Söndag i New Forest nationalpark

God morgon! Tänkte jag skulle göra ett inlägg om helgen innan jag börjar jobba för annars kanske det inte blir av😏.

På söndag morgon sammanstrålade Angela, Sussie, Anna-Kaarin och jag i Twickenam för att åka vidare med bil till Lymington som ligger vid Englands sydkust, mittemot Isle of Wight. Det är kul att Sussie inte har något emot att köra ibland så att vi kan ta oss till platser som inte kan nås med tåg.

Det var också Sussie som tipsade om restaurangen The Elderflower och deras avsmakningsmeny. Vi bokade bord till söndag vilket visade sig bli den vackraste dagen på många veckor.

Dagens meny, minus två rätter eftersom vi valde 5-rättersmenyn. 

Krispigt nybakat bröd med tryffelsmör innan rätterna serverades.

Den här var väldigt god, ärtmousse med syrlig kärnmjölksorbet.

Sedan kom rätterna i lämplig takt. Burken till höger innehöll krabbkräm och bloody mary-gele och var den rätt vi alla tyckte minst om. Jag tyckte den smakade som plåster luktar😏.

Fisken och såsen var gudomlig.

Efterrätten var pricken över i och väldigt vacker. Den föreställde en blomkruka som vält med en geting framför.

Vi avslutade måltiden med kaffe och fick chokladpraliner till. Pralinerna var väldigt vackra men fyllningen smakade knappt någonting.

Efter lunchen gick vi runt i affärer och i hamnen innan vi återvände till bilen.

Inte alla båtar vid hamnen var lyxåk😏.

På vägen tillbaka till London stannade vi till i byn Burley som ligger i mitten av nationalparken New Forest, som bland annat är känd för hästrasen med samma namn.

I nationalparken går hästarna nästan helt fritt (alla har dock ägare) och det är bilförarna som får anpassa sig till dem och inte tvärtom.

De är tama och går gärna fram till människorna för att bli klappade.

Vi tog var sin drink i en pub i närheten innan vi styrde kosan hem till London. Det var verkligen en helt perfekt dag och vi kunde inte ha fått bättre väder.

Och så en lite snabbis om lördagens middag som blev turkisk. Det var Steve som föreslog restaurangen Pasha Mangal i stadselen Balham. Han hade hämtat lunch därifrån ett par gånger och berättat hur bra maten var där. När jag sedan såg den fina inredningen så blev jag såld.

Förrätt med olika röror som vi delade på.

Köttspett grillades på löpande band.

Till huvudrätt valde jag spett med lammfärs och spett med kycklingfärs. Köttet var saftigt och gott och mättande och man behövde verkligen inte något ris.

Vi beställde ingen dessert men fick en i alla fall "on the house" vilket var snällt. Det var en rispudding men så otroligt söt att jag bara smakade en liten sked. Till och med Steve, som tycker om sött, tyckte att desserten var åt det för sötare hållet men åt upp den ändå för han gillar rispudding.😊

Bilder från Lyndhurst, New Forest

Här kommer en hel radda bilder från helgen. Det blev några intensiva dagar med skogsvandring, bröllop, festande och utflykt till närbelägna kuststaden Lymington. Vi bodde på ett B&B som ägdes av ett mycket hjälpsamt par, de hämtade till och med upp oss från tåget. Jag gillar att bo på B&B, det känns som att sova över hos någon (i det här fallet hyrde paret ut tre rum i sitt hus) och de gör verkligen allt för att man ska trivas.

Hästar, kossor, rådjur, får och till och med grisar strövar fritt i hela nationalparken. De verkar samsas bra med turister och lokalbefolkningen och går mest och äter. Jag har aldrig sett ett sånt stort område så "välklippt":-). Om husägare inte ville ha sina rabatter ansade så använde de "boskapsgaller" eller grindar för att hålla djuren ute.

New Forest är massivt. Skog och hedar vart man såg.
.
Kobak. De var alla tjocka och feta så de råder verkligen ingen brist på mat:-)

Kvällen före bröllopet mötte jag och Steve upp med några av de andra bröllopsgästerna på samma pub som bröllopsfesten skulle hållas. Av någon orsak så halade en av servitörerna upp en burk med tequila-maskar som han bjöd runt. Steve och flera andra vågade inte men jag ville inte vara någon mes och jag tog en. Smakade insekt och tequila. Ingen behaglig smakupplevelse precis och den bittra insektssmaken höll i sig lääääänge.
Den här "ingefäraölen" hade ett litet lustigt namn, Jeremiah WEED, vilket är hash på engelska.
Bröllopet hölls i en av Englands äldsta kyrkor som härstammar från 1080-talet och ligger i Brockenhurst. Den är också en av de mest hemsökta kyrkorna i landet. Utsikten från kyrkbacken var helt fantastisk!!!
Gifta!
De otroligt söta brudnäbbarna
Kyrkan.

Efter vigseln åkte alla till puben The Crown Stirrup som härstammar från 1400-talet och festen kunde börja. Till middag serverades helstekt gris som var helt underbart god, köttet smälte i munnen. Eftersom jag inte hunnit ätit någon lunch på grund av att jag och Steve först tillbringat några timmar i Lymington och sedan fått skynda tillbaka och byta om så var jag utsvulten. Jag tog tre portioner kött utan att skämmas det minsta...fast tredje gången fick Steve gå och hämta maten:-)


Efter middagen blev det traditionell bröllopsvals och sedan...
Line dance resten av kvällen. Verkligen inte min favoritdans och mycket steg att lära sig, men jag lät mig tvingas upp på dansgolvet några gånger för att inte verka tråkig:-)


Det var en riktigt trevlig fest och vi stannade ända tills puben stängde. Vi bodde bara ca 15 min från puben och valde att gå hem istället för att vänta på taxi. Man visste verkligen att man var på landet för vägen hem till vår B&B var allt annat än välupplyst, vi till och med använda våra mobiltelefoner för att lysa upp vägen framför oss.

Dagen efter gick jag och Steve ut på vandring ett par timmar innan vi mötte upp med ett par kompisar för publunch innan det bar av hemåt.

När vi satt och väntade på taxin som skulle ta oss till tågstationen kom ca 40 skotrar och vespor från "New Forest Scooter Club" inbrummande på parkeringen där vi satt. Snygga och välskötta måste jag säga. Annars så såg vi mängder av veteranbilar och lyxåk under helgen. Småstaden Lyndhurst kan till och med ståta med sin egen Ferrari- och Mazerati-affär. Om man har råd att bo i New Forest är man inte precis fattig.