21 oktober 2018

Musik i östra London

Halloj. Vi har haft en lugn och skön söndag här. Solen har skinit från en klarblå himmel och termometern har visat 19 grader. Jag inledde dagen med en timmes Body Pump men var "tvungen" att gå ut en timme i solen också för att ta tillvara det vackra vädret, redan imorgon ska det bli så kallt som 13 grader.

Här kommer några bilder från i fredags som blev en sen historia😊

Jenny och jag träffades först på en pub i Islington för middag och vin.
Vi delade på härlig ugnsbakad camembert till förrätt.
Pubens yngsta kund, men han nöjde sig med saft och tecknat på mobilen😊.
The Garage, där bandet The Poisies, som Jenny såg redan när hon var 17, uppträdde.
Innan huvudakten kom upp på scenen så uppträdde en tjej och hennes band. Jag minns inte vad hon hette men jag tyckte att hon var bättre än Poisies.
De flesta i publiken var nog i samma ålder som bandet😏. Jag såg att det finländska bandet Lordi, som vann Eurovisionsschlagerfestivlen för några år sedan, uppträder där i kväll.
Efter spelningen skulle bandet åka och ta några drinkar på en bar i närheten och Jenny lyckades luska ut var. Jag var väl inte sådär jätteintresserad men när vi nu ändå var i närheten så varför inte, några drinkar till kunde man väl få i sig. När vi var klara att åka hem hade naturligtvis sista tåget gått, men som tur är så finns Uber. Det är så enkelt att använda deras taxin när man inte behöver krångla med pengar och ser på ett ungefär vad det kommer att kosta innan man beställer dem.

I går var både Jenny och jag tämligen sega, Jenny mer än mig, men några timmars extra sömn efter att hon åkt hem fick mig att piggna till igen.😊

19 oktober 2018

Solig fredag

Fredag och solen skiner från en molnfri himmel. Man kan inte bli annat än på gott humör🌞.

Morgonen inleddes med ett HIIT-pass på gymmet. Det var extra jobbigt idag, men det beror nog på att jag har tränat styrketräning i olika former 4 dagar i sträck nu. När jag kom tillbaka jobbade jag undan dagens deadliner och sen städade jag hela lägenheten. Min svenska kompis Jenny och jag ska gå och lyssna på ett band i östra London idag och sedan sover hon över hos oss, om hon inte kommit på andra tankar, och då kan man inte ha katthår överallt😊. Bandet som vi ska lyssna till är okänt för mig men Jenny gick på deras spelning när hon var här i London för exakt 30 år sedan, och nu spelar de igen på samma plats. Det mest imponerande är att spelplatsen fortfarande finns med tanke på allt som rivs eller byggs om till bostäder i den här stan😠

Onsdag och torsdag tog jag det bara lugnt, jobbade, gymmade och slappade.

I tisdags "tvångshängde" jag med Steve och hans 3 kompisar till den srilankanska restaurangen Apollo Banana Leaf i Tooting😀. Ingen av de andra hade varit där tidigare och vi tyckte att de behövde få lite god mat. Det är sällan som restauranger är fulla på en tisdag men den här var det, det kom konstant in folk. Det säger mycket om kvaliteten på maten.

Steve och jag delade på chili paneer till förrätt. Den här gången tror jag kocken hade gått lite överstyr med den gröna chilin för hej och hå vad det brände, speciellt i början😓
Till huvudrätt beställde jag pepparkyckling och så delade Steve och jag på auberginecurry (en annan väldig chilistark rätt😊) och saag blomkål. Allt var jättegott som vanligt och Steves kompisar var väldigt nöjda och planerar redan att komma tillbaka.
Och så avslutar jag med lite Busen-bilder. Så här hittar man oftast Busen sittandes varje gång det finns kuvert eller papper på golvet. Kanske det är varmare än att sitta rätt på trägolvet. Vi har inte en brevpress utan kattpress😊
Ibland är det jobbigt att hålla sig vaken, speciellt när vi sitter och är tråkiga med datorerna i famnen😻

16 oktober 2018

Full rulle

Pust, här går dagarna i rasande fart, knappt man hinner med😊. Fredag förra veckan var den enda dagen som jag inte hade något planerat på kvällen, så jag bara jobbade, besökte gymmet och slappade på kvällen.

