Ståupp i Wandsworth

Trevlig lördag på er! Här är det soligt, blåsigt och endast 10 grader, inte det ultimata vädret med andra ord.

Jag har varit förkyld den här veckan med ordentligt ont i halsen både onsdag och torsdag. Det har gett med sig nu så det går åt rätt håll. Halsont är extra irriterande eftersom man inte ska träna med inflammation i kroppen som kan bli värre. Hosta och snuva går bra men inte halsont och feber. Nu är det extra utmanande då jag dessutom har pollenallergi så jag vet inte vad som är förkylning och vad som är allergi, förutom halsontet då. Jag äter allergimedicin som verkligen är en bra hjälp i nöden, även om den har en tendens att göra en trött. I går hade uppenbarligen jag och Busen gett Steve en utmanande natt, med mig som snarkade på grund av svullen hals, och Busen som kom hoppande varje gång Steve lade sig på rygg och låg på hans bröst och kurrade. Ja, ingen har påstått att livet är en dans på rosor 😈😼.

Jag började känna mig lite seg i tisdags men jag insisterade ändå på att Steve och jag skulle gå på ståupp på den franska restaurangen LAffaire. Ståuppen är gratis så man har verkligen inget att förlora. I tisdags var det 6 akter och hälften av dem var italienare. Normalt är ståuppen sista torsdagen i månaden tror jag men av någon orsak så hölls den nu. Köket var också stängt så ville man ha mat fick man ta med den själv ... ett gäng italienare hade tagit med sig pizza, surpriiiise😜.

Akterna var helt ok, mycket bättre än den svenska ståuppen jag var på för några veckor sedan, och dit var det inträde. Tyvärr var det ganska liten publik men restaurangen hade inte marknadsfört eventet alltför mycket, inte ens utanför restaurangen, vilket jag tyckte var lite konstigt. Till och med Steve tyckte de var ok och han är svårflirtad när det kommer till humor. Det blir nog fler besök till deras komedikvällar.

Lördag och annat

Så är det lördag och kväll redan. Jag sitter med en Margarita i glaset för man måste ju fira att det är helg på något sätt😋

I dag har det varit ännu en kall dag. Det var cirka 8 när jag gick till gymmet i morse och som högst har det väl varit runt 10. Till påskhelgen har de dock lovat 20 grader så jag räknar dagarna dit. Steve kommer att åka till sina föräldrar som vanligt medan jag stannar kvar i London med Busen. Jag tycker det är underbart skönt att vara själv då och då och det tycker säkert Steve också, vi är ju inte precis hopväxta vid höften😊. Förra veckan lekte jag med tanken att ta tåget till Cardiff i Wales någon av påskdagarna, men när jag såg att det skulle ta 3 timmar och kräva 3 tågbyten så skippade jag den iden (normala dagar går det direkttåg dit från London och det tar bara 2 timmar😒).

Så här såg det ut i början av veckan när det var typ 12 grader och soligt. Det finns så många vackra träd som blommar nu och man behöver verkligen inte åka ända till Japan för att se blommande körsbärsträd.

I torsdags var jag och min svenska kompis Cecilia på svensk stå upp i närheten av Kings Cross.
Eftersom det skulle ha blivit knappt med tid att äta på restaurang före, så festade jag till det med hjortstek som jag fått till halva priset och bönpasta (mycket mindre kolhydrater) med pesto och paresanost innan jag åkte i väg.

Vi träffades 17.30 framför klubben, men när det visade sig att tiden på deras webbsida var fel så hade vi plötsligt 1,5 timme att slå ihjäl innan showen. Vi beslöt oss då för att gå till en pub som Cecilia besökt några år tidigare. När vi kom fram visade det sig att puben förvandlats till en hamburgerrestaurang (London kryllar av hamburgerrestauranger ... hur många behövs det egentligen?!😕)

Vi beslutade oss iallafall för att stanna kvar och beställde var sin drink och grekisk sallad . Restaurangen var ganska coolt inredd men jag skulle ha föredragit att den förblivit en pub.

