Svenska kyrkans julmarknad och jul på Kew

Hej på er, hoppas ni hade en skön helg. Min var riktigt bra. I söndags besökte Angela, Anna-Kaarin, Sussie, hennes pojkvän och jag svenska kyrkans julmarknad. Jag har nog inte varit dit på säkert 10 år. Jag är inget fan av trängseln där och det faktum att man måste betala för sina varor vid varje stånd ... på finska kyrkan får man en shoppingkorg och så plockar man på sig det man vill ha och betalar vid utgången, enkelt och effektivt.

Jag var först på plats och då såg kön ut så här. Den flöt dock på väldigt bra och precis innan jag kunde gå in så kom Angela också.

Jag köpte en söt ljusstake men det var det enda (bilden under ner). Angela och jag blev klar innan de andra som kom senare, så vi gick och satte oss på ett cafe i närheten. Kyrkan hade också ett cafe men det var 20 minuters kö dit så vi skippade det. 

Efter tränseln på kyrkan pustade vi sedan ut med god lunch på en italiensk restaurang i närheten innan alla åkte hem till sitt. Det hade varit härliga 17 grader på dagen men det började regna ordentligt senare på eftermiddagen (och blåsa) så då var det riktigt skönt att mysa hemma.  

Nykarlebystjärnan pryder sin plats i fönstret som vanligt. Steve är inte helt förtjust i de många olika färgerna, men vet att den är viktig för mig och har förstånd att vara tyst. Jag har också dragit en vit lögn och sagt att det är tradition att ha den uppe ända till februari😉.

Här kommer ett gäng bilder från förra onsdagen när Anette, Cecilia och jag besökte Christmas at Kew,  ett 3 kilometer långt promenadstråk genom trädgården med över 20 ljusinstallationer. Jag har varit där en gång tidigare, men utställningen var nog ett strå vassare nu.

Det fanns också ett "tomtestopp".

Vi föredrog dock att stanna till vid en bar halvvägs för ett värmande glas rödvin. 

Den här "installationen" var fantastisk. De hade klätt in ett helt träd med vita och gröna lampor. På avstånd säg det nästan ut som en halverad brysselkål😏

Promenaden avslutades med en fantastisk ljusshow i en liten insjö.

När vi lämnade trädgården styrde vi småfrysande kosan till en franska restaurang inte långt från Kew tunnelbanestation som jag besökte ganska ofta för flera år sedan. Restaurangen heter Ma Cuisine Bistrot och Cecilia, som inte är något större fan av fransk mat, blev positivt överaskad.

Fantastisk var också förrätten med tre olika typer av fisk. Det enda jag kunde klara på var att portionen kunde vara dubbelt större.

Till huvudrätt blev det lamm som också var mycket gott. 

Det var inte alltför kul att gå ut i kylan igen efter middagen😬

Valentine's-middag och försvunnen katt

Glad Alla Hjärtans Dag på er! Steve och jag "firade" igår men mer om det senare.

Vi sitter som bäst och myser i vardagsrummet med dörren stängd och elementet på 30 grader. Det är ändå inte för varmt i rummet, hälften av värmen går väl till kråkorna kan jag tänka mig. På TV:ns visas rygby mellan England och Italien och jag skriver blogg.

Söndagen började som vanligt med ett Body Pump-pass kl. 10 men då hade jag nog varit vaken från och till sedan 7-tiden då Busen tyckte det var dags med lite action. När jag kom hem från gymet och ätit frukost tog vi tag i städningen så nu är lägenheten fri från veckans dos av katthår.

