Glad självständighetsdag!

I dag fyller Finland 108 år och det är något som alla finländare borde fira var än man befinner sig i världen. Jag kommer som vanligt att tända två blåvita ljus, som symboliserar Finlands flagga, i fönstret. Det var Itsenäisyyden liitto (fritt översatt Självständighetsförbundet) som uppmanade finländarna år 1927 att tända blåvita ljus i fönstret för att fira Finlands självständighet och påminna oss om vår historia, människor och krig och det har man gjort sedan dess. 

En annan ”tradition” som jag har är att lyssna på Finlandia av den finlandssvenska kompositören Jean Sibelius på Youtube. Den är utan tveckan en av de vackraste musikstyckena jag vet. Jag tänker alltid lite extra på min morfar som stred vid fronten och överlevde och min mormors bror som det inte gick lika lyckligt för.

I min ”ungdom” studerade jag språk på Åbo Akademi ett år innan jag insåg att det var ekonom jag ville bli. Under det året sjöng jag i Florakören och vi avslutade alltid varje uppträdande med Finlandiahymnen. Det var så vackert att man fick gåshud själv, särskilt när vi uppträdde i Åbo Domkyrka med sin fantatiska akustik.

I går var det dags för keramikkurs igen, nästsista gången den här terminen, och jag kunde ta hem ännu ett alster, nämligen en av mina tomtar. Den andra blir förhoppningsvis färdigbränd till nästa fredag. Jag undvek medvetet att göra mössan röd så att jag ska kunna ha den framme längre än över julen.

I torsdags var jag och några kompisar på en julkonsert i en kyrka i centrala London arrangerad av välgörenhetsorganisationen ”The National Brain Appeal”.

När vi kom in bjöds vi på glögg, antingen med eller utan alkohol, samt olika söta kakor. Engelska kyrkan är inte lika hysterisk gällande alkohol som den lutheranska kyrkan som fortfarande är väldigt ålderdomlig och stel i sitt tänkane.

Det bjöds på körsång, musikstycken och uppläsning av olika julberättelser av diverse kända skådisar.

Den enda jag kände igen från bilden var Charles Dance, som man senast kunnat se i Guillermo del Toros film Frankenstein på Netflix. Har ni inte sett den så se den, den var väldigt bra!

I onsdags hade Steve eftermiddagen ledig så vi åt lunch på den fantatiska restaurangen i No. Fifty Cheyne i Chelsea som jag tjatat om flera gånger här på bloggen😊

Eftersom det är december så är nu lunchmenyn lite mer julig, kanske inte ostsoufflen som jag åt till förrätt ...

... men väl huvudrätten som var kalkon med tillbehör. Steve saknade dock den rostade potatisen men jag var nöjd.😊

Till efterrätt beställde jag varm risgrynsgröt med mandariner, karamelliserad mjölk och kanderad ingefära och clotted cream-glass. Det blev dock alltför sött efter några skedar så Steve fick äta upp den. Han tyckte den var jättegod, svag för sött som han är😏

Vi har haft en ovanligt mild höst och vinter hittills (inte mig emot) och när jag gick på en promenad förra veckan såg jag att några träd börjat skjuta skott redan. När jag kommer tillbaka till London efter julen så skulle det inte förvåna mig om Magnoliaträden blommar😁

När jag kom hem efter keramikkursen i går gjorde jag en "höstlig skogspanna" efter det här receptet. Jag hoppade över svampen eftersom jag tycker svamp är så slemmig hur länge jag än steker den. Jag åt såsen med kolhydratfria nudlar.

 

Hoppas ni har en trevlig lördag och Självständighetsdag om ni är finländare!

Keramikalster och gott på tallriken

Trevlig söndag på er! Hoppas ni har haft en skön helg hittills. Steve och jag valde att stanna hemma i går eftersom det både regnade och var svinkallt och går ut på restaurang ikväll i stället.

Helgens gymbesök är avklarat, dvs. Body Pump på lördag och Body Pump följt av en dansklass i dag så nu ser jag bara fram emot middagen😋. Vi har bokat bord på en fransk restaurang i mysiga Tooting Market. När Steve bokade såg han att vi var senast där i mars i år. Vi kunde inte tro det, det känns som om det bara var ett par månadader sedan😮. Det är inte utan att man blir lite lite deprimerad när man inser hur snabbt tiden går, speciellt ju äldre man blir.

