Mordmysterium på Warbrook House

Hej på er, hoppas ni har haft en trevlig helg. Jag är ensam hemma eftersom Steve åkte till sina föräldrar i morse. Det är fars dag i England i dag och han ville åka och överraska honom, det blir nog uppskattat😊.

Jag har spenderat dagen med att först besöka gymmet ett par timmar och sedan har jag jobbat. Om jag inte har något inplanerat på en söndag så brukar jag ofta jobba lite. Jag gillar att inleda arbetsveckan med en stressfri måndag😊

I fredags tog jag och mina kompisar Anette, Angela och Cecilia tåget till en ort som heter Fleet, 60 km sydväst från London, och därefter taxi till Warbrook House för att delta i ett mordmysterium. Angela fyllde 70 i februari och vi gav henne eventet i present.

Innan vi beställde taxi åt vi en mysig lunch på en pub inte långt från tågstationen. Den låg vackert belägen vid en liten sjö, som förvisso inte skulle ha mått dåligt av lite muddring.

Sjön beboddes av ett svanpar med fem svanungar.

Vädret var fantastiskt och vi satt och njöt, samt småsvettades, i värmen.

Huvudbyggnaden på Warbrook House, som vi för övrigt inte bodde i.

Våra två rum låg i en sidobyggnad några minuters promenad från huvudbyggnaden. Mitt och Angelas rum var svalt, fräscht och rent. Cecilia och Anette fick ett rum på övervåningen och de höll på att rinna bort i värmen, nackdelen när yttertaket är svart😏.

Klädkoden var "bröllop", så jag dammade av min klänning i thaisilke som jag lät sy upp när jag bodde och jobbade i Bangkok ett halvår för 28 år sedan! Jag har inte haft någon anledning att använda den på kanske 10 år så jag var lite orolig när jag provade den innan resan. Överraskande nog så passade den. Den satt kanske inte lika löst som när jag sydde upp den men jag kunde både andas och sitta i den😊.

Evenemanget började 19.30 så vi hann med ett par drinkar i baren innan det var dags att gå till matsalen där skådespelet skulle hållas, samtidigt som vi åt en trerätters middag.

Handlingen var följande: Gästerna är inbjudna att delta i kvällsmottagningen med den äldre överklassbrudgummen Bertrum Wallace-Smythe och hans unga, osofistikerade brud, Zoë Matthews, för att fira deras bröllop. Men alla känner inte för att fira. Kommer dessa två väldigt omaka familjer att komma överens – eller kommer deras smutsiga tvätt att vädras offentligt?

Det var bordsplacering men som tur var kunde vi fyra sitta vid samma bord. Mellan "skådespeleriet" roterade skådespelarna bland borden och man kunde fråga ut dem.

Cecilia frågar ut brudens mor.

Poliskommisarien med sitt anteckningsblock.

Det gick vilt till mot slutet när brudgummen mördades ... Vem var mördaren?

Bruden tröstas av sin mor.

Jag och Anette gissade rätt vem som var mördaren medan Cecilia, som gissade på en annan person, uppenbarligen fick en mindre chock när mördaren avslöjades😁

Skådespelarna. De gjorde ett riktigt bra jobb och jag skulle inte ha något emot att delta i ett sådant här evenemang igen, det var väldigt bra arrangerat😊. Efter evenemanget tog vi ännu var sitt glas engelskt bubbel i baren innan vi gick och lade oss. Följande morgon åt vi frukost på hotellet (som ingick) innan vi tog tåget tillbaka till London.

Keramikkursen fortsätter och i torsdags satte jag de här två skålarna för första bränningen innan de kan glaseras. Vår lärare berättade att en av ugnarna gått sönder så det kommer att ta längre än normalt att få tillbaka sina alster. Lite dålig timing då jag hade hoppats får tillbaka det mesta innan jag åker till Finland i juli (kommer att missa tre torsdagar)😬. Höstkursen börjar först i mitten av september och jag tror inte man kommer att kunna besöka skolan under "sommarlovet" för att hämta sina saker. Hoppas de inte tappas bort bland andra hundratals alster.

