Semester i ur och skur och nordisk restaurang

Hej på er från ett blåsigt och regnigt London, det verkar som om förra helgens storm har återvänt. Det enda positiva med detta väder är att det är ganska varmt.

Firade ni Alla hjärtans dag- eller Vändagen i går? Steve och jag gjorde det inte förutom att vi gav varandra kort och en liten present. Jag fick två stora fina rosbuketter av Steve och jag gav honom en stor chokladask. Vi ska dock ut och äta i kväll till en jättebra fransk restaurang i Kew, Ma Cuisine Bistrot, där vi varit flera gånger förut, men det är säkert två år sedan dess. Restaurangen ligger inte precis nästgårds så därför blir det långt mellan gångerna. Vi ringde för att boka bord först i torsdags och då var det redan nästan fullbokat men vi fick tid till kl. 20.45 (!). Inte den ultimata tiden för en nordbo, vi som är vana att äta kl. 18 typ😊. Men innan dess så ska Steve åka och spela inomhusbowls medan jag tänker gå på bio och se den Oscarbelönade sydkoreanska filmen Parasit.

I söndags åkte vi ner till den söta staden Rye som ligger i sydöstra Engand för två nätter på det väldigt mysiga hotellet/puben The Mermaid Inn. "Innet" härstammar från 1156 även om det byggdes om 1420 så det firar 600 år i år!. Jag älskar verkligen att bo på gamla ställen där det inte finns en enda rak vinkel och som är fulla av historia.

Det skulle ju bli som mest stormigt på söndagen med risk för inställda tåg, så vi åkte iväg redan på förmiddagen. Tåget ända till Rye var inställt så istället fick vi ta snabbtåget till Ashford och byta till ersättningsbuss till Rye. Vi åkte med en dubbeldäckare vilket kanske inte är det mest lämpliga fordonet när man kör på öppna områden i storm. Bussen vinglade till varje gång det kom extrastarka vindbyar och Steve höll i sig för brinnkära livet.😂 Kan inte ha varit jättekul för chauffören. Nåväl, fram kom vi.😁

Vårt rum, alltså hur mysigt?!

Toaletten

Duvorna tyckte inte det var kul alls med stormbyarna och satt och tryckte mot hustaken för att inte blåsa bort.

Vårt hotell från baksidan.

När vi checkat in och packat upp tog vi ett varv runt staden. Jag var här för lite mindre än ett år sedan och visste att det inte tar alltför lång tid innan man sett det mesta som staden har att erbjuda.

I hotellets bar fanns en jättestor och mycket gammal öppen spis, perfekt när vädret var som det var.

Den här vita duvan satt alltid och tryckte utanför badrumsfönstret, det var uppenbarligen hens plats.

Innan middagen, som vi tänkte äta på hotellet, gick vi till champagne- och jazzbaren The Grapevine som låg i närheten (det var typ 3 min promenad till alla ställen😏) för en fördrink. Baren var väldigt mysig, mycket rött.

Kl. 19 var det dags för middag i hotellets väldigt mysiga och gamla matsal.

Servicen var bra och alla servitörer var klädda i vit skjorta och svart väst, det tåls vara i ordning😊

Jag beställde rökt rådjurstartar till förrätt som formligen smälte i munnen ...

och sidfläsk med stuffing till huvudrätt. Jag och Steve beställde samma sak men vi var inte helt nöjda med rätten då det knappt fanns något kött på den, var mest fett och stuffing. Steve klagade och de gjorde en ny uppsättning kött som var liiiite bättre. Jag hade gjort sidfläsk dagen före själv och den hade mycket mer kött på sig. Djurfett är väldigt hälsosamt eftersom det inte höjer blodsockret och därigenom inte orsakar inflammationer i kroppen, men det är lite "svårätit" om det är segt och slemmigt tycker jag.

På måndag tog vi tåget till Hastings som endast ligger ca 15 minuter bort. Stormen hade ännu inte bedarrat och man skulle inte ha velat ge sig ut i de här vågorna, de var både en och två meter höga.

Vi gick förbi en spelarkad och Steve, som inte hade spelat på år och dag, ville uppleva lite gamla minnen. Ingen storvinst dock😊.

Vi strosade runt lite i den gamla delen av Hastings och vid beachen men man fick verkligen hålla i hatten.

Efter några timmar åkte vi tillbaka till Rye och vilade på hotellet innan det blev dags att leta efter ett middagsställe. Jag hade redan tidigare letat fram en annan vinbar där jag ville att vi skulle ta en fördrink. Det blev snarare en förflaska då vinet var så gott och lättdrucket😋. Vi fick också en stor bit brieost till. Vinbaren heter Olde Worlde Wines och jag rekommenderar den starkt, man kan också köpa flaskor med sig. Det var trots allt måndag så kommersen var ganska liten, förutom några lokalbor som satt och pratade med ägaren. Mysigt med sådana platser.

Två av besökarna hade hund som satt och stirrade på oss största delen av tiden och ville ha våra kex. Cockerspanieln var extra snål och varje gång ägaren sade åt henne att sluta snålas så slängde hon sig platt på golvet i protest men 3 minuter senare satt hon och stirrade på oss igen😂

När vi druckit upp vårt vin gick vi vidare till vår valda pub för middag, Globe Inn Marsh. Här var det full kommers och man skulle aldrig ha trott att de var måndag.

