29 september 2010

Inte rakryggad

Nej, det står inte X-rated films utan X-ray films:-)
och innehöll röntgenbilder av min trilskande rygg
Ikväll gav jag mig ut i regnovädret för att besöka min kiropraktor och få min "verdict". När hon såg plåtarna sa hon, "There are some interesting things here". När läkare säger att något är "intressant" så är det oftast inte goda nyheter. Nå, det var som tur inte så farligt som det lät men det fanns absolut saker som måste rättas till för det visade sig att mina två nedersta kotor har "halkat" framåt vilket orsakar onödig belastning och nötning.

Kiropraktorn sa att mina problem kan vara medfödda, trots att jag inte fått problem förrän nu. På röntgenplåten som tagits framifrån såg man att alla kotor förutom de två nedersta var tydligt avgränsade och nästan genomskinliga. De två nedersta var ojämna och mycket vitare vilket visar att de börjat nötas ned och irriterar nerverna. Det här förklarar varför speciellt de sista 2-3 timmarna på jobbet nuförtiden har blivit en ren och skär pina eftersom ryggen inte klarar av mer stillasittande den dagen och den nedre delen av ryggen bränner som eld. Nuförtiden krävs det ren och skär viljekraft för att jag ska kunna hålla mig kvar på jobbet tills arbetsdagens slut och då har jag ändå hög smärttröskel.

Planen för nästa vecka är att besöka kiropraktorn 3 gånger, köpa supplement som omega 3 olja (vilket jag redan äter) och andra mineraler/vitaminer som är bra för ryggen. Dessutom borde jag också börja gå på pilates (när jag nu ska hinna det mellan mina kiropraktorbesök). Få se hur det går.

27 september 2010

Ny vecka

Så är äntligen måndagen överstökad. Jag lyckades också släpa mig till gymet trots att det satt hårt åt, jag borde nog börja gå på gymlektioner igen för att få lite variation och motivation.

När jag besökte vackra Leadenhall market på lunchen och som bäst stod och läste på vykort kom det fram ett par kvinnor, turister, och frågade om jag kunde rekommendera någon bra restaurang där. Det finns en massa specialrestauranger på markanden men jag tvivlade på att det skulle passa deras budget så jag föreslog Pizza Express. Jag avskyr kedjan som jag tycker har de mest smaklösa pizzorna man kan hitta. Å andra sidan finns det också de som gillar deras mat så man får ju hoppas att de tillhörde den senare gruppen och inte hade för stora krav:-).

Jag måste se väldigt harmlös ut för människor kommer ALLTID fram till mig och frågar om olika saker. När jag har Steve med mig brukar jag låta honom svara:-)

För övrigt så måste Steve jobba den här lördagen igen:-( Jag fråga om han måste jobba varje jävla lördag, man kan ju tycka att den andra managern skulle kunna hoppa in en lördag också, speciellt när han är baransvarig. Steve sa att det är bara nu i början men att det kommer att jämna upp sig senare. Jag hoppas det.

25 september 2010

Nya medlemmar i nagellacksfamiljen

De här två snyggingarna hittade jag på Urban Outfitters i veckan, nagellack i mörkbrunt och ljus gråbeige. För de som vill ha lite häftiga färger så rekommenderar jag ett besök dit.

Lördagens program

Jag började dagen med ett besök hos min kiropraktor som fick försöka trycka mina kotor till rätta igen. Jag fick också telefonnummer till personen som ska röntga min rygg. På måndag ska jag försöka ringa honom och boka tid och på onsdag ska jag besöka kiropraktorn igen så att hon får se röntgenplåtarna. Hoppas det är ett lättfixat problem.

Klockan två mötte jag upp med Annika i Wimbledon för shopping i Wimbledon och IKEA. Steve måste jobba hela dagen (och kvällen, han är inte hemma än) så han hade egen underhållning:-).

På Wimbledon shopping center hittade jag min första julklapp så nu har jakten börjat. Jag köpte också ett par ljuslyktor som nu hänger och lyser så vackert i vardagsrumsfönstrena.

Efter shopping i Wimbledon åkte vi till IKEA för bland annat köttbullslunch. 10 gånger bättre än gårdagens middag vilket bevisar att mat inte behöver kosta skjortan för att vara god.

Nu sitter jag och myser med massor av tända ljus, tittar på Xfactor och väntar på Steve. Han har väl serverat öl och driknar i baren vid idrottsplatsen hela kvällen kan jag tänka mig

Gårdagens middag

Middagen på Marco Pierre Whites restaurang var till hälften ok men det fanns två saker som drog ned poängen och som gjorde att vi inte kommer att åka dit igen.

Före restaurangen gick vi dock på en drink till en mexikansk bar som låg mittemot. Jag beställde en jordgubbsmojito som serverades i ett lite ovanligt glas...eller mugg.

