Bubbelavsmakning på en av Englands äldsta vingårdar

I fredags utmanade jag och tre kompisar årets varmaste dagar och tog tåget i en timme till vingården Ridgeview. Den ägs av en engelsk familj och grundades 1995. De producerar främst mousserande viner, men även ett rosevin och ett vitt vin. Deras bubbel hör till kung Charles favoriter och numera serverar han deras produkter istället för fransk champagne på sina evenemang.

Vi hade bokat in oss på avsmakning av sju av deras mousserande viner.

Kvinnan som höll i avsmakningen berättade mycket intressant om vingården, ägarna, vinerna och vad man kunde äta till.

Vi började med tre av deras "vanliga" mousserande viner, fortsatte med deras vintage-kollektion och avslutade med en liten raritet ... 

... rött bubbel.

Det var väldigt fräscht och hade inte flaskan kostat 55 £ så hade jag köpt en med mig hem.😏

Efter provningen åt vi en lätt lunch på deras uterestaurang.

Och delade på en flaska av deras rosebubbel😋.

Det visade sig vara ett bra beslut att åka utanför London den här dagen. Det var mycket svalare ute på landet än i stan med sina mörka trottoarer och sten- och tegelbyggnader som formligen suger åt sig hetta.

Jag rekommenderar verkligen ett besök hit. Har man inte egen bil tar man först tåg från London, en resa på mindre än en timme, och sedan 10 minuter med taxi.

Porto - dag 6

Så var ännu en helg över och snart också veckans tråkigaste dag. I dag har jag jobbat mest hela dagen och bara pausat för ett träningspass på youtube bland köksdelar och flyttlådor i vardagsrummet. Vill man så kan man.😏

Så här ser köket ut efter söndagen. Alla rör är inkopplade och vi kan både diska och tvätta kläder igen, till Steves stora glädje. Han har inte lika mycket kläder som mig😉. Installatören hade också lagt ut golvet under tvättmaskinen. När jag kom in i köket för att hjälpa Steve och honom att skjuta in tvättmaskinen under bänken såg jag att han satt delarna i fel riktning. Suuuuck. Jag vill att köksgolvet, som föreställer träplankor, ska följa samma riktning som resten av trälaminatgolvet i lägenheten. Det skulle se jättekonstigt ut om plankorna i köket gick vertikalt när alla andra går horisontellt. Jag nämnde det åt honom så han ska göra om det när han kommer igen nästa helg. Tur att han hann så långt.

Jag har börjat testa "brun utan sol"-produkter och höll på att skratta ihjäl mig när jag drog av mig träningstightsen från Adidas i går. Adidasränderna på tightsen hade skavt av den bruna färgen på benen och lämnat tre tydliga vita ränder på utsidan av benen. Jag får nog vara lite försiktig när jag använder de här specifika byxorna så att jag inte ska gå ut med kort kjol samma kväll 😀

Nu har jag äntligen kommit fram till den sista heldagen i Porto och Portugal som vi spenderade på en sex timmar guidad tur i östra delen av Portugal. I utflykten ingick besök på två vingårdar och vinprovning, utflykt med båt på Dourofloden och lunch som bestod av olika lokala specialiteter, portugisisk husmanskost helt enkelt. Vi hämtades upp med en minibuss av en tjej som var vår guide för dagen.

Området var väldigt kuperat och vackert.

Vårt första stopp var på en vingård som heter Beijo. 

En anställd på vingården berättade intressant om processen och gav oss smakprov på både deras viner och port. Jag var inte helt förtjust i deras röda och vita viner men deras port var fantastiska! Om jag hade checkat in min väska så hade jag lätt köpt en flaska.

I de här karen står man och trampar vindruvor.

Porttunnorna måste rengöras från sockeravlagringar med jämna mellanrum och då får någon stackare krypa in och skrapa väggarna. Här klämmer Cecilia sig in.

Ser lite ut som om Cecilia är på väg att födas och Angela är barnmorskan😂

Tunnan på insidan.

Efter besöket på den första vingården gick färden vidare mot den lilla staden Pinhão varifrån den en timme långa båtfärden startade.

Det hade hunnit bli väldigt varmt (kan bli upp till 45 grader på sommaren) så det var väldigt skönt att komma ut på vattnet ... speciellt då man måste bära ansiktsmask😓. Båten vi åkte med var samma typ av båt som man tidigare transporterade porttunnorna på till Porto.

