Bråda dagar

Äntligen lördag. Precis hemkommen från gymmet och frukosten är uppäten. Det är mer höstväder än sommarväder här just nu med regnskurar, blåst och småskallt. På nyheterna pratar de om att det har varit rekordvärme i Europa de senaste 30 dagarna men då kan de inte ha inkluderat Storbritannien 😁 Men, hellre så här än 30 grader dag ut och dag in.

Jag är ingen stor poddlyssnare, lyssnar på böcker och musik och det är typ allt, men i går lyssnade jag på Monäsbon Tomas Knuts väldigt underhållande sommarprat på Yle. Han berättade om sin fotbollskarriär som "proffs" i Munsala United som spelar i division 6, eller om de fortfarande är i division 7.😊 Lyssna på den!

Alla måste dock börja någonstans, det gjorde ishockeylaget Muik (Munsala ishockeyklubb) också. De första åren i klubbens historia på 80-talet förlorade de inte sällan med typ 16-1, men nu har de blivit riktigt bra och kan till och med köpa in spelare.😊 Allt började dock med några ishockeyintresserade ungdomar ute i byarna som gjorde isplanen bakom Hirvlax lågstadieskola som sin "hemmaarena". Hur många helger har jag inte stått där och frusit fötterna av mig när de hade match😁.

Min erfarenhet är att invånare på landsbygden är mycket mer företagsamma och uppfinningsrika än stadsbor. Stadsbor förväntar sig och kräver att staden ska ordna saker åt dem medan landsbygdsborna gör det själva. 

När min ena bror och hans kompisar var i tidiga tonåren byggde de sitt eget "kämppä" (ungdomslokal) genom att samla in överblivet byggmaterial från sina föräldrar. Det var inget dåligt bygge heller. Stugan blev två våningar och den målades röd med vita knutar. Den andra brodern och hans kompisar byggde en ishall i det stora frysrummet till ett nerlagt foderkök i byn. De hade till och med klubbmöten och förde protokoll, min bror var sekreterare, så det var seriöst😁. Det anordnades träningar, matcher och "öppna dagar" med godisförsäljning. Allt fick dock ett abrubt slut en natt när taket rasade in. Det var verkligen tur att det skedde på natten och ingen var där för det lär ha varit ett ordentligt brak. I Nykarleby däremot fick ungdomarna en fritidsgård av stan som de brände ner om jag inte minns fel. Otacksamhet är världens lön😏.

Nu till veckans händelser som till 80 procent har bestått av jobb. Det gäller att ligga i nu så att jag kan ta två veckor ledigt om en vecka.

I torsdags åt jag i alla fall en sen lunch med min kompis Angela i på köttrestaurangen Blacklock. Maten är alltid god där och servicen super.

På väg till restaurangen passerade jag det här "minnet" från covidtiden. Jag saknar verkligen inte tvåmetersköandet eller något annat som hade med pandemin att göra.

Innan maten drack vi var sin vattenmelonmargarita. Margarita är verkligen min favoritdrink, allt med Tequila egentligen.

Vi började med att dela på två förrätter, en skiva surdegsbröd med tomat och riccotta samt räkcocktail.

Till huvudrätt blev det en rumpstek som inte kom med på bild, lite sidorätter och olika såser.

Vi lyckades ännu klämma ner lite ost till efterrätt ...

och en avslutande cocktail, Paloma, också med Tequila.

Onsdag kväll var Steve och jag och tittade på när en av hans klubbkamrater i bowls spelade en viktig match som han tyvärr förlorade. Nytt försök nästa år.

Förra lördagen åt vi middag på en portugisisk restaurang i Steves gamla hemtrakter. Restaurangen heter Caravela Restaurant. Det var första besöket för Steve medan jag varit dit en gång tidigare, då med Angela. Det intressanta är att restaurangen verkar vara väldigt populär bland asiater, något jag uppmärksammade förra gången också. Den ligger lite "på sidan om" men de har ändå hittat dit.

Maten är god och portionerna stora. Vi valde att endast beställa smårätter, dvs. tapas, men efteråt så insåg jag att jag borde jag ha nöjt mig med tre rätter i stället för fyra, för oj vad mätt jag blev.😏 

Fisk- och skaldjurssoppa.

Grillad blodpudding.

