Asiatisk mat och motsträvig Steve

Glad fredag på er alla! Nyss hemkommen från en timmes Body Pump på gymmet och snart ska jag iväg igen för lunch tillsammans med ett par kompisar högst uppe på en byggnad som kallas Gherkin (Saltgurkan) och som ligger i Bank. Normalt får endast de som jobbar i byggnaden äta i restaurangen men under "lågsäsong" som det är nu i England när de flesta har semester, så får även utomstående komma dit. Jag var också dit ifjol med ett par kompisar men det tål att upprepas.

Igår åt vi jättegod asiaktisk mat på den tämligen nyöppnade restaurangen Mandarin Street, ca 10 min promenad från oss. När jag passerat restaurangen på väg från tågstationen har det alltid luktat så gott och nu tyckte jag det var dags för ett besök. När Steve fick reda på att maten bestod av "smårätter" så satte han dock ner hälarna. Han tycker att smårätter är alltför dyra för vad man får och vill ha "riktiga" portioner. Jag fick honom ifallafall övertalad till slut genom att jag sa att jag kunde betala för honom, och med en surmulen Steve efter mig gick vi dit på vinst och förlust eftersom jag inte hade förbokat. Restaurangen är mycket liten och den är alltid välfylld när jag gått förbi. Vi lyckades faktiskt få det sista bordet tack vare att vi var där så "tidigt" som 18.30. Alla andra som kom dit senare blev avvisade.

Jag valde tre rätter, kycklingsallad med grönsaker och jordnötssås ...

Lätt friterad bläckfisk som smaksatts med salt och peppar ...

och slutligen "luffarbiff" (flat iron steak) med stekt ägg, lök och kinesisk svartpepparsås.

Min rätter var inte typiska kinesiska, vilket jag bara tyckte var bra, men de hade även andra rätter som var mer kinesiska, som t.ex. dumplings. Alla rätter var superboda och till och med Steve måste medge det. Jag tror nog ändå att jag får gå dit själv nästa gång ... såvida de inte helt plötsligt börjar servera "riktiga" portioner:-)

Efter middagen tog vi en runda via Waitrose och sedan kollade vi in Premier Inns nya takterass. Terassen var det väl inget fel på men utsikten, som vette mot shoppingcentret, var allt annat än inspirerande:-)

Nej, nu är det dags att göra sig i ordning. På väg från gymmet dök jag snabbt in på Sainsburys och köpte lite helgmys till Busen, nämligen skalade räkor. De ska han få innan jag åker iväg.

Sagolika stekar

Hejsan, svejsan. Här kommer bilderna från i tisdags när vi var ute och åt gott på ett argentinskt steakhouse i Putney. Vi började emellertid med ett par fördrinkar på två ställen (det första stället tyckte vi var för dyrt, proseccon på det andra stället var 1,5 pund billigare!).

Jag gillar de här gammaldags champagneglasen även om de inte är de bästa ur bubbelsynpunkt.

Restaurangen vi besökte heter Glass Dome Restaurant och ägs av en äldre trevlig herre som gick runt och pratade med gästerna då och då. Eftersom det var tisdag så var det ganska lugnt men det gjorde ingenting.

Till förrätt valde jag chicken foie gras terrine som nästan smälte i munnen.

Både Steve och jag hade sett fram emot att hugga in på de argentinska stekarna. Eftersom vi hade rabattkod så beställde vi båda det dyraste köttet på menyn, filestek. Till köttet drack vi en argentiskt malbec som var som bomull i munnen. Köttbiten var ganska tjock vilket vi gillade för då behåller det sin saftighet och det var jättemört. Steve och jag åt och suckade av välbehag:-)

Jag åt sallad till och så delade vi på två sidorätter, gröna bönor och spenat.

Muuums

Till efterrätt valde jag en chokladfondant. Den var helt ok men rätten skulle ha varit ännu godare om den serverats med vaniljglass för att jämna ut den bittra chokladsmaken.

Vi var jättenöjda med middagen och går gärna dit igen. Rekommenderar verkligen restaurangen om du är köttälskare. Ett annat plus är att stället är ganska litet så stämningen blir mer intim plus att betjäningen var fantastisk. På fredag och lördag har de dessutom live musik och vem säger nej till skön pianomusik.

Småprat och gårdagens händelser

Idag vaknade jag, okristligt tidigt, upp till blå himmel och sol. Jag kom hem efter två i natt men vaknade redan före åtta, pigg och utvilad, eller det var jag då.

Fördelen med att stiga upp tidigt är att man får mycket gjort. Jag har ätit frukost i lugn och ro, korrläst en text och bokat biljetter. Så, nästa lördag befinner vi oss i Royal Festival Hall för att lyssna på filharmoniska orkestern plus en sångerska som framför känd filmmusik. Rabattsajten Groupon hade ett specialerbjudande som vi nappade på.