Nu till något lättsammare😊. Det här är fredagens alster på keramikkursen. Nissen jag gjorde förra veckan är redo för att brännas och den här kompisen kommer att målas och förhoppningsvis brännas nästa vecka. Min flaska hade också torkat och jag satte den för bränning. Den ska dock få ännu ett lager glasyr och brännas ännu en gång. 

Vår lärare har blivit helt fascinerad av mina nissar och deklarerade halvt på skämt att alla på kursen ska göra en tomte och att jag kunde instruera dem. Som tur var var det bara hon och en annan som nappade, jag är verkligen ingen pedagogisk person😏. Den första nissen fick fötter och den här händer. Jag kan berätta att det var otroligt knepigt att få lerklumpen att se ut som händer, och inte minst att få dom lika stora.

Jag tror inte jag visat mina "Finlandia-skålar" som jag gjorde för en tid sedan. Nu efteråt så har jag kommit fram till att jag, istället för att glasera dom i två färger, borde ha glaserat en i blått och en i vitt. Det är väldigt knepigt att få gränsen mellan färgerna fina och de ni ser på filderna är skålarnas bästa sidor😏.

Min lilla vas och den mycket ojämna skålen i porslin stod färdigt brända och klara i fredags. Det är svårt att försvå att alster som ser ut så här efter att ha doppats i glasyr ser ut så ...

... här när de kommer ur ugnen. Den här glasyren heter "Volcanic" och de ser verkligen ut som pimpstenar.

I torsdags kväll åt jag och Angela middag på min favoritvinbar Putney Wine Bar & Kitchen. Den har varit stängd på grund av renovering i några månader men öppnat som tur var igen. Man kan aldrig vara säker på något i den här stan, restauranger öppnar och stänger i rasande fart.

Jag äter alltid "smårätterna" här som egentligen inte är så små. Vi beställde två rätter var och nästan rullade hem.

Jag valde leverpate och ...

... burrata med torkad skinka. Sååå gott. Ett extra plus med den här restaurangen är att mitt busstopp ligger precis utanför😊

God kväll från ett svinkallt London. Det kom några flingor utanför centrala London idag men jag såg inget här.

Nu är den värsta årstiden i England här när det är kallt och fuktigt både inne och ute och elräkningarna skjuter i höjden. Vi har inte centralvärme utan sätter på elementet i det rum vi befinner oss i men det är ändå dyrt. Jag tycker synd om ensamstående och pensionärer.

Lite om vad jag gjort sedan mitt senaste inlägg då, vilket inte är mycket. Jag blir mer asocial när temperaturen sjunker och typ går bara till gymmet, till mataffären och hem😏.

 I lördags tog Steve och jag dock Overground-tåget till Rotherhithe och favoritpuben The Mayflower.

Maten var jättegod som vanligt, speciellt förrätten som var scotch egg, dvs. kokt ägg som bakats in i malet kött och tillagas i olja. Jag brukar ibland göra egna men i lågkolhydrattappning, dvs. jag rullar dom i krossade fläsksvålar, inte i brödsmulor, och tillagar dem i ugn.

Till huvudrätt blev det en värmande lammgryta.

När det var dags att åka hem lyxade vi till det med en Uber-taxi.

Jag fortsätter skapa på min keramikkurs och fick min flaska klar förra veckan ... eller nu ska den brännas, glaceras och sedan brännas igen. När jag fått flaskan klar hade jag ännu en timme för annat så jag knåpade snabbt ihop ett par tomtar. Den här hann jag få klar och satte på torkning medan den andra ännu kräver lite jobb. På fredag ska jag måla mössan och skägget och sedan är den klar för första bränningen. Vi har fått en lite grovare lera till kursen som passar bra till sådana här figurer😊.

På tal om skapande så finns det en kedja som heter TK Maxx här där man kan hitta allt mellan himmel och jord, till 60 % rabatt. De köper även in både märkesvaror (allt ifrån Dior till Calvin Klein) och gör sina egna designer när det kommer till kläder. Jag har hittat både snygga kläder, skor och smink där.

