Svenska kyrkans julmarknad och jul på Kew

Hej på er, hoppas ni hade en skön helg. Min var riktigt bra. I söndags besökte Angela, Anna-Kaarin, Sussie, hennes pojkvän och jag svenska kyrkans julmarknad. Jag har nog inte varit dit på säkert 10 år. Jag är inget fan av trängseln där och det faktum att man måste betala för sina varor vid varje stånd ... på finska kyrkan får man en shoppingkorg och så plockar man på sig det man vill ha och betalar vid utgången, enkelt och effektivt.

Jag var först på plats och då såg kön ut så här. Den flöt dock på väldigt bra och precis innan jag kunde gå in så kom Angela också.

Jag köpte en söt ljusstake men det var det enda (bilden under ner). Angela och jag blev klar innan de andra som kom senare, så vi gick och satte oss på ett cafe i närheten. Kyrkan hade också ett cafe men det var 20 minuters kö dit så vi skippade det. 

Efter tränseln på kyrkan pustade vi sedan ut med god lunch på en italiensk restaurang i närheten innan alla åkte hem till sitt. Det hade varit härliga 17 grader på dagen men det började regna ordentligt senare på eftermiddagen (och blåsa) så då var det riktigt skönt att mysa hemma.  

Nykarlebystjärnan pryder sin plats i fönstret som vanligt. Steve är inte helt förtjust i de många olika färgerna, men vet att den är viktig för mig och har förstånd att vara tyst. Jag har också dragit en vit lögn och sagt att det är tradition att ha den uppe ända till februari😉.

Här kommer ett gäng bilder från förra onsdagen när Anette, Cecilia och jag besökte Christmas at Kew,  ett 3 kilometer långt promenadstråk genom trädgården med över 20 ljusinstallationer. Jag har varit där en gång tidigare, men utställningen var nog ett strå vassare nu.

Det fanns också ett "tomtestopp".

Vi föredrog dock att stanna till vid en bar halvvägs för ett värmande glas rödvin. 

Den här "installationen" var fantastisk. De hade klätt in ett helt träd med vita och gröna lampor. På avstånd säg det nästan ut som en halverad brysselkål😏

Promenaden avslutades med en fantastisk ljusshow i en liten insjö.

När vi lämnade trädgården styrde vi småfrysande kosan till en franska restaurang inte långt från Kew tunnelbanestation som jag besökte ganska ofta för flera år sedan. Restaurangen heter Ma Cuisine Bistrot och Cecilia, som inte är något större fan av fransk mat, blev positivt överaskad.

Fantastisk var också förrätten med tre olika typer av fisk. Det enda jag kunde klara på var att portionen kunde vara dubbelt större.

Till huvudrätt blev det lamm som också var mycket gott. 

Det var inte alltför kul att gå ut i kylan igen efter middagen😬

Män i tyll

Snart helg, var ju precis söndag?! Den här veckan har vi haft den första riktiga höstveckan och förkylningen kom som ett brev på posten, så nu är jag storkonsument av näsdukar. Jag får aldrig feber eller influensa, men det är jobbigt nog att snyta mig hela tiden och känna det som om jag har en hjälm på huvudet.

Förkyld eller inte, på tisdag tog jag bussen in till stan för att se den humoristiska dansshowen Tutu - Chicos mambo som består av sex manliga dansare. Showen skämtar med den klassiska tutun, som traditionellt bara bärs av kvinnor, genom att introducera de unika TUTU-byxorna som fick dem att se ut som dansande kycklingben😂 Dansarna gjorde parodi på mer än 40 karaktärer i danser som klassisk balett, samtida dans och rytmisk eller akrobatisk dans och vi fick se en hiphopversion av Svansjön, en klumpig version av Dirty Dancing med mera, med mera.

Det är alltid lite spännande att se var jag ska sitta eftersom jag aldrig minns vilken plats jag bokat till vilken show. Den här gången hade jag uppenbarligen tyckt att det var värt att betala för att sitta på femte raden.😏

Tutubyxorna

Bild från Sadler's Wells webbplats

En verkligt rolig version av Svansjön.

Bild från Sadler's Wells webbplats

Jag är inget fan av modern dans. Jag tycker att dansarna mest springer mållöst runt på scen som yra höns och det här inslaget var en bra parodi på det.😀 Vi fick även se män som dansade i tåskor, något man aldrig ser i vanlig balett. 

Showen var riktigt bra, så gå och se den om ni har chansen. Det enda smolket i bägaren var min förkylning eftersom jag tvingades snyta mig konstant under nästan hela showen. När jag blir förkyld blir jag mycket känslig för dofter/lukter och det kändes som om alla kvinnor hade hällt en liter parfym över sig med följden att näsan rann som en öppen kran😖.