Klockan 19 var vi tillbaka på klubben och showen kunde börja. Jag måste dock säga att varken jag eller Cecilia var alltför imponerade. Det var 4 akter plus han som pratade mellan akterna och 1,5 av dem var ok. En av ståupparna var en svart lesbisk tjej som jag tror jag sett i tv-programmet Parlamentet tidigare och hon var helt ok. "Huvudakten" var tjejen som vann "På spåret" i år men hon var tragiskt oförberedd och inte rolig alls. Det satt dock en kille bredvid oss som skrattade hela tiden och jag tänkte i mitt stilla sinne att det skulle vara härligt att ha lika nära till skratt som honom, livet skulle definitivt vara roligare.😊

I morgon ska Steve och jag på Sunday Roast till en pub som har "carvery", typ ett sunday roast-buffebord där man själv väljer tillbehör och sedan kan blanda olika kött. Steve spenderade största delen av lördagseftermiddagen i Richmond med att kolla på bowls-tävlingar och därför "mutade" jag honom med att jag i så fall ville att vi skulle gå på restaurang antingen i kväll eller i morgon😏. När han känner sig skyldig över att jag måste vara "ensam" flera timmar under en helg så säger han ja till nästan vad som helst😍

Stå upp i London

Pust, nu är lägenheten dammsugen, toaletten städad och saker hopplockade. Steve får göra resten när han kommer hem. Nu är lägenheten mer eller mindre (när Steve gjort sitt) redo för besök av vår kattmatare och en långhelg i nordvästra England. Jag har också skickat iväg de sista projekten och snart får jag sätta en "out of office"-assistent i min inkorg också. Jag har inte hunnit packa ännu men det lär gå fort, det är ju inte så att man måste ha nya kläder varje dag:-)

I måndags besökte Anette, Carina och jag en liten ståuppklubb i Covent Garden. Anette och hennes man hade redan varit dit några gånger men det var första gången för Carina och mig. Inträdet var grymt billigt, 1 pund (gratis för studerande) och det förklarade säkert varför klubben var fullproppad😊. Man kunde inte heller förvänta sig ståupp av toppklass men det var helt ok. Lite ojämna akter och vissa var bättre än andra.

Den första akten var klart bäst. Han pratade om sin engelska mer tystlåtna pappa och afrikanska mamma som verkar ha ordentligt med skinn på näsan😄

Hoppsan, här tryckte jag visst på fel knapp på kameran och det blev en mer konstnärlig bild.

En av de mer ovanliga akterna var en rörelsehindrad kille. Det var lite svårt att förstå vad han sa eftersom han också hade talsvårigheter, men man kan inte annat än beundra hans mod. Det var dock som Anette sa, att man inte visste om man skulle skratta eller gråta. Hans många bra skämt försvann lite i bakgrunden eftersom man tyckte synd om och led med honom samtidigt.

Det var runt 10 akter som uppträdde så showen var inte slut förrän någon gång efter tio men jag skulle absolut kunna gå hit igen.

Nej, dags att fixa till mig. Ikväll blir det middag på hög nivå i "gurkan" eller Gherkin med min kompis Mia. Det blir mitt tredje besök dit men jag tycker det är så mysigt med den fantastiska utsikten över hela London och maten är inte dålig heller.

Humorkväll

Pust, nu är jag slut i benen, eller främst högra benet. Höger ben är lite längre än mitt vänstra och får ta de flesta stötarna i mina högintensiva pass så ibland brukar det protestera efteråt:-). Det blev ett pass Body Attack ikväll och Tone and Tighten i morse. Nu har kroppen fått sitt och jag kan kommer att sitta och slappa i soffan resten av kvällen.

Solen fortsätter lysa från en nästan klarblå himmen och det märks att man är ovan vid den. Igår satt jag och Jenny i parken Wandsworth Common i ett par timmar. Jag hade glömt bort att solen faktiskt är väldigt stark här i England och tog inte med någon solskyddskräm. När jag kom hem två timmar senare märkte jag att jag hade bränt mig på båda skenbenen, bringan, ena armen (som var vänd mest mot solen) och till och med handen. Jag har aldrig bränt handen förut så då är solen stark! Jag bar mina långa gymbyxor till gymet idag och använde täckkräm på bringan för att inte se ut som ett stoppljus.

Igår var vi då på middag på restaurangen Hudson's följt av komedi på puben Half Moon i Putney. Vi promenerade in till Putney och såg de här jättestora och väldoftande rosorna på vägen.

På restaurangen beställde jag en slags "räk- och chorizosoppa" till förrätt som var gudomligt god. Den tänker jag beställa igen. Soppan serverades med ett superfärskt chiabattabröd som jag bara måste äta lite av.

Till huvudrätt var jag sugen på en saftig stek som jag åt med pepparsås, coleslaw och grillad zucchini och sparris. Köttet var perfekt tillagat och så mört.

Efter middagen promenerade vi de 50 m till puben där stå uppen skulle hållas.

Vi köpte en drink och väntade på att dörrarna skulle öppnas. Efter ytterligare 10 min såg vi en person gå in i salen där underhållningen hölls och vi misstänkte att de inte skulle "öppna dörrarna". När vi kom in såg vi att den första akten höll på som bäst. Vi hade dock inte missat något, den första och andra akten var värdelösa och vi började tro att det skulle bli så hela kvällen. Den andra akten var en kille som klätt ut sig i svart lykra med mantel. Så INTE kul alls, bara löjligt. Den tredje akten var en kvinna och då började det se bättre ut eftersom hon skämtade om vardagliga saker som man kan känna igen sig i, vilket jag gillar.