Jag ser dock ofta inredningsdetaljer som jag har svårt att tänka mig att någon köper, och det finns till och med videoklipp på Instagram där man skämtar om TK Maxx inredningsutbud.😁

Hur skulle det vara med en Dalmartinerljusstake ... eller kanske något för årets julklappsspel?!

... eller varför inte en ljusstake i form av en hund med roliga glasögon för att skoja till det lite.😀

Nu är det lite för sent, men varför inte köpa den här kräftan i porslin och låta den få hedersplatsen på nästa års kräftskiva!😏

För den som vill sticka ut, en bulldogg med vingar.

En stjärna i toppen på julgranen är för de tråkiga, sätt istället en tygkatt med vingar på toppen och granen kommer garanterat att väcka uppmärksamhet😂 

Den här veckan blev jag så sugen på leverplättar så i måndags gjorde jag en stor sats som jag ätit med blomkålsmos, brunsås och lingonsylt på lingon som mina föräldrar plockat. Normalt så tillsätter man riven potatis till levern men jag gjorde den lågkolhydrat enligt det här receptet. Älskar lever!

Evenemang och kompisträffar

Hej på er! Det är några dagar sedan sist igen men veckorna rusar iväg i en förskräcklig fart och det man trodde man gjorde för två dagar sedan var faktiskt för en veckan sedan😊. Vi har inte haft några väldigt kalla dagar eller nätter här ännu vilket är bra, för då slipper man sätta på elementen. Elen är inte billig här.

Lite om vad jag har gjort den senaste veckan eller så då, förutom jobb och besök till gymmet.

Måndags kväll var jag på en intervju/föreläsning med Finlands före detta premiärminister Sanna Marin tillsammans med mina kompisar Cecilia och Björn. Hon har precis gett ut en bok om sitt liv och sin karriär, Med mod att leda/Toivo on tekoja/Hope in action, och nu är hon på bokturne. 

Vi började dock med var sin drink och middag på den här mysiga puben som ligger ett stenkast från parlamentet.

Den stora salen var i princip full och vi förstod snabbt att vi inte var de enda finländarna på plats för det talades finska och finlandssvenska både här och där😊. Intervjun var intressant och även om Sanna nästan hade tappat rösten efter för många evenemanget så pratade hon på.Efter moderatorns frågor så var det dags för publiken att ställa frågor och som vanligt, i England, så fanns det fler personer med frågor än tillgänglig tid.😊 

I söndags var jag på en annat typ av evenemang tillsammans med min kompis Mia, nämligen utställningen Dark Secrets: The Esoteric Exhibition som utforskar ockulta vetenskaper, övernaturliga fenomen, forntida trosuppfattningar och esoteriska läror. Utställningen har världens största samling av dockor med förbannelser vilade över sig, tillsammans med många andra hemsökta ockulta föremål. Det var lite småläskigt men väldigt intressant och vi var där i nästan två timmar😊.

Efter utställningen gick vi till en pub som heter The White Hart och som låg en kort promenad från utställningen i Waterloo. Där åt vi båda en Sunday Roast. Det var länge sedan jag sist åt SR så det smakade gott😋.

I lördags var jag, Angela och Sussie på middag till Anna-Kaarin som flyttat till ny lägenhet med sin partner. Det var länge sedan vi träffats alla på en gång så det var riktigt kul.

Det var många evenemang på en och samma gång och typiskt nog så blev jag förkyld i mitten av förra veckan så jag kände mig allt annat än pigg. Det fanns dock inte på kartan att jag skulle annullera något😊.

Mysiga luncher och kräftskiva

Hej på er från ett ännu soligt London. Annat var det i går kväll när det både åskade och regnade. Det känns lite ovanligt med åska på vintern, speciellt när det inte varit över 15 grader på flera veckor😏.