I lördags var det North Sheen bowls clubs säsongavslutning som vi firade i stadsdelen Brentford i västra London. Vi kunde konstatera att det var ett väldigt fint område när vi gick till hotellet där evenemanget hölls.

På vår promenad från tågstationen kom vi in på en gata med det ovanliga namnet "Upper butts", eller "Övre rövar" som gatan skulle ha kallats på svenska😂. Jag frågade Steve om bakdelen är indelad i en ovan- och underdel på engelska, eller om "butt" har en annan betydelse än bakdel, men det kunde han dock inte påminna sig om😊
Det var bordsplacering under middagen och det är uppenbarligen så svårt att stava mitt efternamn och de satte dit ett "l" för att det skulle få en engelsk klang. Suck😏
Våra trevliga bordsgrannar.
Det var väldigt god stämning och efter maten, som var hel ok, så kunda man dansa till ett "one man band".
Sharon och jag.
Steve och jag åkte hem redan vid elvatiden och lyxade till det med en Uber. Den här gången fick vi en kvinnlig förare, något som aldrig hänt tidigare. Hon var uppfixad till tänderna och det kändes mer som om hon var på väg till en nattklubb än att köra taxi😊

På söndag åt vi Sunday Roast på en jättemysig restaurang i Fulham som heter The little blue door. Inredningen var väldigt mysig och servicen fantastisk, speciellt australiensaren som betjänade oss.
Största delen av maten serverades på en plåtbricka (blandat nötkött och kyckling) och var verkligen jättegod. Maten var dock redan ljummen när den kom. Steve var ganska missnöjd över det men jag är inte så kräsen, finländare som jag är (det var ju trots allt mat:-)). Jag sade till Steve att om han vill klaga så ska han göra det till servitören, inte till mig. När vi ätit klart och servitören kom för att ta bort tallrikarna så frågade han om vi var nöjda med maten. Steve fick då äntligen mål i mun och berättade attt den hade varit lite ljummen, och kall innan vi ätit klart. Killen sa då att han önskade att vi sagt det tidigare så skulle vi ha fått nya, heta, portioner. Han gick också genast ut i köket för att ta reda på vad som hänt och det visade sig att de på grund av ett missförstånd hade fått beställning på dubbla portioner varav några hade lämnat att stå för länge och hunnit svalna. Som kompensation fick vi (eller Steve😊) gratis efterrätter som smälte i munnen och Steves humör steg flera grader😋. Jag kommer absolut att gå tillbaka hit. Alla kan göra misstag och här ville de verkligen ställa allt till rätta.
I går var det dags för SWEAs bioklubb igen och den här gången såg vi filmen The Wife som regisserats av en svensk. Inte dålig alls. Efteråt gick vi till den franska restaurangen Zedel som till största delen ligger under marken. I ett annat rum hålls även live-underhållning varje kväll.
Vi var hela 10 personer igår, nästan rekord.
Snart ska jag hänga med Steve och hans kompisar för middag på den srilankanska restaurangen i Tooting. Jag har velat gå dit ända sedan vi var där första gången för några veckor sedan. Sååå goood maaat😋😋😋

12 oktober 2018

På saloonbar

Glad fredag på er! Dagens jobb är avklarade och lägenheten är dammsugen så nu kan jag sätta upp fötterna på bordet med gott samvete.