Dom här fick jag tillbaka i allafall. Jag gillar den bruna färgen på skålen. Den tvåfärgade skulle ha blivit bra om inte den bruna glasyren runnit över det vita när jag torkade glasyr av undersidan med en för våt svamp (mycket viktigt för annars kan skålen fastna i ugnen). Läraren tyckte att den var jättefin dock så smaken är som baken😀

Nu väntar en mycket varm vecka med upp till 30 grader på lördag, dagen när Steve, jag, Cecilia och Björn ska fira midsommar(dagen) med att grilla i en park i centrala London. Vi har gjort det flera midsommrar nu och det är alltid jättekul.

Filmtajm, lera och lite till

Så är det söndag igen. För mig har helgen också bestått av jobb, allt för att jag ska kunna träffa kompisar på lunch både tisdag och onsdag nästa vecka. Jag har dock inget emot att jobba helger ibland eftersom jag kan göra det ostört då min jobbmejl är tyst. 

I går installerade Steve och jag (men mest Steve😊) vår nya tvättmaskin, fyra veckor efter att vi fick vår nya spis. Det är inte ovanligt att många saker går sönder samtidigt och Steve utmanade dessutom ödet med att säga till killarna som levererade vår spis att snart levererar de säkert en ny tvättmaskin till oss också. Och så blev det, det var samma killar som släpade upp vår tvättmaskin tre våningar😂. Vår gamla tvättmaskin var 23 år och hade tjänat oss väl, men det senaste året hade funktion efter funktion börjat fungera sämre tills den gav helt upp för ett par veckor sedan. Härligt att kunna centrifugera med full effekt igen utan att hela tvättmaskinen hoppade.😏

I torsdags var det keramikkurs igen. Dagens tema var att göra brickor med stämplar, men eftersom jag inte kommer att vara på plats de tre sista kurstorsdagarna i juli (är i Finland då) så spenderade jag den här torsdagen med att göra så mycket av mina pågående "alster" så klara som möjligt. Det innebar att jag gjorde underdelen av två av mina skålar som jag drejade förra veckan (de måste vara halvtorra) och dekorerade en av dem (nästa vecka kan jag sätta dem för bränning) samt glaserade tre skålar och 4 ekollon som bränts tidigare.

Det är ganska intressant med glasyr för slutresultatet är inte som det ser ut efter att man doppat dem med glasyr.

Ekollonen kommer att bli bruna

Den här skålen kommer att ha naturvit ovandel och insida samt brun (inte terrakotta) nederdel.

Den här vinda skapelsen blir grön när den kommer ur ugnen.

Och den här ska också bli brun. Den här skålen hade varit "försvunnen" i fyra veckor efter bränning när jag plötsligt hittade den på hyllan för brända alster i torsdags efter att ha sökt den där varje vecka.

 

Keramik och drejning är inte lätt men såååå kul och idag registrerade jag mig till höstens kurs.

Efter kusen i torsdags satte jag mig på bussen till Richmond för bio med Anna-Kaarin och Angela. Jag och Angela hann med ett glas vin på en pub innan vi träffade Anna-Kaarin, som kom direkt från jobbet, på bion. Vi såg en film som heter The Salt Path. Filmen baserar sig på verkliga händelser och handlar om ett medelålders par som förlorar sitt hem och allt de äger på grund av en dålig investering. Inte lång efteråt diagnostiserats mannen med en obotlig sjukdom. Eftersom de känner att de inte har något mer att förlora så beslutar de sig för att ge sig ut på en årslång kustvandring i sydöstra England med ett tält de köpt på ebay och socialbidrag som enda inkomst.

När Anna-Kaarin föreslog att vi skulle gå och se filmen tänkte jag att den kanske var lite tråkig men den var istället väldigt bra. Det var ingen snyfthistoria utan väldigt saklig. Jag rekommenderar alla att se den om ni har chansen.

Veckan som gick

 Hej på er, hoppas ni har haft en bra vecka. Min har varit helt ok och jag har gjort lite ditt och datt.

I går åt Steve och jag middag på den franska restaurangen Bordelaise på Tooting Market. De hade äntligen tagit tillbaka kycklingleverparfaiten (bästa jag ätit någonstans) så då var vi också tillbaka😊.