Servitören som blandade drinken verkade dock ha vaknat upp på fel sida på morgonen. För det första gick hela drinkblandandet i slow motion, sen satte han i fel sprit och fick börja om igen och slutligen tömde hans hjälpsamma kollega av misstag nästan en halv flaska med jordgubbspuree i drinken och servitören fick börja skeda ur. Slutresultatet blev dock inte så dåligt, efter 10 minuters väntande:-)

När vi druckit upp våra drinkar gick vi till restaurangen och vi upptäckte att vi var de enda kunderna där, som vanligt när vi besöker restauranger. Lite ensamt men man får snabb service, det kom mer folk senare. Till förrätt valde jag gravad lax som nästan smälte i munnen, riktigt god och god sås till.
Steves "Potted shrimps" var dock ett riktigt bottennapp. En tallrik med ca 3 matskedar räkor som både luktade och smakade akvariefiskmat, absolut fruktansvärt, och det till ett pris på över £10.

Till huvudrätt beställde vi båda stekar och de kunde man inte klaga på, möra och saftiga.

Vi hoppade över desseren och bad om att få notan som var lika saftig som stekarna trots rabatten. Marco Pierres restauranger är inga billiga restauranger men ändå har de mage att sätta till 12,5 % i "frivillig serviceavgift". Man kunde ju tro att han har råd att betala sin personal. Man är enligt lag inte tvingad att betala serviceavgift och man kan se både 10 %, 12,5 % och ingen avgift satt till notan. Skulle man dock vägra att betala det de försöker lura av en måste de räkna om notan med sura miner som följd. Det sjuka i det hela är att det oftast är de dyraste restaurangerna som använder sig av den högsta "frivilliga serviceavgiften". Billigare restauranger brukar ofta nöja sig med att nämna "service not included" på notan och så får man sätta det man vill.

24 september 2010

Höst och helg

Om det kändes som vår för några dagar sedan så har den känslan definitivt försvunnit för nu är hösten här med regn och "normala" temperaturer. Som tur är får vi sällan ihållande regn här i London och om man orkar vänta 20 minuter eller så så kan man oftast undvika att bli blöt när man går ut.

Igår var vi till pubfrågesporten i Hammersmith och det gick inte så dåligt, vi kom på delad andra plats. Nästa gång blir det vinst. Det var iallafall jättekul att träffa Ivonne och Seth igen, har inte sett dom sedan jag kom tillbaka från semestern.

Ikväll blir det fredagsmiddag på Marco Pierre White Steakhouse and Grill på Kings Road. Vi har aldrig varit där tidigare så det ska bli lite kul, menyn verkar iallafall inte dum alls och så får vi 50 % rabatt. Till och med Gordon Ramsay har tvingats komma upp med specialerbjudanden nuförtiden för att få in kunder. Det är goda tider för restaurangbesökare med en inte alltför fet plånbok:-)

Idag ringde jag också till vår lånegivares jurister för hundraelfte gången och nu tror jag att jag äntligen fick dem att förstå att de MÅSTE kontakta VÅR jurist för att komma överens om vem som gör vad. Kvinnan jag talade med frågade vad exakt vi ville att de skulle göra och jag upprepade för hundraelfte gången att vi vill att de sköter om överföringen av pengarna och vår jurist sköter om själva köpet av bostaden. Det är lite svårt att ge dem anvisningar när man inte själv vet hur det är brukligt att göra men nu har jag iallafall bestämt såhär:-)

22 september 2010

Höstsommar

Vilken underbar dag det har varit idag, soligt och varmt. Det har till och med doftat vår. På lunchen var jag bara tvungen att gå ut och gå en runda på gatorna i Bank, så långt mina högklackade skor tillät.

Ikväll har jag ätit en av mina favoriträtter, finsk leverlåda med pasta och rårörda lingon som mina föräldrar plockat. Det är seriös Michelin-varning på den rätten:-) Den skulle dock inte vinna några priser i apptitligt utseende.

Imorgon blir det pubfrågesport igen hos min kompis i Hammersmith. Steve kommer också med för han visade sig vara en viktig faktor i vårt lags framgång förra gången:-)

21 september 2010

Ditt och datt

Steve ringde just. Han hade fått besök av chefens chef på jobb och de hade haft ett ordentligt samtal om hans position. Resultatet av diskussionen verkar bli att Steve får "stiga ned" och bli vice chef istället för chef. Det skulle bli en stor lättnad för honom eftersom han nu slipper huvudansvaret för barverksamheten och kan lära sig den delen i lugn och ro. Hoppas att allt nu äntligen reder upp sig.


Igår besökte jag min GP (läkare) och klagade på min onda rygg. Först föreslog läkaren att jag skulle prova med svaga värktabletter, 3 gånger om dagen, men jag sa att det nog inte är tillräckligt eftersom jag har haft sjuk rygg i flera månader och bad istället om en remiss till en kiropraktor, närmare bestämt till den som jag redan besökt under en längre tid (fast det sa jag inte). Skälet till att jag bad om en remiss nu är att kiropraktorn fått BUPA (sjukvårdsförsäkring), som jag också har, vilket gör att jag kommer att få ersättning för alla behandlingar.