Från det ena till det femte så har vi ännu inte lyckats fånga musen trots två fällor och det luktar fortfarande starkt av "frasspiss" (hankattsurin på "högsvenska":-) i köket. Antingen har musen självdött (inte troligt, för grannarna på första våning har också musbesök, troligen samma som turnerar genom alla våningar) eller så är det 1) en hanmus som pinkar in sitt revir eller 2) en mus som har vårt kök som toalett. Inte fräscht alls.

För att prata om något lite mer aptitligt så hade jag bokat bord på Champagne Charlies i Charing Cross till Julia, Minna och Davide (hårfrisören) och mig igår. Det blev en sen middag men instället så vi satt kvar tills de stängde.

Det är så sällan man hittar oskalade räkor i London så när det fanns som förrätt så var valet inte svårt.

Till huvudrätt tog jag kall julskinka med grönsaker. Jag har ätit bättre måste jag säga och skulle ha föredragit att köttet var varmt åtminstone...det är vad mikrovågsugnar är till för.

När vi blev "utslängda" från restaurangen gick vi vidare till cocktailbaren Dirty Martini i Covent Garden. Vi kom för sent för happy hour så vi tog bara några få drinkar.

Musiken var bra med en härlig blandning av gammalt och nytt.

Jag tog bara en cocktail, för sött, men två glas prosecco. Prosecco är aldrig fel.

Vid halv 2 beslöt vi oss för att ge oss och jag tog nattbussen hem. När jag kom till mitt hus så höll Steve just på att låsa upp ytterdörren, han hade varit ute med sina kompisar. Snacka om sammanträffande!!

Snart är det dags för lördagens gympass, Body Attack, och det är i princip det enda som står på agendan idag. Vi kommer att ha en lugn lördag. Imorgon är det BBQ hos Steves kompis Duncan.

Lördagens eskapader

Sådärja, nu har jag ätit "Sunday Roast" som Steve lagat, dammsugit och förätit mig på svenskt godis som jag beställde av Minna och tänkte jag skulle berätta lite mer om igår:-).

Det var meningen att jag och Steve skulle ha gått på en lägenhetsvisning kl 1 igår. Vi kom dit i god tid men när klockan blev tio över 1 och ingen hade hört av sig började vi bli lite fundersamma. Steve ringde till bostadsförmedlaren och hon förklarade att paret som säljer lägenheten hade åkt på semester och glömt ge bostadsförmedlarna sina extranycklar så ingen kom in. Hon trodde att någon hade ringt och informerat oss. Jag och Steve tyckte att det var dålig stil av dem...ända tills han kollade röstbrevlådan på den fasta telefonen på lördgakvällen och upptäckte att de faktiskt hade ringt på fredag. Ähum:-)

Efter "icke visningen" åkte jag in till city och trängdes med de övriga 50 000 shopparna på Oxford Street och Regent Street tillsammans med Minna och Tony under några timmar. Vi var bl.a. till en affär som heter Abercombie & Fitch. Kedjan är amerikansk och den här affären är den enda i Europa. Den är lika mycket känd för sina kläder som för sina snygga, och jag menar snygga, anställda vars huvuduppgift är att glida runt och spänna sina biceps. De anställs uteslutande på grund av sitt useende, inte CV. Att det är ett populärt ställe, speciellt bland tonårstjejer, förstår man när man ser kön in:-)

Vid 6.30 lämnade jag Minna och Tony under några timmar för att möta upp med Suss, en finlandssvensk kompis som jag lärde känna när vi jobbade tillsammans på PartyGaming, hon jobbar nuförtiden på ett konkurrerande spelbolag. Spelbranschen är liten:-). Vi hade bokat bord på en restaurant som heter Buddha Bar. Det finns liknande restauranger i Paris, New York... Inredningen är helt underbar och som gjord för "romantiska middagar" eller om man vill imponera på någon. Överallt fanns Buddhor i olika storlekar och belysningen var så nedtonad att det var svårt att läsa menyn:-). Det är inte den billigaste restaurangen i London (det dyraste vinet kostade £3 000!!) men de hade ett specialerbjudande som jag och Suss utnyttjade. Maten var helt ok men inte det bästa jag ätit. Servicen var dock bra men man går nog dit främst för interiören. Jag rekommenderar INTE att man köper drinkar i baren, förutom att de kostar otroliga £9,50 per styck så tar de också "service charge" dvs tip. Det är det första stället jag varit på där de tar tip för att blanda drinkar... som man själv beställer vid bardisken!!!!. Jag och Suss höll på att smälla av.

Min förrätt med lax, pretty as a picture

Buddhor i överflöd

"Huvudbuddhan"

Efter restaurangen mötte vi upp med Minna och Tony på en bar i Soho för ytterligare några drinkar men två dagars shopping tog ut sin rätt och vi åkte hem vid halv ett.

Denna vecka blir det mer lägenhetssökning, med första prioritet att sätta Steves lägenhe till försäljning vilket innebär ännu fler utgifter för inget görs gratis i dethär landet.