Den här helgen är det bara Busen och jag hemma då Steve är och hälsar på sina föräldrar. Jag älskar att ha egentid då och då och man kan vara hur social eller associal man vill.😊

I går jobbade jag hela morgonen, tog en sväng på gymmet för överkroppsträning och träffade sedan en av mina brittiska gymkompisar, Lorraine, på kaffe på eftermiddagen. Hon har opererat sina hjärtklaffar och lite annat för tre veckor sedan och har nu börjat kunna röra sig lite mer. Hon är i mitten av 50-årsåldern och hade inte märkt att hon haft några problem med hjärtat innan det upptäcktes att hon hade lite högt blodtryck på en rutinkontroll. När det upptäcktes att jag hade högt blodtryck för 15 år sedan skrev min läkare bara ut blodtrycksmedicin och så var det inget mer än det😏. Lorrains läkare gick verkligen på djupet och ville ta reda på varför hon hade högt blodtryck trots att hon levde hälsosamt. Det slutade med en sex timmars operation och hjärt- och lungmaskin men nu ... eller snart ... är hon som ny igen😊. De lyckades reparera hennes egna klaffar den här gången, men det kan bli att hon måste byta till protes om några år. Jag tycker alla har aortaåderbrock nuförtiden, inklusive mig, och speciellt i aortan närmast hjärtat ... eller så är det bara att fler upptäcks. 

Det om det. I dag inledde jag morgonen med att Busen kom klampande på mitt bröst vid 7-tiden för morgonmys. Normalt är det Steve som får behandlingen men när han är borta så blir det jag som får "äran"😁. Efter frukost gick jag till gymmet för en timmes Body Pump och när jag skrivit det här inlägget tänkte jag dra nytta av solen och gå på en promenad med ljudbok i öronen.

I torsdags var det dags för "Matklubbens" månatliga träff och den här gången var det min tur att välja restaurang. Jag valde en pub i Chelsea som heter The Surprise med äkta öppen spis och allt som hör en mysig pub till. Alla var som tur var nöjda med valet och vi hade några trevliga timmar. En av dem berättade att hon och hennes man snart ska åka på 10 dagars kryssning till Antarktis nu i november (det är sommar i Antarktis då). DET är något jag skulle vilja göra också. De hade försökt åka redan ifjol men tvingades avbryta resan halvvägs då en av fartygets propeller gick sönder.

På onsdag åt jag också lunch i Chelse men då med Steve och på en av mina favoritrestauranger, No. Fifty Cheyne. De har en extremt förmånlig lunchmeny onsdagar till fredagar och gissade att det skulle falla Steve i smaken och jag hade rätt. Han gillade allt han såg och åt och sa att han skulle kunna äta där varje månad😁. 

Bredvid bordet bredvid oss satt ett gäng med fyra män, varav två av dem var amerikanare. Det var  något jag förstod innan de ens hann öppna munnen. Restaurangen är ganska "elegant" vilket innebär att mysdress och tärningskläder är förbjudna. Det hade uppenbarligen en av dem missat för han dök upp i badtofflor (det regnade ute), tennissockor, adidasbyxor och en svart T-shirt. Amerikanare är ökända för sin dåliga klädsmak😏.

Nå, tillbaka till menyn. Ostsufflén var tillbaka på menyn med en fantastisk svampsås.

Vi valde båda kummel med sjögräspesto, karamelliserad lök och saffranssås. 

Jag slog på stort och valde efterrätt också, sticky toffe pudding med glass. Det lär nog inte räcka länge innan vi är tillbaka, kanske till och med för middag.

Förra lördagen var det åter kräftskiva hos Cecilia och Björn, och naturligtvis med brittiska kräftor. Vi var samma gäng som ifjol och det blev en väldigt trevlig kväll.

Rött guld!

Steve tycker att det är lite väl mycket arbete för lite mat men han kämpade på😂

Slovenien - del 2

På lördagen var det tidig uppstigning eftersom vi hade bokat in oss på en dagstur till Postojnagrottan, Predjama slott och Bled. Vi var en liten grupp på 8 personer som åkte vilket var helt perfekt och vi åkte med den här turen som vi bokat via Tripadvisor. Jag gillar att göra dagsturer eftersom man får se och lära så mycket mer av landet än att bara trampa runt i en stad.

Det första stoppet var Postojnagrottan som är en 24 kilometer långt karstgrottsystem i sydvästra Slovenien. Den är den nästlängsta grottan i landet och en av Europas största turistgrottor.