På lördagen ska jag få behandling igen, det är länge sedan sist och min rygg har blivit allt stelare och jag har problem att hitta en bekväm ställning när jag ska sova. Vid senaste besöket föreslog kiropraktorn att jag skulle röntga min rygg eftersom hon inte fått bukt med ett speciellt envist ställe i nedre delen av ryggraden och varken gymbesök 3 gånger i veckan och besök hos henne har hjälpt. Det här är resultatet när man sitter framför datorer hela dagarna, förr eller senare får man problem.

20 september 2010

Rena grekiskan

Idag har jag suttit i telefon i flera omgångar med vår bostadslånegivares jurister och min och Steves jurist och försökt reda ut vem som ska göra vad. Redan förra veckan mailade jag bankens jurister på uppmaning av vår jurist och bad att de skulle kontakta henne så att de kan reda ut vem som ska göra vad. När jag ringde bankens jurister idag fick jag reda på att inget av mina email hade kommit fram, varför gav de den emailadressen då?!

Det är aningen svårt att fungera som mellanhand och skicka information fram och tillbaka mellan två jurister när man i princip fattar noll vad de pratar om. Det är verkligen inte bara att föra över pengar utan dokument ska fyllas i och upprättas, olika organisationer/personer ska kontaktas och datum ska överenskommas.

Under mitt senaste samtal med bankens jurister så sa jag att nu får dom verkligen ta och kontakta vår jurist och gav dem hennes kontaktinformation ännu en gång. Jag fattar inte varför det ska vara så svårt att ringa upp?!, det borde ju göra deras jobb enklare att prata med en som vet något:-)

19 september 2010

Söndagsvila

Idag har vi inte gjort mycket. Jag sov till 10 och skulle säkert sovit en timme till om inte Steve kommit och väckt mig då han började känna sig ensam i vardagsrummet:-)

Jag avnjöt frukosten med en god bok som jag verkligen kan rekommendera. "Finns inte på kartan" är en roman som handlar om kärlek, vänskap och livet på liten ort i glesbygdens Sverige.
Efter frukosten gjorde jag en sats med kvarkbullar, de räcker kanske en vecka, max:-) Jag gillar blandningen av sött och surt.

Resten av kvällen kommer vi nog bara att slappa. Steve har haft stora problem med sitt knä hela helgen och varje steg har varit smärtsamt. Det blev ju inte bättre av allt gående igår.

18 september 2010

Nytt nagellack

Köpte ett nytt nagellack i veckan, kom ihåg att jag ännu inte har lila i min samling. Det är egentligen ännu mörkare än vad bilden visar.
Jag har inte ett enda "normalt" rött nagellack i min samling, men däremot mörkblå, lila, ljusrosa, brun, blodröd, neonrosa, silver...

På utfärd till östra London

Jag lyckades tillslut övertala Steve att vi skulle åka till östra London. Det blev ingen Bethnal Green utan vi nöjde oss med Liverpool Street och Spitafield Market och Brick Lane. Trots att Steve är uppväxt i London hade han aldrig tidigare besökt marknaden och Brick Lane, det visar hur mentalt "stort" London är. Man håller sig till sin del av stan och har inget större intresse av att se de andra delarna. Jag är övertygad om att turister och utlänningar ser och upplever mer av London än de infödda.

När vi kom till Spitafield Market upptäckte vi att det var någon slags Japansk dag. Inga av de normala marknadsstånden fanns där utan allt som såldes var japanskt, från mat till kimonos, och man bjöd på olika typer av underhållning.
Trumuppvisning, mycket mäktigt måste jag säga.

Karaoketävling, japanernas favoritfritidssysselsättning. Tyvärr måste jag säga att ingen av dem var någon potentiell X factor-vinnare:-).
Vi provade också på en japansk rätt, Takoyaki, som är fritterade bläckfiskbollar. Inte riktigt min smak, för degiga.

När vi trängts klart på Spitafield fortsatte vi till Brick Lane och såg den här affären på vägen. Gissa vad de säljer...

Enkelt, hårfrisörtjänster:).


En gammal dubbeldäckare har fått nytt liv som bar.

När man ser hela supermarkets som säljer asiatisk mat vet man att man kommit till curry-huvudstaden i London, dvs. Brick Lane.

Steve valde dock att köpa lammtajine. Jag tror inte att alla de otaliga indiska restaurangerna på Brick Lane är bättre eller sämre än någon annan av de otaliga curryställena i stan.

Fredagskvällen

Igår efter jobbet besökte jag och Steve en bar/restaurang i Wandsworth som heter Out of the blue. Det är så skönt att varva ned med en god drink eller middag på något mysigt ställe efter en lång arbetsvecka och jag provar gärna nya ställen. Det finns ju några att välja mellan i den här stan:-)

Vi hade bokat bord till 7 men kom dit redan kl. 6 för att utnyttja deras 2-4-1-erbjudanden och det blev ett par Moscow Mules som fördrink.