Sedan följde tre killar i en och samma akt som var riktigt roliga med sina korta sketcher.

Komedikvällen slutade med en tysk kille som höll låda i nästan 40 min (normalt pågår en akt i 15-20 min). Han var också kul och som utlänning själv kunde man känna igen sig i när han berättade om sina upplevelser och vedermödor i det engelska samhället.

Trots den tröga starten så var komedin verkligen värd de 5 pund per biljett som vi betalade.

Långpromenad och skratt

Igår tog vi verkligen tillvara på dagen. Efter ett svettigt Body Attack-pass och dusch bar det av till Edgware Road, där jag bodde för många evigheter sedan, för en promenad längs Regents Canal. Det var mer än tillräckligt med ett år i det området för jag kände mig verkligen i minoritet bland alla från Fjärran Östern. Inget verkade ha förändrats på de 7 år sedan jag lämnade området. Bra ställe dock om man är sugen på kebab, lukten av grillat kött låg tung över hela området.

Vi startade vår promenad från Little Venice och gick längs kanalen via Primrose Hill, London Zoo, Camden ända till Angel. En promenad på ca 2 timmar. Det var helt vindstilla så perfekt promenadväder. Det fanns inte många andra vandrare heller så vi slapp trängas på gångarna.

När vi kom fram till Angel gick vi till puben där jag trodde att Stå upp-komedin skulle hållas. Jag frågade servitören för säkerhets skull. Visst hålls Stå upp där men inte på lördagar sa han, så fel pub:-) Vi tog iallafall en drink där och njöt av att vila benen. Puben Wenlock and Essex, var riktig mysig, lite amerikansk på något vis.

När vi druckit upp våra drinkar gick vi till den rätta puben, The Camden Head. I väntan på att börja köa tog vi var sin drink och åt lite nötter eftersom vi inte hunnit äta varken lunch eller middag. Bättre än inget. Runt kl 19 såg vi att det redan börjat bildas en kö som gick ut genom dörren så det var bara att greppa glasen och ställa sig.

Efter ca 20 minuters köande slapp vi in och hann få några av de sista stolarna. Jag skulle verkligen inte ha velat stå i två timmar. Alla i publiken fick en liten ängel ritad på händerna för att vi skulle kunna gå och köpa drinkar i pausen. Sött.

Åtta komiker "höll hov" i ca 15 minuter var och det var mycket jämn kvalitet. Steve tycker vanligtvis inte om stå upp men till och med han satt och skrattade:-). De tog inte något inträde till den här ståuppen, vilket är ovanligt, så man behövde inte heller känna att man betalat för skit.

Rummet fullt.

När showen var slut och vi skulle åka hem slirade vi in på ett litet kebabställe i Angel för lite nattmat. Grillade köttspett med sallad kan inte bli bättre LCHF-nattmat, speciellt när man lämnar brödet vilket jag alltid gör.

Vi tog bussen hem, eller två, och ca en timme senare var vi hemma igen. En riktig trevlig lördag måste jag säga.

Komik i kubik

Gårdagens stå upp-komedi på The Bedford var mycket bra. Det var fyra, mycket olika, akter, var och en rolig på sitt sätt. En "nykomling" fick också en 5-minuters chans men hon får nog gå hem och jobba på sitt material lite för det var ganska smaklöst, för mycket sexprat. Hon var grovare i munnen än många karlar.

Det fanns två stora rum med stå upp. Vi satt i ett runt rum omgivet av en smal balkong och vapensköldar som gav lite medeltidskänsla.

Om ni tittar noga så kan ni se Annika i bakgrunden:-)

Den första komikern "häcklar" ett par på första raden, vilket alltid sker. Om man är en känslig person eller inte har lust att bjuda på sig själv ska man undvika att komma på första raden:-) På en tidigare stå upp-komedi, där jag hamnade på första raden, upptäckte jag att man dock kommer undan om man är finne. Finland är lite av ett vitt område på kartan för icke nordbor och komikerna vet helt enkelt inte vad de ska säga om oss och landet:-)

Han var amerikan och mycket rolig, han skämtade om saker som var lite tabu men utan att gå över gränsen. Man märkte att han varit i yrket länge. Jag gillar när de skämtar om kulturella skillnader
Så här glada var vi efteråt, jag kommer absolut att gå dit igen. London är ett paradis för de som gillar stå upp-komedi, och säkert också komiker, för varje pub med självaktning håller komedikvällar.