Efter båtturen var det dags för lunch på en restaurang i stan. Jag glömde fotografera därifrån, men vi fick prova på både korvar, revbensspjäll, lammgryta och en stuvning på vita bönor. Helt ok mat, väldigt rustik.

Mätta och belåtna styrde vi kosan till den sista vingården, D'origem, där man också producerade olivolja. Vi fick först en föreläsning i hur man tillverkar olivolja innan det blev dags för vin- och olivoljeprovning. Jag gillade verkligen den här gårdens vin, och speciell det röda.

Vi kunde inte klaga på utsikten.

När vi satt i bussen på väg till Porto igen satt alla mer eller mindre och, det hade varit en lång dag, men väldigt lärorik och vår guide var fantastisk.

När vi kom tillbaka till Porto valde Angela att stanna på vår airbnb medan vi andra sökte upp ett ställe för middag. Valet föll på en tapasrestaurang som var riktigt bra. Vi hade också tänkt gå till en jazzbar som vi gick förbi redan på fredag men den hade stängt, söndag som det var. Man blir lite bortskämd av att bo i London där nästan allt är öppet 7 dagar i veckan.😏 

På måndag var det tidig uppstigning för att packa ihop och ta taxi till flygplatsen för vidare färd mot London medan Anette körde hem till Cascais.

Det var en riktigt rolig resa och vi hann verkligen med massor. Kul att kunna besöka Portugal igen efter två bortslösade år.

Portugal, Lissabon med omnejd - dag 3-5

Glad torsdag på er alla. Steve kom från jobbet för en timme sen och nu åkte han precis iväg till bowls-klubben för lite träning. När det inte är bowls-säsong så skulle han aldrig gå med på att åka ut igen en timme efter att han kommit från jobbet, men nu går det hur enkelt som helst😏

Här kommer ett helt gäng bilder från våra sista dagar i Portugal, men först måste jag ge Busen hans godsaker för han går omkring och jamar och protesterar.

Sådär, nu är han nöjd och har gått och lagt sig😸

På fredag tog vi en tur in till Lissabon. Jag har varit där för många år sedan tillsammans med Steve men städer förändras snabbt så det var kul att besöka stan igen. Vi tog en Uber in för det blev inte mycket dyrare än tåg då vi var 4 personer.

Vi åkte direkt till den högsta kullen i Lissabon för att slippa att gå åtminstone en av de många backar som staden är byggd på.

Det här vackra huset med turkosa kakel låg högst upp.

Utsikt över Lissabon. Jag gillar de röda takpannorna.

Här behöver man inga torkrum, bara häng ut tvätten på linor.

När vi sett oss mätta på utsikten gick vi neråt.

Vi passerade ett tvätteri där man kunde tvätta sina mattor. Den enda personen som var där när vi besökte stället var en gammal tant med krycka så jag tror inte hon tvättade alltför mycket ... kanske de andra hade tagit kafferast😏

De här blommande buskarna/blommorna fanns överallt i alla nyanser av rött.

Vi gick längs havet och såg både sandskulpturer ...

... och stenskulpturer ...

... som gjordes av den här mannen. Alla stenar balanserades, han använde inget cement eller annat "lim".

Efter lunch, som vi åt på en restaurang vid havet, åkte Anette hem några timmar för att gå ut och gå med Nova och vi fortsatte att gå omkring i stan. Vi besökte bland annat den här matmarknaden, kallad TimeOut Market (de lär ska öppna en motsvarande i London). På den här restaurangmarknaden får endast "icke kedjor" sälja sin mat vilket jag gillar. Eftersom vi redan ätit så gick vi bara runt och tittade på utbudet.

Vi fortsatte sedan upp till Biarro Alto där de flesta barerna finns. Det blev snabbt min och Steves favorit när vi var där.

Tyvärr fick uppenbarligen min högra vad nog av allt promenerande och jag fick en muskelbristning. Jag drabbades av samma sak för 5 år sedan, men då i vänster vad. Jag misstänkte vad som var på gång och svor för mig själv. Resten av semestern gick jag omkring och linkade, men jag kunde iallafall gå. Den här gången fick jag inte heller något synligt blåmärke (det uppstår blödningar när muskelfibrerna brister) så det var en lindrigare bristning. Jag har dock varit på gymklasser sedan jag kom hem, och förutom att hoppa och springa har jag kunnat göra allt annat.

Mera vackert kakel.