Restaurangen var ganska liten men mysig och jag tyckte att det var en lite kul detalj att det inte fanns två likadana stolar i hela restaurangen. Bar- och restauranginredningar här i London är ofta väldigt genomtänkta och fantasifulla, något man aldrig, eller mycket sällan, ser i Finland och Sverige. Ibland känns det som att stiga in i en helt ny värld och hela bar- och restaurangupplevelsen blir så mycket bättre när både smak- och synsinnet får sitt.
Det blev jambalaya till förrätt
och hamburgare till huvudrätt. Jag är normalt ingen hamburgarfan, men nu kände jag att jag ville sätta tänderna i en stor och saftig köttbit och när det nu inte fanns stek på menyn... Jag har märkt att jag blir väldigt sugen på rött kött om jag har lite järnbrist. När balansen är återställd försvinner det starka begäret och jag återgår till att främst äta kyckling och fisk igen.

Vi avrundade hela middagen med efterrätt, jag med min stora favorit "sticky toffee pudding" med vaniljglass. Nu kan helgen börja.

När vi kom hem möttes vi som vanligt av den här orange och kelsjuka krabaten.

17 september 2010

Min nya last

är tyvärr inte en ny motionsform utan denna choklad

Jag gillar Kinder-choklad och de här "våffelstängerna" med mjuk hasselnöts- och mjölkchokladfyllning formligen smälter i munnen. Gudomligt!!

Restaurangfredag

Det blir mycket uteätande idag. På lunchen ska hela teamet ut och "fira" en kollega som just blivit pappa med ett besök på en japansk restaurang.

Middagen kommer jag och Steve att avnjuta, får jag hoppas, på en för oss ny restaurang inte långt från där vi bor. Den har fått bra recensioner så efter att ha passerat den på min väg från Clapham Junction och hem i fyra år är det nu dags att ta steget in.

Under middagen tänker jag försöka övertala Steve att vi ska åka till Bethnal Green, som ligger i nordöstra London, i morgon. Jag fick inbjudan från en kollega till en konstgalleria/pop-up-affär där man kan köpa billig konst och dylikt från nya och ännu okända konstnärer. Det kan vara lite svårt att få Steve så lång från sin London-komfortzon, men med lite lock och pock och outtalade "hot" så kanske det går:-)

16 september 2010

Då är man trött

När man kommer till jobbet och märker att man satt på sig tröjan ut och in. Tur att jag var först på jobbet i morse.

14 september 2010

Tisdagsmys

Idag har det regnat nästan hela eftermiddagen och kvällen men eftersom det är runt 20 grader så känns det enbart mysigt. Efter gymet gick jag via Waitrose och såg att de äntligen sålde levande musslor. Jag bad dem sätta deras sista musselpåse i kylen medan jag ringde Steve för att fråga om han kände för musslor ikväll. Det gjorde han naturligtvis.

När jag kom hem satte jag Steve att tvätta musslorna medan jag hackade en massa örter och det här är resultatet. Musslor är mycket billiga här i England och dessutom mycket hälsosam mat.

Inte dåligt alls för att vara första försöket och ingen av oss fick matförgiftning:-)

På jobbet idag har jag roat mig med att googla spahotell i England. Jag och Steve har nämligen lekt med tanken på en avslappnande spahelg i höst, det kan vi behöva efter all stress med "bostadsköp" och nytt jobb. Jag har hittat några förslag jag ska visa Steve imorgon.

13 september 2010

Nepalesisk middag

Jag inledde veckan i hälsosam stil genom att gå till gymet efter jobbet men sedan gick det stadigt nedåt:-). När jag kom hem frågade Steve om jag hade några middagsförslag. Jag hade funderat på att baka rågsemlor och nöja mig med en sådan till middag men kände mig lite lat. Först funderade vi på att gå till vår lokala indiska men kom ihåg att de är stängda på måndagar. Då beslöt oss för att vara lite "äventyrliga" och helt enkelt gå lite på måfå runt omkring Wandsworth Town. Vi hamnade slutligen på en nepalesisk restaurang som vi aldrig testat tidigare.

Maten var helt bra, inte lika hysteriskt curryaktig som indisk. Snabbt mätta blev vi dock. Jag undrar vad de sätter i indisk/nepalesisk mat som gör att man känner sig proppmätt efter halva portionen?! Ok, den här gången hjälpte det säkert till att vi drack öl till maten, nepalesiskt till och med:-) Nu tror jag dock vi har fått vår vår dos av currymat igen så att det räcker ett par månader men jag vill definitivt gå dit igen.

Julflyget beställt

Idag bokade jag julflyget hem så nu är det klappat och klart. Priserna hade som tur var inte hunnit gå upp sedan jag kollade för två veckor sedan och Finnair var fortfarande det billigaste alternativet. Jag kollade inte ens på BA eftersom de troligen kommer att strejka över julen.

