skötarna få locka dem med mat men nu hade de fullt upp att hänga med. Cambridge-geten hade satt sig på tvären och vägrade ha sin "tävlingsjacka" så det blev bara en rosett under halsen.

Först såg vi bara de två huvudgetterna men plötsligt spurtade ett litet "svart får" eller snarare "svart get" in och tog hem hela segern.

Han hette AND, som i Oxford & Cambridge goat race:-)

Oxford- och Cambridge-getterna fick nöja sig med tröstpriser.

Det var ett riktigt roligt evenemang och biljetterna dit hade sålt slut redan för ett par veckor sedan. Efter loppet började vi alla känna oss hungriga igen och vi gick till en indisk restaurang med jättegod mat. Vi var ju trots allt vid Brick Lane.

De hade lovat regn hela dagen men vi hade tur, bara några spridda droppar som mest.

Goat race

Igår mejlade Sofia och frågade om jag skulle vara intresserad av att gå på goat race mellan Cambridge och Oxford universitet första söndagen i april. Jag, som är öppen för det mesta, svarade naturligtvis ja omedelbart. Jag fick också Steve med mig genom att inte ge ut för mycket information och tvinga honom att fatta ett snabbt beslut så att jag skulle kunna köpa biljetter (han är verkligen ingen villig turist i sitt eget land :-).

Varje år hålls getkapplöpning i östra London där en get springer för Cambridge University och den andra för Oxford. Tävlingen verkar vara mycket poppis för de har tvingats minska antalet biljetter som säljs för att alla ska kunna få en glimt av kapplöpningen. Jag tittade på några youtube-klipp från tidigare kapplöpningar och man kan inte säga att geterna springer med andan i halsen utan snarare att skötarna får locka dem framåt med mat:-) Enligt Sofia så använder de splitternya getter i år som kanske har lite spring i benen.

Bild från timeout