Vi tog en vätskepaus på en takterass i ett parkeringshus. Vädret var fantastiskt så vi satt och njöt i ett par timmar ... lätt störda av ett stort gäng fulla norrmän i 20-årsåldern som firade sin nationaldag, 17 maj.

Anette hade bokat bord till en Argentinsk restaurang till 19.30 och vi skulle träffa hennes utanför restaurangen, Innan det hann vi med ytterligare ett vätskestopp på en liten vinbar där vi fick smaka olika viner innan vi valde.

På väg till restaurangen passerade vi de här otroligt vackra träden med lila blommor.

Allt handlade om utsikt på fredagen, för vi kunde verkligen inte klaga på utsikten från den här restaurangen som heter, La Paparrucha. Det var himmelriket för alla som tycker om kött.

Vi valde alla var sin tenderloin-stek och tillbehör. Köttet formligen smälte i munnen och det var som att skära genom smör.😋

Efter middagen tog Anette oss till en helt fantastisk bar, Pavilhao Chines. Jisses så mysig den var! Väggarna var belamrade med massor av saker. Jag gillar ställen med välplanerad röra.

Till och med handfatet var vackert.

Det var fredagen det, på lördag hade vi en vinprovning inbokad på vingården Quinta Das Carrafouchas. Förutom oss fyra så deltog ytterligare två äldre svenska par som Anette känner.

Gänget.

Vingårdsägaren var en extremt underhållande person som skrattade ofta, gott och högt😃. Han berättade gärna om sin vingård och de viner han producerar. Han har dock anställt en vinspecialist som sköter om själva produktionen och så fokuserar han på att dricka och marknadsföra det😊

Vi började med att smaka på vingårdens enda vita vin innan vi tog en runda runt vingården och de flera hundra år gamla byggnaderna runtomkring.

Det blå kaklen, och byggnaderna, är flera hundra år gamla. Vingårdsägaren försöker restaurera och underhålla alla byggnaders så gott det går men han berättade att det är svårt att få stöd från staten.

Efter vår runda återvände vi för rödvinsprovsmakning som var vingårdens huvudprodukt. Vi drack säkert 10 olika viner och till och med en som ännu inte börjat säljas (den var god). Han var inte snål och vi fick fylla på våra glas tills de öppnade flaskorna var tomma.

Han visade också hur korkar produceras och vi fick lära oss att ju mindre svarta streck desto bättre kork (tätare som inte släpper igenom luft)

Vingården har också sin egen kyrka som var otroligt vacker, och liten. Det rymdes kanske 30 personer om man klämde in sig.

Man kan också hyra den för bröllop.

Det här vinet var det bästa. Man kan beställa utomlands också om man ville.

På väggen i provsmakningsrummet hängde bilder av skördearbetare. Vi var över 3 timmar på vingården, nog den längsta vinprovning jag varit på😊

På kvällen åt vi middag på en lokal portugisisk restaurang med en vädligt speciell servitör, man visste inte om han skämtade eller menade allvar😁. Han var född och uppvuxen i Balham, London av portugisiska föräldrar men flyttat tillbaka i vuxen ålder.

Fotobombning😂

På söndag tog Anette oss ut på en sightseeingtur med sin bil och vi besökte bland annat Portugals västligaste udde. Man kan inte komma längre västerut i landet än så här. Vi hade väldigt tur med vädret, varma vindar och blå himmel.

På väg tillbaka stannade vi vid ett ställe som heter Gaia för lunch.

När vi kom hem igen slappade vi utomhus i några timmar med var sin aperol spritz.

Cecilia gillar yoga och två morgnar så höll hon en liten yogasession tillsammans med Anette och mig (vi kunde ju inte bara äta och dricka hela helgen😊) och här visar hon de olika positionerna medan Anette fotograferar så att Anette ska kunna fortsätta yoga själv😊

Efter några timmar klädde vi upp oss och begav oss till en söt och mycket liten tapasrestaurang med ca 5 bord i Cascais som hette Taberna Clandestina.

Toalettskylten

De hade burrata på menyn så vi beställde in två.

Vi delade också på portugisisk ost, en som rullats in i lufttorkad skinka och en med svamp.

Så, det var våra härliga dagar i Portugal det. Anette var verkligen den perfekta värden som såg till att vi fick uppleva så mycket som möjligt. Nu är det 3 veckor till nästa semester som bär av till Gotland tillsammans med min trogna resekumpan Svanhild.😎