Steve kommer med i år också så det blir extra kul. Han är enda barnet i sin familj så han har känt sig lite tvingad att åka till sina föräldrar de senaste jularna. I år bestämde han sig dock helt plötsligt för att han ville fira jul i Finland och det välkomnar jag naturligtvis. Vi får fira nyår hos hans föräldrar istället. Nu hoppas jag bara att det blir en lika fin och vit jul som ifjol så att han får uppleva en riktig vinter. Senast han fira julen i Finland fanns det knappt något vitt på marken alls.

12 september 2010

Söndag i Dulwich

Idag åkte jag och Steve till Dulwich eftersom han ville visa mig sin nya arbetaplats. Det var full fart när vi kom till idrottplatsen eftersom man höll på att spela ett par fotbollsmatcher. Jag fick också chans att träffa "Steves" barpersonal, 2 kvinnor som verkade jättetrevliga.

Efter att vi besökt hans jobb promenerade vi genom gröna och lummiga Dulwich Village som ligger som en oas mitt i ett ganska fattigt område av London.
Vill man få en bra utbildning måste man börja i tid. Dulwhich College, som i princip äger all mark i Dulwich annonserar om en öppen morgon för 3 - 7-åringar. Lyckas man få studieplats i Dulwich College är ofta nästa steg i utbildningen Oxford eller Cambridge University. Ingången till Dulwich College. Skulle jag ha studerat i en såna här vackra byggnader skulle jag garanterat ha haft toppetyg:-)
Det är inte ofta man ser trähus i England. i Dulwich finns det ett antal som byggs i "New England"-stil

Efter vår rundtur gick vi till den lokala puben, den enda i Dulwich vad vi kunde se, och åt en underbar Sunday Roast. Det krävdes 20 minuters köande till serveringsdisken men det var det värt.

Mina nya skor

Måste bara visa mina nya skor i brun mocka och läder (inget fake för mig) som jag köpte på River Island igår. Jag har använt dem både igår och idag och de är så otroligt bekväma.

Senast jag ägde ett liknande par skor med låga skaft gick jag i högstadiet. De var av grå mocka med tre svarta läderränder på skaften minns jag.

Greenwich Comedy Festival

Komedifestivalen i Greenwich igår var en mycket bra tillställning och tältet med huvudakterna som rymde 1500 personer var proppfullt av en skrattsugen publik. Vi skulle ha fått sitta på främsta raden men det ville vi absolut inte för det blir alltid häcklade av komikerna. Ska man sitta på första raden måste man verkligen våga bjuda på sig själv. Igår blev de dessutom sprejade av saliv av en kille som pratade så spottet yrde.

Huvudunderhållningen inleddes kl halv 8 och bestod av 3 akter med en "uppvärmare" mellan akterna. Jag måste säga att han som värmde upp var nästan bäst. Han såg lite ut som en skäggig hamster som dessutom stammade från och till. Som det proffs han var så vände han det dock till sin fördel och man vågade skratta när han snubblade på något speciellt svårt ord:-). En annan bra akt var en 50-årig kvinna som berättade om hur det är att bli äldre och jag tror att de flesta kvinnor i publiken kände igen sig:-)

Annan underhållning under festivalen var en burlesk show som var slutslåld och ett "tyst disko" som också var slutslålt. Iden med det tysta diskot var att alla bar hörlurar med två kanaler, en med t.ex. reaggae och den andra techno, för övrigt var det helt tyst. Suss som också var där kvällen före sa att det såg helt galet ut när folk rörde sig i två olika takter på dansgolvet och ofta sjönk högt för sig själva. Eftersom alla ser lika dumma ut så bryts isen dessutom ganska snabbt. En verklig hit som säkert skulle lyckas i Norden också.

Jag skulle gärna besöka festivalen igen nästa år trots att det kanske inte är det allra lättaste att ta sig hem efteråt om man bor i västra London. Arrangörerna hade dock lyckats avtala med "båtbussarna" Thames Clippers att trafikerade senare än normalt under tiden festivalen pågick för att man lättare skulle kunna ta sig till centrum.

11 september 2010

På väg till Greenwich

Jag och Steve började dagen med att städa lägenheten så nu är allt så rent som det kan bli. Till lunch blev det uppvärmd köttbullsås och pasta som var om möjligt ännu godare än igår. Jag tycker att maten ofta smakar bättre dagen efter, speciellt grytor och såser. Det är som om smakerna kommer fram ännu bättre efter att rätten fått vila ett dygn.

Efter lunchen gick vi en runda på Wandsworth shopping center. Det är lyx att ha ett shoppingcenter 5 min från där man bor, dessutom ett shoppingcenter som får allt bättre utbud. På River Island hittade jag ett par lågskaftade läderskor som jag alls inte behövde och som jag köpte. De åker på ikväll.

Nu är det dags att åka iväg så vi hörs mer imorgon. Ha en trevlig kväll!!