Efter middagen tog vi ett par drinkar på en portugisisk bar som heter The Secret Bar. Vi går ofta dit innan eller efter middagen för den är så mysig och det verkar grannkatten också tycka. Den var inte alls rädd utan lät sig villigt klappas av gästerna😏

En som inte hade en rolig start på veckan var Busen som hade tid till veterinären för sin årliga vaccinspruta. Jag tog fram buren redan på morgonen (hade bokat tid till kl. 18), men likafullt sprang han och gömde sig under sängen fem minuter innan vi skulle lyfta in honom i buren. Han måste ha ett sjätte sinne för inget i vårt beteende skvallrade om att nu var det dags😂

Det var som vanligt en riktig pärs att få ut honom ur buren och pälsen yrde åt alla håll av stressen. Till slut var han ute och han underkastade sig både vägning, tandkontroll och sprutan utan protester. Han är alltid väldigt snäll under undersökningen och biter varken veterinären, Steve eller mig😊. Han reagerar inte heller alls när han får sprutan. 

Så här såg jag ut när jag var hemma igen.

Keramikkursen pågår som bäst och i torsdags kunde jag ta hem ännu en skål. Den var inte helt rund (lyckades inte centrera leran 100 % på hjulet) och glaseringen blev lite ojämn men jag gillar färgen. 

Jag har dock gett mig katten på att jag ska lära mig att centrera för det är väldigt kul att dreja när allt fungerar. I torsdags fick jag försöka tre gånger innan klumpfan äntligen satt satt som den skulle på hjulet och då var jag både svettig, röd i ansiktet och hade lervatten över hela mig, trots förkläde. Jag var dock ganska nöjd med slutresultatet och hann göra ännu en skål innan de tre timmarna var över.

Dom här två väntar på att brännas första gången och först då kan jag glasera.

Eurovisionsschlagerfestivalen 2025

 Hej på er! Tittade ni på Eurovisionen i lördags? Det gjorde vi, vi bjöd till och med in Cecilia och Björn på middag. Det brukar mest vara jag som tittar i vanliga fall, men när nu Österbottens stolthet deltog så tyckte jag att man kunde festa till det lite😊. Även om de inte vann så gjorde de ett riktigt bra jobb, och fjärde plats är verkligen inte fy skam. Det är trots allt sällan, eller aldrig, som humoristiska låtar vinner!

Tidigt i morse, när jag stod i badrummet med fönstret öppet mot gatan, hörde jag plötsligt en förbipasserande som sjöng "bastu, bastu, aaaaaah", och det var ingen nordbo. Låten fastnar i huvudet på alla😂 precis i badrummet med fönstret öppet när jag hörde en förbipasserande som sjöng "bastu bastu, aaaaaah" och det var inte någon nordbo

Så vad bjöd vi på då? Jo, till förrätt blev det laxcarpaccio med en helt fantastisk sås.

Steve stod för huvudrätten som var porkbelly med rostade grönsaker och potatis till. Han var alldeles svettig när maten var klar men det var fantastiskt gott. 

Pork belly (med recept från Gordon Ramsay)
4 personer

Ingredienser
1 kg sidfläsk
Havsalt och svartpeppar
1 hel fänkålsklyfta, putsad och grovt skivad
4 lagerblad
3 vitlöksklyftor, skalade och krossade
1 tsk kardemummakapslar, krossade
4 stjärnanis
1 msk fänkålsfrön
Olivolja
3,25 dl vitt vin
5–7,5 dl kycklingbuljong (beroende på storleken på din gryta)
1 msk fullkornssenap

Gör så här

Värm ugnen till 180°C.

Skär sidfläsksskinnet diagonalt i ett diamantmönster med 1½ cm mellanrum. Krydda generöst med salt och peppar och gnid in det väl i skinnet.

Lägg fänkål, lagerblad, vitlök, kardemumma, stjärnanis och hälften av fänkålsfröna i en het ugnsform på spisen med lite olja och hetta upp i cirka 2 minuter för att frigöra aromerna. För kryddorna till sidan av formen och lägg fläsket med skinnsidan nedåt och stek i minst 5 minuter tills det är gyllenbrunt. Vänd fläsket, krydda skinnet igen med salt och strö över resterande fänkålsfrö. Häll i vinet för att deglasera formen och skrapa upp bitarna från botten (var försiktig så att fläskskinnet inte blir blött). Koka upp vinet och häll sedan i tillräckligt med buljong för att nå upp till fettlagret strax under skinnet och låt koka upp igen.

Flytta formen till den förvärmda ugnen och tillaga i cirka 4 timmar, det är viktigt att skinnet blir riktigt krispigt och inte slemmigt (det ska låta ihåligt när man knackar på det).

