T.W.I.D

Måndag, trallalla. Igår levde Steve och jag som man gjorde i början på 90-talet, dvs. utan internet. På lördag fungerade allt som vanligt men på söndagen var det helt dött (det fungerade från måndag morgon igen, pust och tur).

I lördags besökte Steve och jag den nyöppnade restaurangen TWID (tidigare Little Bay). Restaurangen brann för 7!! år sedan men nu hade den äntligen öppnat igen. Menyn var ny (endast smårätter) men inredningen såg likadan ut som tidigare och dessutom kan man njuta av live-opera (fast inte i lördags) medan man äter de flesta kvällar.

En ny, och som vi tyckte en fantastisk ide, var en ringklocka som man kunde trycka på om man ville ha service och det inte fanns någon servitör i närheten. Vårt bås låg ganska avskärmat så vi fick bra nytt av knappen när vi skulle betala:-)

Utsikten från vårt bås. Servitörerna måste backa ut och det gick inte att stå rakt. De kommer att vara puckelryggiga efter några månader:-)

Som sagt så bjuds det på live opera de flesta kvällarna, men i lördags var det smärtsamt att lyssna till sångerskan:-/. Hon berättade mellan en av låtarna att hon led av astma och att den dålig luftkvaliteten i London den senaste veckan hade satt sig på hennes stämband. Hon klarade inte av en hel låt utan att det skar sig. Det måste ha varit hemskt och jag riktigt led med henne, samtidigt som det ibland var lite svårt att hålla sig för skratt. Det lät lite som Meryl Streep i hennes senaste film om en amerikansk sångerska som sjöng hellre än bra:-)

Det stora ansiktet var kvar. Den hade tidigare varit i guld men nu var den helt svartbränd.

Maten var fantastiskt god och jag skulle kunna äta alla rätter igen och igen.

Anka med fantastiskt god picklad blomkål

Supermör oxkind med bland annat rotselleri och morot 

Laxtartar med picklad ingefära och gurka samt kaviar

Och den mest spännande rätten av alla; rådjur med chokladsås och savojkål i ostkräm. Himmelskt gott!

Jag avslutar med en dagens Busen som är på jakt efter kattgodis som jag gömt längst in under arbetsbordet ...
... trägen vinner men inte den här gången, magen tog emot:-)