10 september 2010

Heeeeelg

Äntligen helg säger jag bara, efter en stressig vecka med otaliga irritationsmoment. Man skulle ju kunna tro att man skulle bry sig mindre ju äldre man blir men så är det inte. Eller jag kan inte bry mig mindre om de diskussioner på dagisnivå som förs på min avdelning och jag har inga behov av att hysteriskt framhäva mig, men jag ser rött när någon bestämmer något över ens huvud, sen när man gör som dom bestämt (fast man inte ser logiken) klagar de över att man gjorde det utan att informera dom. Hur fan ska de ha det?! Idag ringde dessutom en rekryterare och erbjöd ett jobb som liknar mycket det jag gör nu, bara intressantare. Smalare arbetsuppgiftre men med 5 000 pund mer per år i lön!! Problemet var bara att jobbet låg på Gibraltar.

Jag har bestämt mig nu för att om allt börjar flyta med Steves jobb så måste det bli ändring i min situation. Jag kommer att uppdatera min CV på alla jobbsiter och efter julen, om Steve fortsätter på sitt nuvarande jobb, är jag inte främmande för att säga upp mig innan jag hittat nytt jobb om så krävs. Det är bland annat för sådana här situationer som man har besparingar till.

Skulle jag kunna välja arbetsgivare så skulle det vara ett finskt företag. Jag gillar när det är ordning och reda och att jobba med proffs som tar sitt arbete på allvar och inte spenderar timmar på petitesser. Här är det ofta stora ord och lite substans.

Nå, anyway, när jag kom hem efter jobbet och gymet så ställde jag mig i köket och gjorde köttbullar med spagetti. Egentligen borde jag väl ha satt en ordentlig bröddeg för att få ut min aggression ordentligt men det finns inte rum i frysen för ett bullbak. Slutresultatet blev iallafall inte så dåligt. Steve hade jobbat över så han var glad över att få komma hem till hemlagad mat för omväxlings skull:-)

9 september 2010

Bloggtorka

Det har varit lite tyst här på bloggen nu ett par dagar men det har helt enkelt inte hänt så mycket, jag har jobbat och sedan åkt hem.
Det har minst sagt varit fullt upp på jobbet den här veckan och jag har legat i som en iller från när jag kommit in på kontoret tills jag åkt därifrån. Eftersom jag har ett kontorsjobb så sitter jag framför datorn nästan non stop och det känns i både axlar och nacke. Jag försöker gå på gym 3 gånger i veckan och även om det inte är speciellt kul så är det nog nödvändigt för att hålla musklerna i någorlunda skick. Jag borde väl också besöka kiropraktorn igen eller en massör men först ska jag testa massagemattan som jag och Steve beställde från ebay för några dagar sedan och som väl borde anlända snart. Man sätter den på en stol och så är det bara att ställa in vilken typ av knådning man vill ha och hur länge.
I helgen har jag och Suss planerat in ett besök till Greenwich Comedy Festival. Jag gillar komedier av alla slag (det skadar inte att få sig ett gott skratt då och då) så jag ser framemot den här.

6 september 2010

Grå måndag

Så är veckans tråkigaste dag över och jag överlevde utan några större draman. Jag lämnade jobbet lite tidigare för att hinna ta tunnelbanan innan de stängde stationerna. Jag åkte raka vägen till gymet för veckans första besök och svettades bort lite av helgens frossande. Jag passade också på att väga mig för första gången sen jag kom tillbaka från semestern. Jag låg som tur var på min normala vikt, dvs. 5 kg för mycket för min smak, men iallafall hade jag inte lagt på mig 5 kg.

Steves dag var också helt ok, bättre än förra fredagen sa han. Hans svärande kollega var tillbaka på jobb och var både social och trevlig, han måste vara inne i en bättre period. Steves andra kollega sa att han måste gilla Steve för när han själv började jobba på idrottsplatsen för ett år sedan fick han inte ett ord ur mannen på tre dagar. Jag sa till Steve att han borde jobba på mentalsjukhus eller liknande eftersom han alltid får så bra kontakt med "svåra" personer:-)

5 september 2010

Tunnelbanestrejk - igen

Imorgon kväll, vid femtiden tror jag, kommer tunnelbaneanställda i London att inleda en 24-timmarsstrejk som protest mot planerade uppsägningar av ca 700 anställda som helt enkelt inte behövs längre efter diverse effektiviseringar.

Det här kommer naturligtvis att leda till problem för alla som måste röra sig i centrum. Jag har beslutat mig för att åka från kontoret tidigare för att hinna med de sista tågen, sen får vem som helst säga vad de vill. Jag kan inte tänka mig att 15 minuter gör till eller från för företaget. På tisdag får jag väl gå till kontoret från Waterloo station och samma väg på kvällen. Det är snabbare än att försöka klämma sig på en buss.

4 september 2010

Matkoma

Idag fick jag ett av mina sällsynta infall att jag ville kocka någonting, och när dessa infall drabbar mig så duger det inte med mindre en trerätters. Steve är naturligtvis glad och tacksam varje gång det händer:-)

Sagt och gjort, jag gick igenom mina senast utrivna recept, shoppade ingredienser och sa till Steve att hålla sig borta från köket medan geniet arbetar. Jag är mycket nöjd över slutresultatet. Alla rätter fick godkänt.