Katter är som bekant extremt nyfikna och när jag efter avslutad städning såg att den mellersta lådan i min byrå var öppen så tänkte jag inte mer än att Busen hade snokat bland mina underkläder igen och stängde den. Mer än en timme senare gick Steve in till sängkammaren för att koppla in sin telefon i min laddare som jag har bredvid sängen och hörde ett konstigt pip. Först trodde han att det var telefonen som börjat avge konstiga ljud men frågade om jag sett Busen på ett tag. Det hade jag inte och började misstänka att han kanske blev kvar i byrålådan när jag stängde den. Vi gick in i sovrummet och jag öppnade den mellersta byrålådan, ingen katt, när jag öppnade den understa så tittade en ganska så snopen Busen upp:-) Han hade gått in i den mellersta lådan och sedan krupit ner till den nedersta och därför såg jag honom inte första gången. Det är verkligen aldrig tråkigt med katter:-). För ett par dagar sedan kom han dessutom med stor möda släpande på en stor påse Dreamies (kattgodis) in till sängkammaren när vi skulle lägga oss. Naturligtvis måste jag ge honom några bitar för ansträngningen:-)

Efter att den förlorade sonen återfunnits satte jag mig vid datorn och bokade flyg till Malta för en helg i maj. Jag och min norska kompis Svanhild har haft som tradition de senaste 5-6 åren att resa iväg en långhelg någonstans. Jag har däremot alltid varit lite skeptisk till Malta. Steve var där för 20 år sedan och tyckte inte alls om stället eftersom det var alldeles för nedgånget. En annan kompis som då och då besökt en kompis på ön är inte heller något stort fan. Nu har jag dock hört att det börjar bli ok så jag tänkte jag skulle ge den en chans.

Tillbaka till vår "romantiska" middag. Steve och jag hade beslutat oss för att fira Alla Hjärtans Dag, eller Valentine's day som det heter på engelska, på lördag istället för söndag för att förhoppningsvis undvika de dyra specialmenyerna. Så blev tyvärr inte fallet. När Steve bokade bord till restaurangen online så stod det inget om någon specialmeny på deras webbsida, och när vi efter mycket om och män äntligen kom fram till den franska restaurangen Ma Cuisine Bistrot i Kew så fanns det bara en specialmeny som bestod av 4 rätter och ett glas champagne för £40. Eftersom det varit en riktig utmaning att ta sig till Kew, en resa på 1 timme och 15 minuter (för 10 km) istället för normala 30 minuter på grund av engineering work på tåglinjen mellan Wandsworth och Richmond, så vägrade jag söka något annat. Dessutom är maten på MaCuisine Bistrot alltid mycket god så jag var övertygad om att vi inte skulle bli besvikna, och det blev vi inte heller.

Första förrätten var en tortellini fylld med hummer och toppad med kaviar, grymt god. Eftersom rätterna var så små så hade jag överseende med kolhydraterna den kvällen.

Andra rätten var stekta potatisgnocchis, tryffel och svamp. Också mycket gott. Tryffel är kanske inte min favorit eftersom jag tycker att smaken stannar i munnen i timmar efteråt.

Huvudrätten var en riktig höjdare, chateaubriand som var perfekt medium, serverad med gröna bönor, palsternacksgratäng (hälften mindre kolhydrater per 100 % jämfört med potatis) och bernasiesås. Himmelskt!!

Efterrätten var ett jättestort hjärta med grädde, bär, chokladkaka och maräng, till det serverades hemlagad vanilj- och pistageglass. Glassen var god men jag gillar varken vispad grädde eller maräng, de ger mig kväljkänslor (semlor/fastlaggsbullar är något av det äckligaste man kan äta tycker jag), så efter att jag smakat lite av hjärtat så fick Steve äta resten. Han gjorde ett tappert försök men fick se sig besegrad av hjärtat tillslut för det var verkligen väl tilltaget:-)

Jag vill snart tillbaka till restaurangen och beställa från den riktiga menyn. Skulle vi bo närmare Kew så skulle vi säkert äta där minst varannan vecka.

Imorgon är det teaterdags för mig igen, då ska jag se Ralph Fiennes (känd från Den engelska patienten, Schindlers list etc etc) i Ibsens The Master Builder.