Efter dagens Body Pump-pass tog jag en vända till TK Maxx och kom naturligtvis hem med en hel del "bra" grejer. Den butiken är farlig😊. Eftersom det snart är Halloween så passade jag på att köpa ett orange doftljus (och ytterligare två andra, varav ett sprakar som en öppen eld när det brinner). Jag hittade också tre ljuslyktor i form av små hus, en tomte, långa ljus och en söt pumpa i glas.
I går besökte som sagt Carina och jag en pop-up-bar med Vilda västern-tema, Moonishine Saloon.
När dörrarna öppnades fick alla klä sig i skjortor, halsduk och hattar för att komma in i rollen.
Rummen var inredda som en saloon med bar, trämöbler och sågspån på golvet.
Alla skulle ta med sig egen starksprit och sedan blandade de två bartendrarna till 4 cocktails per person. Vi hade med oss gin och vodka och vi sa att vi ville ha sura drinkar. Den här trevliga killen visade sig ha bott i Norge i 7 år och pratade jättebra norska, men var ursprungligen från Rumänien.
Den första cocktailen var godast och så syrlig att det drog i kinderna. Jag skulle ha kunnat dricka 4 av den.
Det var 4 "skådespelare" som höll i evenemanget. En tjej som spelade whiskeytillverkare och -smugglare, hennes bror som var skräddare, en sheriff och sedan sheriffens medhjälpare. De gick runt bland borden och pratade med gästerna hela kvällen. Vi togs också in i ett sidorum av tjejen där vi fick se på hennes whiskeykokare och bjöds på var sitt glas😊
Vår andra cocktail smakade äpple och kardemumma, mums.
Man kunde nästan inbilla sig att man satt i en riktig saloon eftersom alla var utklädda till cowboys😀
Ett litet "argument" mellan tjejen och sheriffen som misstänkte att det smugglades sprit på saloonen.
Den tredje drinken var en Pina Colada som faktiskt inte var äckelsöt.
Kvällen slutade med att sheriffen sköts av skräddaren😀
Efter sheriffens död togs vi till ett annat rum där vi drack vår fjärde och sista drink som var helt ok, men kanske lite söt.
Det var en riktigt kul kväll, jag gillar verkligen barer med teman där det händer lite grejer.

11 oktober 2018

Skavlaninspelning, födelsemärkeskontroll och läsglasögon

Halloj i stugorna. Tänkte titta in en snabbis innan det bär iväg igen. Jag trodde att jag hade en ledig kväll i kväll men så blev jag påmind av Carina igår att det ju var ikväll som vi skulle på en "saloonbar-popup", jag hade satt in evenemanget för nästa vecka onsdag i min kalender😕. Tur att vi började prata om evenemanget igår när vi träffades på Skavlan-inspelningen.

Ja, från och med nu spelas Skavlan in i Skys studior och det visade sig vara lätt som en plätt för mig att ta mig dit; 20 minuter med tåg från Wandsworth och sedan 5 minuters promenad. Igår spelade de in med 5 gäster, varav en kommer att visas om två veckor tror jag. Jag misstänker att Carina och jag kommer att synas på TV den här gången för här fanns det ingen sida där man kunde gömma sig från kameran, vi får våra 10 sekunder av kändisskap😀. Inspelningen började runt kl. 17 igår och slutade 20.30 så man får verkligen en mycket längre intervju med gästerna än vad som visas på TV.

I tisdags besökte jag "födelsemärkeskliniken" på St George's Hospital i Tooting. Min GP hade varit snäll och lyckats ordnat en remiss dit (vilket innebar att undersökningen var gratis) trots att han inte såg några ovanliga födelsemärken när han kollade. Jag tyckte att det var jättebra, jag går hellre och undersöker saker en gång för mycket än för lite. När jag kom till kliniken var det proppfullt och jag tänkte att nu blir jag väl sittandes här hela kvällen, och jag som skulle till SWEAs bokklubb. De tog dock in folk i flera rum och 30 minuter efter min tid kom jag in. Den kvinnliga doktorn kontrollerade noga alla kroppsdelar från topp till tå och allt såg bra ut. Hon frågade om jag visste exakt var på ryggen som min GP hade hittat födelsemärket som han ville att hon skulle kolla, för hon såg inget. Jag svarade bara att jag inte visste exakt för det var så svårt att se på ryggen😏.