Det första man gör när man kommer in i grottan är att sätta sig på ett litet tåg som i full fart tar en 3,5 kilometer in. 

När vi kom fram vid ändstoppet fick vi stiga av och leddes 1,5 kilometer till fots av guider. Det var otroligt vackert.

Stalaktiter och stalagmiter som mötts.

Rundturen slutade vid en turistbutik och ett postkontor. Det är världen enda grottpostkontor och besökare kan skicka speciella vykort med ett unikt grottfrimärke därifrån. När tåget fyllts susade det iväg tillbaka upp. Jag rekommenderar verkligen ett besök, det enda irritationsmomentet var turistmängden.

När alla satt i minibussen körde vi vidare till Predjama slott. Slottet är fem våningar högt och ligger på en 123 meter hög klippa och är inbyggt i berget framför en grottöppning som även har ett stort grottsystem innanför och under slottet. Den äldsta delen tros härstamma från 1100-talet.

Fin utsikt från slottet.

Inte dålig utsikt från slottets toalett.

Utsikt från den äldsta delen av slottet där man till stor del utnyttjat grottan.

Vårt sista stopp på dagsturen var staden Bled, populär kurort på 1800-talet, och speciellt den vackra Bledsjön. Mitt i sjön ligger en kyrka på Sloveniens enda naturliga ö dit man tar sig med en Pletna-båt (motorbåtar är förbjudna på sjön). Det finns totalt 23 färgglada Pletna-båtar på Bledsjön som rymmer 18 personer vardera. Ordet Pletna har lånats från tyskans Plätten som är en plattbottnad båt. Varje båt ägs av en familj och roddverksamheten går i arv till sonen i familjen (nuförtiden också till dottern om det inte finns någon son). Om det inte finns någon arvtagare i familjen ges rätten till verksamheten till någon annan. Det kostar 20 euro per person att ros över så det är en ganska lukrativ verksamhet😊.

När man kommer till ön är det exakt 99 steg upp till kyrkan.

Slottet Bled i fjärran. Tillbaka på fastlandet kunde vi välja att bli körda till slottet Bled där man bland annat kunde se den första boktryckningsmaskinen. Jag och Svanhild valde dock att stanna kvar i stan.

Vi satte oss vid ett cafe där jag beställde ett glas slovenskt mousserat vin.

Svanhild valde att prova en populär slovensk bakelse som faktiskt "uppfanns" på ett hotell i Bled, Cream cake. Jag smakade en munfull och den var aaaaalldeles för söt för mig. Jag gillar varken vispad grädde eller äggkräm (custard)😏.

Vi var  tillbaka i Ljubljana vid 19-tiden och gick direkt till en restaurang för middag där deras korv- och osttallrik som vi delade på till förrätt, nersköljt med fantastiskt gott slovenskt rödvin, var en riktig höjdare.

Söndagen var sista hela dagen i Ljubljanan och efter en god frukost gick vi längs floden där man håller loppmarknad varje söndag.  

Eftersom Slovenien är katolskt så är alla större butiker stängda på söndagar men små- och souverniraffärer får vara öppna. Efter att typ ha besökt alla i centrum så satte vi oss på uteserveringen till en restaurang för lunch. Vi beställde båda goulasch och oj så gott det var, tyvärr så mins jag inte vad restaurangen hette!!! Goulaschen bestod av typ 90 % supermört kött och serverades med ett par klimpar som är väldigt vanligt i Östeuropa.

Vi åt vid 13-tiden och när det var dags att gå till restaurangen Dežela okusov som fått mycket bra recensioner och som jag förbokat till kl. 19 var vi fortfarande proppmätta😊

Vi delade båda på beef carpaccio till förrätt.

Jag tog sedan fisk till huvudrätt som var jättegod men vid det laget kändes det som om jag skulle spricka. Jag rekommenderar verkligen restaurangen men undvik goulasch till lunch😋

Efter middagen gick vi tillbaka till hotellet längs med floden för att gå ner maten.

På måndag hann vi typ bara äta frukost innan det var dags att checka ut och ta en taxi till flygplatsen. Ännu ett europeiskt land har besökts och ett mycket vackert sådant. Får ni chansen att åka dit så rekommenderar jag det verkligen!!!