Innan förkylningen bröt ut helt hann jag dock äta lunch med de här tre damerna på måndag. Jag hade bokat bord på en italiensk restaurang nära Kew Station som heter Q Verde. Jag var uppenbarligen väldigt hungrig för jag tog inte en enda bild av maten😋. Under träffen beslöt vi oss i alla fall för att börja träffas en gång i månaden för lunch eller middag någonstans. Angela träffar jag nästan varje vecka men inte de andra.

 

Besök i Kew Gardens

Och så är måndagen här igen. Hoppas ni hade en skön helg. Min var riktigt avslappnad, förutom de vanliga helgpassen på gymmet. Eftersom Steve var borta så var det jag som fick tidigda besök av en kurrande Busen som var pigg som en mört och sugen på frukost kl. 05.30. Om han kom när jag låg på sidan så försökte jag ignorera honom och han gav antingen upp eller så lade han sig på sidan om mig. Gulligt, ja, de gånger han kom efter kl. 8.

På lördag beslutade jag mig för att jag måste göra någonting speciellt av helgen och köpte biljett till Kew Gardens. Det pågår för tillfället två uställningar; Mat Collishaw: Petrichor som är närmast en digital utställning (väldigt inne överallt verkar det som) ...

och Young Botanical Artist competition, dvs. en tävling bland unga botaniska konstnärer i åldern 16-12 med temat träd. Alstren var fantastiska.

Det vinnande bidraget i åldersgruppen 16–18 skickades in av Marianna Zych från Polen. Hennes akvarellmålning var hennes första botaniska konstverk någonsin efter endast en månads målarkurs!

Efter utställningarna gick jag runt i parken en stund då vädret var perfekt.

Man behöver inte åka till Japan för att se körsbärsblommor.

Så här lidande ser Busen ut när jag sitter på hans plats i soffan😂

Jazz och julbelysning i Kew

God kväll i stugorna, eller natt om man bor i Finland. Jag kom just hem från en mycket trevlig kväll med några sweor i Kew Gardens där vi njöt av deras imponerande ljusinstallation, men mer bilder från det längre ner.

Igår besökte Sofia och jag en undangömd jazzklubb i posha Imperal Wharf, på norra sidan av Themsen (sett från Wandsworth) som heter 606 Club. Klubben ligger i en källare och man måste ringa på en dörrklocka för att bli nersläppt dit.

När vi fått vårt bord beställde vi mat och en flaska vin i väntan på att underhållningen skulle börja. Två grupper som uppträdde under kvällen. Den första "akten" var en italienfödd jazzsångerska som heter Marta Capponi med sitt band som är känd både i Italien och USA. Hon hade väldigt bra röst.

Den andra gruppen var ett gäng ungdomar i 20-årsåldern som spelar sån jazz som jag INTE tycker om. Varje låt var den andra lik och det lät som om de spelade fyra olika låtar på en och samma gång. Det gick inte att hitta någon röd tråd alls, men blev nästan stressad:-). Sofia och jag kom överens om att nästa gång vi går på jazz så dubbelkollar vi att det finns en sångare/sångerska i varje band som uppträder:-). Det var en jättekul upplevelse iallafall och klubben var mysig med god mat och trevlig personal.

Ikväll var vi som sagt ett gäng sweor som besökte Kew Gardens för deras årliga ljusinstallation, eller ljuspromenad. Vi hade väldigt tur med vädret, +15 grader, och även om det var lite blåsigt så uppvägdes den av värmen.

En julgran byggd av träkälkar.

Det fanns små stopp på vägen där man kunde köpa t.ex. mulled wine och cava.

Cecilia på en upplyst bänk

Vissa installationer var snyggare än andra, den här partyinstallationen med glitter, plast och paljetter gav en kanske inte julstämning precis:-)

Ingen julinstallation utan en engelsk "panto". Panto (förkortning från pantomim) är en typ av brittisk musikteater som vanligen uppförs kring julhelgen. De brukar vara komiska uppsättningar av klassiska sagor och alla engelsmän, barn som vuxna, älskar dessa barnsliga (i mitt tycke) uppsättningar:-)

Vid den här installationen spelades Ave Maria som jag tycker är en av de vackraste julsångerna.

Konservatoriet hade också blivit ordentligt upplyst i färger som ständigt förändrades.

Efter rundvandringen åt vi lunch på en pub i närheten. Om det är någon som befinner sig i London just nu så rekommenderar jag verkligen ett besök. För att undika att bli besvikna så lönar det sig att boka i förväg för de tar bara in ett begränsat antal varje kväll (bra så man slipper trängas). Många datum är redan fullbokade.