Lägg över köttet på en varm tallrik och låt vila. Under tiden, skeda av överflödigt fett i stekpannan eller dra en brödskiva längs ytan av steksaften för att absorbera det. Värm upp ugnsformen på plattan och tillsätt senapen. Blanda med en visp och smaka sedan av och justera smakerna efter behov. Ta bort stjärnanisen och kardemummakapslarna och häll såsen i en kanna. Servera det vilade fläsket med såsen bredvid.

Till efterrätt hade jag gjort en fräsch citronfromage med passionsfrukt. 

Busen var lika osocial som vanligt. Han visade sig med jämna mellanrum, men mest för att se om inte gästerna skulle åka hem snart😂 Cecilia och Björn hade till och med köpt en påse kattgodis men den goda gärningen fick de inget för, han smakade ett och spottade ut resten😏. Nu efteråt så har han dock börjat äta dem så smått, han behövde bara vänja sig vid smaken.

I onsdags samlades "Matklubben" igen, den här gången på en fransk restaurang som hette Maison Soutine i vackra stadsdelen St John's Wood. Restaurangen är väldigt vacker och maten god men alldeles för små portioner. Min huvudrätt, oxkin, serverades med tre skivor beta, några gröna blad och en sås.

Nu har jag äntligen fått hem ett par skålar jag drejat på keramikkursen. De här gjorde jag redan på vårterminens kurs, men det tar så lång tid med allt torkande, brännande, glacerande och brännande igen.

Jag har hunnit göra fler, och lite högre, skålar på sommarens kurs men de är naturligtvis inte klara än. Jag tycker fortfarande det är jättesvårt att centrera leran på hjulet. Det är både stressande och avslappnande på en och samma gång för man blir väldigt fokuserad. 

Från James Bond till keramikutställning

Hej på er! Ska ni kolla den första semifinalen i Eurovisionen ikväll? Det ska jag, man vill ju se hur det går för KAJ😊. Det verkar dock inte finnas någon tvekan om att de inte ska ta sig till finalen, förhandafavoriter som de är.

Här fortsätter värmeböljan och fläkten går på högvarv, sommaren har verkligen anlänt hit.

I söndags var min kompis Mia och jag på ännu ett Hidden City-evenemang, den här gången med James Bond-tema och där vi var agenter. James Bond hade blivit förgiftad och vi skulle nu ta reda på vem som gjort det😏.

Vi började vid en pub på South Bank och sen gick spåren längs Themsen, över bron och ända upp till Holborn via en massa "kringelikrokar".

Vi var inte de enda "agenterna" noterade vi vid ett av stoppen😁

Ett annat stopp. Den här ledtrådsjakten var lite mer klurig än den vi var på i vintras, The Hunt for the Chechire Cat, men innehöll mindre ledtrådar som man skulle lösa. Vi konstaterade båda att det nog var roligare när det var fler ledtrådar. Det var iallafall en fantastisk dag att spendera utomhus och vi fick  framför allt se många fina pubar som vi annars inte skulle ha sett eftersom de låg på sidogator. Något att besöka vid senare tillfällen.

I onsdags var jag på keramikmässan Ceramic Art London 2025 tillsammans med Angela. Det är extra kul att gå på en sådan här mässa när jag själv går på keramikkurs och förstår vilka tekniker de använt. Jag såg några skålar som var typ lika ojämna som mina (och som de skulle ha 60 pund för) och efter det kände jag mig inte lika missbelåten med mina alster längre, lite fin glasyr bara så blir de hur fina som helst😀.

Även om de flesta alstren var i en helt annan liga så fick jag lite inspiration.

Att göra sina egna lampskärmar av porslin kan inte vara så svårt eller ...

Den här konstnärens alster gillade jag. Hon hade gjort olika husfasader på plattor av porslin och hade tryckt in alla fasadmönster med material hon hade runt sig, t.ex. skedar, hörnet på ett kreditkort etc.

Minikrukor som drejats med hjälp av nålar, gjorda av en asiatisk konstnär. När det gällde alster som krävde fingerfärdighet så var de ofta gjorda av asiater, de måste ha världens tålamod😲.

Det är är något som jag skulle tänka mig att göra själv, tavlor av tunna porslinsark. All keramik behöver inte stå på ett bord. Jag tror jag ska fråga min lärare på torsdag om de är svåra att göra.