Friterade bläckfiskringar och mozzarella-, tomat- och avocadosallad.

Gissa vem?!😍

Shopping, drinktips, köttfrossa och gömda pubar

Jag hinner bara skriva om förra helgen så är det helg igen, jisses vad tiden går snabbt, men den har ju en tendens att göra det när man har mycket att göra.😅.

De senaste veckorna har jag suttit och jobbat framför TV:n. För det första finns det en kanal som visat julfilmer sedan september och sedan förra veckan visar en annan kanal katastroffilmer (tänk jordens undergång på grund av utomjordingar eller väderfenomen). De är inte precis Oscars-kvalitet på dem men tillräckligt bra för att jag inte ska stänga av TV.😉

Idag har jag besökt gymmet som vanligt, som de flesta dagar i veckan, och nu är DHL uppenbarligen på väg med ett paket till mig. Enligt spårningssidan så är jag stopp nummer 116 och föraren är nu på väg till stopp 94, hoppas han inte slutar dagens jobb vid stopp 115😕. Det stod inget på textmeddelandet jag fick men jag antar att det är min vinkalender från Virgin Wines för det är den enda beställningen som jag väntar på.

Igår testade jag en ny cocktail, Aperolmargarita, som blev väldigt god, ni hittar receptet under bilden.

Aperolmargarita med lavasalt
1 drink
0,5 lime
4 msk lavasalt
4 cl citron, pressad
8 cl Aperol
4 cl tequila
2 cl Cointreau

Gör så här:
Fukta kanten på ett glas med en bit lime. Häll ut salt på ett fat (jag hoppade saltet igår) och doppa glasets kant i saltet. Fyll en shaker till hälften med is. Blanda citronjuice, Aperol, tequila och Cointreau och skaka. Häll upp i glaset.

I går tog jag en sväng till TK Maxx efter gymmet för att se om jag skulle hitta några intressanta saker och kom ut med två tröjor. Jag har inte provat den första ännu men min blå Fila passar perfekt som slappartröja.

I tisdags åt finländska Cecilia och jag middag på köttrestaurangen Blacklock Soho. Jag har ätit där en gång tidigare och tycker att maten är väldigt god. Vi valde båda "All in"-menyn vilket innebar att man får både blandade förrätter, grillat nöt-, gris och lammkött samt en sidorätt. Vi beställde sedan ännu en sidorätt samt två såser separat.

Det finns inget som gör en så härligt mätt som kött och fett, inga gaser, insulinpåslag eller andra obehagligheter utan bara en skön matkoma😋

Restaurangen blev snabbt full som vanligt.

Efter middagen gick vi till en pub alldeles bredvid China Town, The Blue Posts, som Cecilia kände till för ytterligare ett par drinkar. Jag har säkert gått på den här gatan flera gånger men aldrig registrerat puben som uppenbarligen legat där sedan 1739😊.

Puben var liten och jättemysig men ändå inte fullpackad av turister, vilket var lite konstigt men skönt.

Sådär, nu ska jag fortsätta jobba lite till och sedan är det dags för helg.

Hit och dit, fram och tillbaka

Så är det arbetsvecka igen efter tre mycket intensiva dagar när jag kommit hem efter 22 varje kväll. Det har bara varit kul grejer men i går kväll var det skönt att bara vara hemma OCH inte dricka någon alkohol😊

Trisset i nöje startade på fredag. Kl. 17 träffades jag och tre svenska kompisar på fördrink på en restaurangbar i Soho innan vi gick till köttrestaurangen Blacklock Soho i närheten där Angelas son är restaurangchef. Lokalen där restaurangen ligger var tidigare bordell men nu är det som sagt andra tjänster som erbjuds😊.

Vi lät Angelas son bestämma vad vi skulle äta och dricka och det var helt fantastiskt från början till slut. Vi började med en cocktail med prosecco, gin, citronjuice och rabarber. Angelas son lovade skicka receptet för den var bara såååå god.

Vi fick också några amouse bouche med olika pålägg.

Huvudrätterna är enkla, olika typer av grillat kött med massor av sidorätter och såser att välja mellan.

Vi åt och åt och åt. Köttet var dessutom så bra grillat att man kunde äta fettet också, det kändes inte alls som om man tuggade tuggummi. Hit ska jag absolut igen.