Efter undersökningen åkte jag hem igen och tog det lugnt innan det var dags att bege sig in till Piccadilly och bokhandeln Waterstones restaurang och bar där vi alltid håller våra bokklubbar. Jag var inte alltför pratsam, satt mest och försökte hålla mig från att gäspa, men det var en trevlig kväll och så fick jag äta deras Cobb-sallad😋.

I måndags var jag och hämtade mina nya läsglasögon. På bilden ser det ut som om de hänger på trekvart, men man är väl inte helt symetrisk i ansiktet och då blir passformen som den blir😏. Nå, de här kommer jag bara att ha när jag jobbar och inte alltid då heller eftersom min långsynthet är väldigt liten och det är onödigt att slita fram dem varje gång jag ska skriva nåt. Skalmarna är ljusbruna och framsidan mörkblå.

9 oktober 2018

Isle of Wight

Halloj, så är vi tillbaka på "fastlandet" igen😏. Vi kom tillbaka till London vid 16-tiden igår vilket var helt perfekt så hann man landa lite innan det var dags att gå och lägga sig. Busen var glad att se oss som vanligt och kunde inte sluta jama och stryka runt benen, han brydde sig inte ens om maten vi gav honom förrän långt senare😻

Här kommer nu bilderna från våra dagar på Isle of Wight.

Vi åkte dit på lördag efter min dansklass och naturligtvis regnade det och blåste hela dagen, något det inte har gjort på evigheter😕