Som de flesta pubar så var inredningen jättemysig och en öppen, riktig, brasa brann i den ena änden av puben.

När man besöker orter vid havet så tycker jag att man ska beställa fiskrätter vilket Steve och jag gjorde till förrätt (sedan blev det brödlös hamburgare till huvudrätt).

På tisdag åkte vi hem igen efter frukost och möttes av en glad Busen. Vår grannes kattsittning hade gått bra men uppenbarligen tycker han att Busen äter lite väl mycket😊 Han nämnde åt Steve när de pratades vid på kvällen att han bara hade gett honom "soppa" (rinnig kattmat med bara några köttbitar och som Busen tycker om) på måndag kväll då han tyckte att Busen var så glupsk😂. Den man älskar (över)föder man.😁

I onsdags träffade jag Cecilia i Angel efter jobbet, vi skulle testa den nya nordiska restaurangen Skål. När vi satt oss fick vi dessutom reda på att ägaren var finlandssvensk och en av servitriserna var hans dotter. Så jättekul!

Maten var väldigt god, leverpate till förrätt ...

och underbara köttbullar med tjock brunsås och lingonsylt till huvudrätt. Man kunde beställa potatismos till sidorätt, vilket passade mig perfekt för då kunde jag ta något mer lågkolhydratigt utan att be om att behöva byta. Jag rekommenderar verkligen restaurangen, väldigt god mat och bra service. Enda önskan är kanske att de t.ex. hängde upp fina tavlor eller något på de kritvita väggarna som kändes lite kalla😊.

Snart dags att börja göra sig i ordning och ge sig ut i stormen igen, men vad gör man inte för att få god mat.

Helgen

Jag tänkte jag skulle klämma in lite om i helgen innan jag fortsätter med min kubaresa.

Lördagen började med den sedvanliga dansklassen följt av Body Combat direkt efter. Jag gick på Body Combat ganska ofta för något år sedan men sedan tröttnade jag, men eftersom jag skulle åka till Gravesend för att hälsa på Mia på eftermiddagen och sova över till söndag så hann jag inte med min vanliga Body Attack. Body Combat är bra träning dock, man svettas ordentligt och får ordentlig träningsvärk.

Mia och jag träffades på stationen Ashford International och åkte tillsammans till Rye, som är en underbart pitoresk gammal stad uppe på en kulle. Det finns nästan inga butikskedjor utan allt är oberoende shoppar vilket jag tycker är alldeles fantastiskt.

Naturligtvis har stan sitt eget slott ...

Under vår rundtur gick vi förbi en gammaldags godisaffär. Jag har lärt mig att det är i sådana butiker man har chansen att hitta riktig salmiak, och minsann, där fanns dubbelsalt salmiak. Både Mia och jag köpte var sin påse. När jag gjorde min beställning så frågade försäljaren genast varifrån jag kom ... det är väl typ bara holländare och nordbor som älskar salmiak😋

Efter vårt viktiga köp gick vi runt i den vackra gamla stan. Jag köpte också ett par söta keramikskulpturer som jag ska ta bild av och lägga upp i ett annat inlägg. De hade tillverkats för hand i en by i närheten.

De hade lovat blå himmel på lördag men den såg man inte mycket av.

Tänk vad allt kommer att se vackert ut på sommaren.

Mia hade hört om en gammal pub, The Mermaid Inn (etablerad på 1100-talet!! och återuppbyggd 1420) som skulle ha fantastisk mat. Vi brast nästan i gråt när vi såg att vi missat lunchservicen och middagen skulle serveras först kl 19😭. Det var bara att pallra runt efter ett nytt matställe. Vi hittade en helt ok restaurang till slut, som dock inte var hälften så pitoresk som The Mermaid Inn.

Vi tog en runda i puben iallafall.

En liten innergård.

Det här huset med det mycket förklarande namnet, Huset mittemot, låg mittemot puben😊

Efter den sena lunchen tog vi tåget till Gravesend och resten av kvällen satt vi hemma hos Mia i hennes nya hus och drack vin och pratade.

På söndag tog vi tåget till Rochester, som är en annan fin stad i Kent med både slott och katedral och en av Charles Dickens favoritstäder.

Det här huset lutade ganska kraftigt men det var fortfarande i användning.

Vi åt var sin Sunday Roast innan jag åkte hem igen. Det var en väldigt trevlig helg tillsammans med Mia.

I fredags hann jag också med en snabblunch tillsammans med svenska Cecilia och Anette som stannade i London över natten för att flyga vidare till Colombia på semester med sin man och döttrar. Cecilia gick på silversmideskurs i Holborn så jag bukade bord på den här stiliga restaurangen, Holborn Dining Room.

Det fanns väldigt mycke kolhydratstinna rätter på menyn, om man inte ville ha stek som jag tyckte var dyr, så jag beställde en tallrik med olika korvar och skinkor istället. Muuuums. Det var inte svårt att äta upp allt😋.

Vi satt där i över en timme och sedan åkte jag hem igen för att jobba lite till.