Till förrätt blev det grillade persikor, buffalomozzarella, Parma-skinka på salladsbädd och dressing av olja, balsamvinäger och lönnsirap
Till huvudrätt serverades lax inrullad i Proscuitto-skinka som serverades med kokt nypotatis, ärter, haricon verts och skivade rädisor med sås på lättgrädde, vitt vin och hackad basilika.


Middagen avslutades med plättar (pankakor i Sverige:-)), hemgjorda naturligtvis, glass, bär och banan samt chokladsås som stelnade när den kom i kontakt med den kalla glassen. Jag älskade den typen av chokladsås när jag var liten:-)

Nu sitter vi båda och jäser framför TV, mätta och glada.

Snart är julen här

På varuhuskedjan Debenhams har de redan börjat plocka fram julsaker. Kul för de som gillar att vara riiiiiktigt tidigt ute men överdrivet tycker nog de flesta.

Nya jobbet

Steves första dag på jobbet blev inte så besvärligt som han trodde, snarare tvärtom. Den manodepressiva kollegan var en timme på jobbet, började känna sig sjuk och gick hem. Han skötte sig väldigt bra under den timmen, svor inte alls, men att bete sig "presentabel" under så lång tid tömde honom säkert på all energi och han kände att han inte klarade av mer den dagen:-)

Den andra visade sig också vara en riktig trevlig person, ärlig och rakt på sak och som vågar stå för sina åsikter. Mannen hade bett att få tala med Steve "mellan fyra ögon" och Steve hade naturligtvis sagt jag. Mannen hade då berättat rätt ut att han tyckt att han blivit orättvist behandlad när han inte fått jobbet, men att han inte anklagar Steve alls. Nämnas bör att till det här jobbet hör också att managern ska ansvara för deras bar- och cateringverksamhet med inköp, budgetering, barjobb, ta hand om "överförfriskade" personer osv. Steve har noll erfarenhet av sådant arbete, vilket han också hade sagt under intervjun. Nu skulle han då helt plötsligt vara chef över något som han inte vet något om och hantera en budget på 100 000 pund. Den här mannen har däremot god erfarenhet av bar- och cateringverksamhet, men mindre av att sköta idrottsplaner. Han berättade att de först hade valt en annan kille till jobbet som hade tidigare erfarenhet av att ansvara för hela paketet, idrottsplan och barverksamhet. Han tackade dock nej och erbjudandet gick vidare till Steve. Istället för att anställa en ny person som skulle ta hand om idrottplatsen och göra den här mannen till chef över hela verksamheten, så valde universitetet av någon orsak att försöka hitta en person som skulle ta hand om allt, vilket visade sig bli svårt.

Jag tror att både Steve och kollegan blev lättade när de märkte att båda var på samma våglängd. Kollegan sa att Steve inte ska ta någon stress över det här utan ta några veckor på sig att komma in i jobbet. Efter några veckor när Steve blivit varm i kläderna kan de besöka personen som ansvarar över universitetets alla idrottsplatser, och som anställde Steve, och föreslå att Steve skulle bli Deputy Grounds Manager med ansvar för idrottsplatsen och 60-åringen Grounds Manager, ansvarig för hela verksamheten men i praktiken fokusera mer på barverksamheten. Båda skulle få jobba med det de kan och gillar bäst och Steve skulle få 5 år på sig att lära sig mer om bardelen. Det skulle passa Steve som handen i handsken.

Steves dag skulle med andra ord inte ha varit så dålig, om han inte också fått höra att hans tidigare chef på den förra arbetsplatsen hade besökt idrottsplatsen två gånger när intervjuprocessen pågick och baktalat Steve. Exchefen hade sagt att Steve är lat, gör ett dåligt jobb, är opålitlig osv. Han gjorde samma sak när Steve sökte chefsjobbet på sin förra arbetsplats (som den här psykopaten hade haft). Steves dåvarande kollegor hade då berättat att han smugit runt i buskarna på idrottsplatsen när Steve inte var där och och baktalat Steve för att han inte skulle få jobbet.

Som tur är är Steves bransch mycket liten och den här personen är ökänd så ingen tar någon notis om vad han säger, något som kan bevisas av att Steve fått båda jobben som han sökte, trots exchefens baktalningskampanj. Det är dock inte kul att höra sådant här så Steve är ganska nere just nu. Jag sa till Steve att han borde ringa upp psykopaten näsa vecka och berätta att han vet allt och säga att om han hör att han varit runt och försökt baktala Steve igen så kommer han att stämma honom för ärekränkning. Det finns ingen bakgrund till den här psykopatens påståenden och Steve lär inte få några svårigheter att kalla in vittnen som kommer att bekräfta att psykopaten har försökt förstöra Steves rykte. Av någon orsak är Steve en nagel i ögat på den här mannen och det kan inte vara annat än ren och skär svartsjuka. Tänkt att det enda nöjet man har är att försöka förstöra för andra!

