På julmarknad i Chelsea

Äntligen fredag! Det har varit en intensiv jobbvecka men nu är jag ikapp känner jag så dags att försöka göra något åt eftersläpningen av blogginlägg.

Förra fredagen blev det ännu en lunch på restaurangen No. Fifty Cheyne, den här gången med min kompis Anette. Vi skulle på julmarknad till den botaniska restaurangen Chelsea Physic Garden efteråt som låg ligger endast fem minuters promenad bort. Perfekt.

Det blev samma förrätt som förra gången, krabbsouffle.

Underbara Anette. Till huvudrätt beställde jag en engelsk "jultallrik" med kalkon och annat gott.

Eftersom deras lunchmeny är så otroligt förmånlig så blev det en dessert också, chokladfondant med vaniljglass och salta popkorn.

Vi hade bokat biljetter till kl. 16 och det var passligt med folk, ingen större trängsel. Vi gick runt bland stånden med olika hantverk samtidigt som vi smuttade på var sitt glas engelskt bubbel. Jag trodde att de höll öppet till klockan 18, men kvart före fem så började personal gå runt och ringa i en klocka och säga att det var 15 minuter kvar till stängning😬. Vi hade då kommit till avdelningen för engelsktillverkade alkoholdrycker och vi stannade till vid ett stånd som sålde vin och bubbel med det humoristiska produktnamnet "Tooting". Tooting är namnet på stadsdelen bredvid Wandsworth.

Säljaren berättade att de är ett kooperativ av människor bosatta i Tooting som har vinrankor i sina bakgårdar, och istället för att slänga bort druvorna samlar de ihop dem och framställer mousserat vin. De har hittat en vinproducent utanför London med all nödvändig utrustning som framställer vinet åt dem enligt naturliga metoder, så inga fusktillsatser. De gör röda viner också, men de druvorna samlas in från andra bakgårdar i England.😉

Jag köpte en flaska rödvin och en flaska bubbel. Bubblet smakade precis som vilket annat gott bubbel som helst, som Cava eller Cremant. Jag gillar engelsmännens påhittighet😊.

Det skulle vara kul om man kunde göra ett bubbel som hette t.ex. Monsäl😁 Det finns säkert många i Munsala och byarna runtomkring som har vinrankor. Mina föräldrar har vinrankor och får massor av vindruvor varje år. De lär vara söta och goda men har ganska många frön i sig så det mesta slängs väl bort, det finns en gräns för hur mycket vindruvor man orkar stoppa i sig.

Nej, nu ska jag blanda till en fredagsmargarita och kolla på det senaste avsnittet av Förrädarna. Skål!😊

Dagar med kompisar

Hej hej! Hoppas helgen har börjat bra. Jag har hunnit besöka gymmet, duschat och nu ligger jag och latar mig på soffan och skriver till er. 

Det bästa köpet på länge är verkligen vår uppladdningsbara dammsugare. Inga sladdar och slangar att böka med. Den här har också lampor framme på sughuvudet så man ser varje dammkorn, eller i vårt fall, katthår. Det är kanske både på gott och ont, för från att ha dammsugit en gång i veckan så går jag nu en runda minst två gånger i veckan, för det är otroligt hur mycket katthår som samlas på golvet😮. Alltså, hur mycket hår kan en katt tappa egentligen?!, och då är hans päls fortfarande tjock och glansig. Nå, det är i alla fall väldigt tillfredställande när man ser hur rent det blir efteråt😊. Så nästa gång ni köper dammsugare, köp en med lampor fram.

Det har varit en intensiv vecka och det började redan i söndags. Svenska Cecilia har varit i London sedan slutet av veckan och i söndags kom också Anette från Portugal där hon bor nuförtiden. Fyrväpplingen var samlad😁.

Söndagen började med gym på morgonen och på eftermiddagen tog jag bussen till Chelsea Physic Garden, som är Londons äldsta botaniska trädgård och hela 350 år i år. Där mötte jag upp med Cecilia och Angela för ett besök på trädgårens årliga julmarknad. Vi hade dock köpt lite för sena biljetter, kl. 15, för när vi kom dit fick vi reda på att marknaden stängde redan kl 16😕. Det blev minst sagt lite stressigt eftersom det fanns väldigt många stånd som sålde intressanta saker.

Vi hann i alla fall med varsin mugg glögg.

Jag köpte också en lokal vodka med björksav som tappats i Exmoor och som tillverkas av det lokala företaget Betula Wych. Jag har inte smakat den än men det låter gott.

När marknaden stängde gick vi till en pub i närheten för var sitt glas vin medan vi väntade på Anette som kom direkt från flygplatsen.

Vi avslutade kvällen med middag på en restaurangen Cote i Sloane Square. Jag valde två förrätter istället för en huvudrätt, leverpate och råbiff.

På måndag jobbade jag fram till eftermiddagen innan jag träffade de andra på King's Road. De hade besökt Banksy-utställningen (jag såg den för två år sedan så skippade den) och sedan åkte de till King's Road för lite shopping. Efter ett dyrt glas vin tog vi tunnelbanan till Soho där Cecilia hade bokat bord i baren The Flute i det nyöppnade hotellet Broadwick Soho. 

Den imponerande hotellingången.

Baren ligger på sjunde våningen och hade en väldigt udda inredning, vilket jag gillar.

Toaletten

Utsikt mot London Eye.

Baren var väldigt snygg, men de hade kanske tagit konceptet "mysbelysning" ett steg för långt. Det var omöjligt att läsa menyn om man inte använde mobilens ficklampa😏

Man kunde bara beställa smårätter i baren (inte mig emot, jag gillar smårätter😋) och jag valde Toast Skagen ...

och råbiff. De var både goda och vackra och jag skulle inte tveka att beställa dem igen.

Innan vi lämnade baren gick vi ut på deras balkong för att kolla på utsikten. Vi konstaterade att det är den perfekta platsen för en eftermiddagdrink i sommar.

I hissen ner.

På tisdag träffades vi alla en sista gång (Anette skulle åka hem på onsdag och Cecilia skulle få besök) för lunch på en nyöppnad restaurang i Clapham Junction som heter Botanica Hall. Den här gången slöt även vår gemensamma kompis Karin upp. Sällskapet var super men maten dålig. Jag hade beställt kycklingsallad som var helt ok, men de andra valde pasta som var både överkokt och uppvärmd i mikron eftersom den var kall i mitten. Ett ställe som vi inte kommer att besöka igen.

Resten av veckan har jag suttit och jobbat i kapp och laddat mitt sociala batteri😊.