Vi tog tåget ner till Portsmouth Harbour och sedan var det bara typ 2 minuters promenad till katamaranhamnen.
Själva överfarten tar bara 20 minuter så man hann knappt sätta sig ner😊
När vi anlände till hamnen var det ingen inte många steg till tåget som skulle ta oss till Shanklin, som var ändstationen och där vi skulle bo. Det finns bara en tåglinje på ön och den går längs den västra sidan. Tåget såg ut att härstamma från 50-talet, med både träinredning och bänkar som fjädrande så att man fick sitta och hålla i sig riktigt ordentligt, men fungerade gjorde det😁
Hotellet vi bodde på, The Nightingale, hade jag hittat på min kompis Ulrikas Facebook-sida, som bodde där i september. Jag gillar lite annorlunda hotell.
Baren
Sovrummen var dock i modern stil och hur fräscha och fina som helst. Vi hade valt ett rum med separata sängar eftersom det var typ 40 pund billigare än rummet med dubbelsäng.
Vi hade till och med sjöutsikt😊
Vid varmare väder kunde man sitta ute i trädgården och njuta av havsutsikten och på baksidan hade de till och med en bassäng som var uppvärmd.
När vi packat upp trotsade vi regnet och gick en tur längs stranden för att sträcka på benen.
Solhytterna var stängda för säsongen.
När klockan närmade sig fem så insåg vi att vi inte ätit någon lunch och letade upp en bar/restaurang på tripadvisor som fått bra recensioner, The Hideaway som troligen hade den bästa utsikten i Shanklin.
Efter lunchen/middagen gick vi tillbaka till hotellet för att vila ett par timmar innan vi gick ut på stan och till den gamla delen av Shanklin.
Vi gick in på en mysig pub som hette Village Inn för var sin drink.
Jag gillade de "bevingade orden" på väggen😊
När vi kom tillbaka till hotellet satte vi oss i baren och beställde ännu ett par drinkar, Steve cider och jag perfekt gjorda Margaritas. Det var väääääldigt lugnt på hotellet. Förutom Steve och mig så satt ännu ett par gäster i baren. Receptionisten/servitören berättade att endast 5 rum var uthyrda, vi anlände verkligen under lågsäsong.
Spoooky:-D
På söndag hade vädret klarnat upp, vinden mojnat och temperaturerna stigit. När vi ätit frukost tog vi vägen genom gamla stan och passerade bland annat ...
puben vi besökte kvällen före.
Förutom det vanliga tåget så finns det även ett ånglok på ön som gick några dagar i månaden.
Steve och jag bokade biljetter redan innan vi åkte till Isle of Wight.
Vi gillar båda att åka med gamla ånglok när vi stöter på dem och det verkar finnas hur många bevarade som helst över landet.
Efter tågturen tog vi bussen till Isle of Wights "huvudstad" Newport och efter en timmes rundvandring i stan åt vi en grymt god Sunday roast på en pub som hette The George Inn.
Efter lunchen tog vi bussen till den vackra kuststaden, Ventnor. Bussresan gick genom vackra småbyar och upp för höga berg och nerför djupa dalar. Vi visste inte att Isle of Wight var så kuperat och fick verkligen träna våra benmuskler.
Här tog vi en selfie som till och med Steve var nöjd med😎
Steves kompis Duncan hade rekommenderat en pub som hette Spyglass Inn så vi letade upp den. Den låg alldeles vid havet.
Jag brukar "unna" mig en lokal lager varje gång vi är på resa, om det finns en sådan. Här hette den så fantasifullt som Isle of Wight Lager.
När det närmade sig kväll tog vi bussen tillbaka till Shanklin.
Vi åt vår sista middag på samma pub som vi besökte på lördag, Village Inn. Man kan inte anklaga dem för att snåla på portionerna. Jag beställde kycklingleverpate till förrätt som skulle ha räckt till fyra personer ...
Steve beställde vitlöksbröd med ost. Brödskivorna var dubbelt så tjockt som en vanlig brödskiva och skulle ha räckt som huvudrätt😮
Huvudrätten var mer "normal" som tur var😊. Jag valde kalkött med salviasmör och grönsaker som var jättegott.
Puben hade också en mysig beer garden och den här varningsskylten. Vi skulle behöva en sån här till Busen också😼.
Efter middagen promenerade vi tillbaka till hotellet. Vi hade varit igång hela dagen så det var skönt att sträcka ut sig på sängen och kolla på TV innan vi gick och lade oss.
Måndag morgon åt vi frukost ensamma med klassisk musik som dånade ur högtalarna. Det är verkligen inte dåligt med en havsutsikt när man äter frukost.

Frukosten var å sin sida ett skilt kapitel. Där fanns flingor, frukt, yoghurt, salami, ett par juicer och marmelad, men inget smör eller bröd. Som tur var tar jag ju alltid med mig eget bröd och bad servitören om smör vilket jag fick och sedan toppade jag med flera skivor korv. Steve fick nöja sig med flingor och muffins ... vilket kanske kan bli lite väl sött på morgonen, även för en sockerfrass som Steve😉. Sista morgonen när jag bad om smör så frågade servitören om jag ville ha rostat bröd så de hade uppenbarligen bröd i köket men de iddes inte sätta fram eller nämna det till sina gäster😏
När vi ätit packade vi ihop det sista och tog tåget till Rye varifrån vår färja gick till Portsmouth. Vi tog dock en runda i stan först för vi hade ju inte bråttom någonstans. Staden var riktigt fin, men jisses vad backig, igen😅. Efter att vi vandrat runt i stan gick vi mot färjan och hann precis innan den skulle åka iväg. Vi hann också med tåget med några minuter till godo så vi hade verkligen flyt på vägen tillbaks.

Jag rekommenderar verkligen en utflykt till Isle of Wight, ön är verkligen vacker. Det bor 140 000 personer på ön så det är inget litet och isolerat ställe heller.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...