3 september 2010

Blanketter, blanketter, blanketter

Jag och Steve håller fortfarande på med pappersarbetet för att få ett bostadslån. Själva lånet har godkänts, men förra veckan fick vi ytterligare 3 tjocka brev från ett företag som vi inte hört talas om tidigare med ytterligare information och krav på tilläggsuppgifter och material. Mycket av materialet har vi redan gett vår finansiella rådgivare som skickade in vår ansökan men uppenbarligen slutar hans jobb där eller så bara samarbetar de inte, vilket är vanligt här. Igår kom det ännu ett brev, från ännu ett företag som har någon slags länk med det andra, med nästan samma blanketter för ifyllning.

Vi är nu helt förvirrade så i morse skickade jag e-post till det första företaget och bad dem klargöra deras roll i det hela, och vilken roll det andra företaget har plus att jag bad dem förklara ett par saker i deras formulär. Det är värsta hebreiskan ibland och vi har ingen aning om vad vi ska skriva. Svarar vi fel leder det säkert till ytterligare 10 blanketter som måste fyllas i för att korrigera felet. Det här blankettkriget verkar aldrig ta slut.

2 september 2010

Arbetslivet är inte lätt

Steve har nu bekantat sig med sitt nya jobb i tre dagar (han kommer att vara chef för en idrottsplats för ett engelskt universitet). Eller, han har inte jobbat på "sin" arbetsplats ännu utan har följt sin chef som introducerat honom för personal på universitetets övriga idrottsplatser. Hänger ni med?:-)

Efter idag är Steve dock inte alls så säker på att han kommer att stanna. Alla han har träffat på de andra idrottsplatserna har varit hur trevliga som helst, men de två som Steve ska basa över verkar inte ha alla fiskar varma.

Hans kommande kollegor är båda i 60-årsåldern, eller närmar sig 60. Inget fel med det, men den ena är manodepressiv och går omkring och svär och ifrågasätter varje uppgift som han måste göra. Om han blir stött på något sätt så kan han vara tyst i veckor, eller sjukskriver sig. För några år sedan var han sjukskriven ett helt år för mentala problem. Dessutom försöker han sätta andra i klistret genom att komma fram med absoluta lögner. När universitetet frågat honom om han vill lämna in ett skriftligt klagomål så säger han alltid nej, han vet att han inte har några grunder till sina anklagelser.

Den andra hade sökt samma jobb som Steve men fick det inte för att han inte hade tillräckligt med erfarenhet. Steves chef berättade att mannen tog det så allvarligt att han hotade med att sluta. Efter några veckor hade han dock kommit på andra tankar (han insåg väl att det inte är så lätt att byta jobb som 60-åring). Det är dock ganska uppenbart att han kommer att försöka hitta så mycket fel han kan på hur Steve sköter sitt jobb.

Allt det här fick Steve veta av sin chef idag. Dessutom fick Steve 3 olika kompendier med information om hur man går tillväga vid personalproblem, med speciellt viktiga avsnitt markerade i gult. Det är med andra ord uppenbart att universitetet känner till problemet. Det enda positiva är att om personalkemin inte fungerar så kommer inte Steve att anklagas för det.

Imorgon är det Steves första dag på "sin" idrottsplats och precis den dagen kommer dessutom hans företrädare att hålla en semesterdag. Första dagen på ett jobb med endast 2 negativt inställda kollegor som enda sällskap är INTE något jag skulle kalla den perfekta starten på ett nytt jobb.

1 september 2010

Nybakat

När jag kom hem efter gymet ikväll kände jag mig full av energi och bakade både rågsemlor med havregryn och solrosfrön och mixade till en ny sats hummus. Naturligtvis måste jag smaka genast de var färdiggräddade tillsammans med nybryggt kaffe, svenskt den här gången. Himmelskt!

Då och nu

Om ni har tid över så rekommenderar jag den här roliga sajten. Här kan folk ladda upp en gammal barndomsbild och en bild där de försökt återskapa den så exakt som möjligt. Klicka på NEXT för att bläddra bland albumen.

Första dagen på det nya jobbet

Jag det är inte mig det gäller, tyvärr, utan Steve. Han blev ju uppsagd för några månader sedan eftersom hans arbetsplats skulle upphöra att existera. Han hade dock den enorma turen att få ett nytt, samma lön, samma arbetsuppgifter, på bara 5 min avstånd från det gamla inom ett par veckor.

Igår slutade han på sitt gamla och idag bar det iväg till det nya. Han var inte alltför upphetsad inför tanken eftersom han hade gärna skulle ha forsatt i det gamla jobbet, men när det nu inte gick:-) Jag är övertygad om att bara han får de två första veckorna avklarade med introduktion i det ena och det andra, så blir det nog bättre sen. Den största omställningen blir väl att han nu har en mer aktiv chef. Hans tidigare chef hade inte någon riktig hum om vad Steve jobbade med så han fick sköta sig själv. Sålänge jobbet blev gjort och ingen klagade så lade chefen sig inte i utan skötte sitt eget jobb. Steve har med andra ord blivit bortskämd:-)

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...