Efter middagen var det någon som kom med den mindre bra iden (inte min den här gången😊) att vi skulle gå på ännu en drink. Ingen var svårövertalad och vi delade på ännu en flaska vin på en pub i närheten.

Jag var ganska seg på lördag morgon när väckarklockan ringde kl 7.40 för att gå till min dansklass ... bara för att upptäcka att den vanliga dansläraren inte var där utan en ersättare som inte är i min smak. Hon undervisar bara i zumba som jag tröttnat på helt. Fan, skulle jag ha vetat det hade jag fortsatt sova.

Nå, jag kunde ju inte gå därifrån efter den första låten så det var bara att stå ut i 45 minuter. Efter dusch, frukost och lite jobb så tog jag tåget först in till Vauxhall, sedan tunnelbana till St Pancras och slutligen ännu en gång för vidare resa till kuststaden Whitstable där jag skulle träffa min kompis Jenny. Jag kom dit en timme före henne och hann gå runt i det söta centrumet med många små butiker.

När jag gick tillbaka till tågstationen för att möta Jenny så fick jag text om att hon missat sitt tåg och att nästa skulle komma om 20 minuter och sedan skulle hennes tågresa ta ytterligare 20 minuter😞. Lite senare ringde hon dock och föreslog om vi skulle träffas i Faversham istället där hon nu befann sig för att inte slösa mer tid. Jag gick med på det men jag blev allt annat än glad när jag såg att nästa tåg dit skulle gå om 30 minuter!!! Det började kännas lite väl jobbigt alltsammans, men när jag nu en gång kommit så här långt så fick man väl bita i det sura äpplet ...

Vi träffades till slut på en pub i närheten av stationen i Faversham där vi tog en drink innan vi gick och åt på en italiensk restaurang som hette Posillipo och som låg alldeles vid ån i Faversham (ingen kust här)

Det var fortfarande så soligt och varmt att vi kunde sitta ute och njuta.

Vi delade på en fisk- och skaldjursbricka till förrätt ...

Och så valde jag stekt kycklingbröst med mozzarellaost och parmaskinka huvudrätt. Normalt är den rätten liten tråkig men den här var verkligen god tack vare all olivolja och smör som de använt😋. Vi hann med ännu en drink efter maten innan jag måste ta tåget hem igen för att inte komma hem "mitt i natten".

På söndag gjorde Steve och jag en kort utfärd till stadsdelen Tooting Broadway. Steve ville köpa med sig lite humous och naan bröd och jag ville äta lite lunch innan jag skulle ta tunnelbanan till Camden för att möta samma tjejer som i fredags.

Vi hittade en libanesisk restaurang som vi inte besökt tidigare. Jag beställde som vanligt bara mezze, grillat lövtunt bröd fyllt med halloumi ...

Stekt lammkorv med chili och vitlöd samt stekt kycklinglever. Allt smakade väldigt bra.

Sedan tog jag som sagt tunnelbanan upp till Camden. Dagens program var att besöka ett så kallat "Escape room" vilket går ut på att man stängs in i ett rum under en timme och så ska man försöka knäcka ett antal koder och göra olika saker för att ta sig ut.

Det här flyktrummet låg i en tunnelbanestation i South Kentish Town som stått oanvänd sedan 1924 på grund av att det inte fanns tillräckligt med passagerare. Nu skulle det säkert finnas fler.

Ingången till flyktrummet

När vi kom ner i källaren möttes vi av en "lekledare" som berättade om hur spelet gick till och så låstes vi in. Vi hade också fått låsa in alla våra grejer för att inte kunna fuska😏. Allt som vi behövde för att ta oss ut fanns i rummet. "Lekledaren" gav oss små tips på vägen för att vi skulle komma vidare i problemlösandet för annars skulle vi väl vara där ännu, det var inga enkla saker😊. Vi kom ut ur det första rummet men sen tog tiden slut innan vi klurat ut alla uppgifter i det andra.

Escape rooms är riktigt roliga och man får verkligen tänka utanför ramarna och gnugga geniknölarna. Det finns också ett annat rum på samma plats där uppgiften är att leta efter en försvunnen passagerare och den skulle jag gärna gå på också.

Det här inlägget blev nästan en halv roman ... så blir det när man har gjort mycket och har svårt att hålla sig kort i skrift😁