Bärplockning och kompisträff

Hej på er. Här fortsätter sommaren precis som i Norden. I morgon ska det bli över 30 igen och strålande sol. Vår fläkt är verkligen en välsignelse.

Idag har jag beskt gymmet som vanligt, jobbat och så tog jag ett par timmar ledigt på eftermiddagen för att plocka lite björnbär på Steves jobb. Det fanns massor av bär på buskarna men många av dem hade börjat skrumpna på grund av torkan men jag fick iallafall ihop till en halv liter eller mer som jag frös in. När jag plockade upptäckte jag också vinrankor bland björnbärsriset och en hel del klasar så när de mognat får Steve gå dit och äta. Steve hade inte ens vetat att det fanns vinrankor där😊
I tisdags träffade jag min fina kompis Carola. Hon bor nuförtiden i Stockholm medan hennes barns pappa bor här och hon kommer hit med dem ett par gånger om året och då passar vi på att träffas.

Vi inledde kvällen med middag på Hudsons i Putney och Happy Hour-drinkar.

Jag åt blandad grillad fisk till huvudrätt och blev så otroligt mätt, det var inte svårt att lämna palsternack-fritesen.

Efter middagen gick vi in mot Putney och tog var sin Happy Hour Aperol Spritz på en uteterrass alldeles vid Putney Bridge. Vädret var fantastiskt och vi njöt till max.

De håller på att bygga något på sandbanken vid Themsen och därför hade man satt upp skyddsstängsel ... vi kände oss lite som djur i bur😏

När vi var på väg till en annan pub såg vi en bar med Happy Hour som pågick till kl 21 och då måste vi ju ta en cocktail där också, en Margharita som var helt fantastiskt god.

Utsikten var väl sisådär, mot Putney High Street😊. Det var verkligen kul att träffa henne igen, vi sågs senast i februari och är båda lika dåliga på att skicka email så det var mycket att uppdatera oss om.

Igår var Steve och jag till North Sheen och tittade på en viktig match. Steve spelade inte i den här turneringen men "alla" var där typ. De spelade och spelade tills mörkret föll och man knappt kunde se kloten, men till slut avgick North Sheen med segern.

Och här har vi dagens, eller snarare morgonens, Busen. Så här ligger han ofta nuförtiden när vi vaknar på morgonen, inklämd halvvägs under kudden och med tassarna mot sänggaveln. Jag reagerade inte alls när han trängde sig in, plötsligt var han bara där när jag vaknade😍

Golf och gott sällskap

Den här helgen har vi verkligen kunnat njuta av vackert väder. På lördagen både svettades jag på gym (för fysikens skull) och gick en entimmes runda i solen (för D-vitaminets och färgens skull, promenader ger tyvärr ingen träning att tala om, såvida man inte har en kondis på 0 eller man går med tyngder i händerna, man måste svettas ordentligt för att det ska vara till någon fysisk nytta).

På söndagen inledde jag som vanligt dagen med 1 timme Body Pump och sedan jobbade jag undan lite eftersom min amerikanska kompis Thad skulle komma på besök och sova över till måndag.

Han anlände tidigt på kvällen och jag tog honom på middag till Little Bay, dit jag släpar alla😊. Jag borde snart få någon slags guldstjärna för alla gäster som jag tagit med mig. Vi valde att sitta i en av "balkongerna" och jisses som vi satt och svettades den första timmen. Värme stiger ju uppåt så vi valde minst sagt fel plats en dag som denna😅

Jag valde svamp som fyllts med spenat och fetaost till förrätt ...

Och samma gamla krabbfyllda spätta med stekta grönsaker och spenat till huvudrätt. Jag måste passa på och äta den rätten nu tills den byts ut😊

Efter middagen gick vi hem var vi satt och pratade alla tre (Steve vägrade komma med till restaurangen på grund av värmen:-)) till sent in på natten. Vi har inte setts på ca 1,5 år och man har aldrig tid att mejla så det var mycket att ta igen.

På måndag tog Thad och jag en promenad till Putney längs med Themsen. Hans flyg skulle gå först vid 18-tiden så vi hade flera timmar på oss. Det finns en minigolfbana i Wandsworth och när vi passerade den och jag såg att det inte var så mycket folk där så föreslog jag till Thad att vi skulle spela en runda. Han var genast på.

Banan var riktigt fin med både vattenhinder och tämligen utmanande banor.

Efter en jämn kamp så avgick jag slutligen med segern med 1 poäng eftersom jag lyckades göra en hole in one. Det var absolut inte planerat utan 100 % tur😀. Hit vill jag gå igen.

Efter golfen fortsatte vi in till Putney och åt lunch på min gamla favorit Hudsons. Vi hittade ett bord i solen och satt ute och njöt av både vädret och maten. Steve och jag borde verkligen gå hit snart igen för de hade förnyat sin meny en aning och det fanns hur mycket som helst att beställa.

Efter lunchen gick vi hem igen och sedan var det dags för Thad att ta bussen och tunnelbanan till Heathrow. Ett instensivt men mycket trevligt dygn.

Om några timmar är det dags för bowls-tävling. Just nu är inte vädret så upplyftande; åska och regn, men det ska bli bättre om några timmar lovar dom. Tur att det inte är jag som ska spela😁

God mat, dimma och en gosig Busen

Mmmm, vilken fantastisk lunch och middag jag har ätit idag; stekt kycklingever och bacon som jag åt med lingon som mina föräldrar plockat, krokt broccoli och blomkålsmos. Det finns inte mycket som slår lever!

I söndags åt vi däremot middag på gamla goda Hudson's i Putney. Vi gillar båda atmosfären, den avslappnade servicen och maten.

Förrätten blev den vanliga avocadon med krabba och räkor men till huvudrätt blev det havsabborre som var ny på deras meny. Jag bytte ut potatisen mot grönsaker. Vi åt och njöt men måste dra oss vid 21-tiden eftersom de stänger kl. 21.30 på söndagar.

Det har varit ordentlig dimma under några dagar vilket har lett till att många London-flygplatser har tvingats annullera flyg. Ganska mysigt annars ... om man inte ska flyga någonstans.

Vi gjorde ett depåstopp på puben The Rocket och delade på en flaska Prosecco. Steve har äntligen fått smak för bubbel, och då speciellt Prosecco, så nu tar jag varje chans att dela en flaska med honom när vi är ute:-) Servitrisen måste ha varit ganska ny, eller så dricker hon inte själv. Först tänkte hon bara ge oss flaskan utan hink. När Steve sa att han ville ha en kylhink så gav hon honom en sån, utan is och vatten, så Steve fick be om det också. Vattnet hon tappade i var inte vanligt kranvatten utan kolsyrat, lyxigt värre:-)

Dagens Busen-bilder då:-) Så här ser det ut när Steve och jag äter, Busen sitter 10 cm ifrån men skulle gärna sitta på tallriken om han fick.

Steve köpte en kattnagelsax för ett par veckor sedan och jag passade på en kväll när Busen sov tungt,

Han reagerade knappt när jag höll på med hans tassar och försökte hitta klorna, vilket verkligen inte var det lättaste. Tillslut lyckades jag klippa alla klor på framfötterna. Bakfötternas klor är inte lika vassa.

Man förstår att Busen har växt när han knappt ryms i famnen längre tillsammans med datorn. För fyra veckor sedan gick det utan problem,

Men hans päls är fortfarande mjuk som bomull:-)

I morgon ska jag till en ryggdoktorn och sedan blir det veterinären för att ge Busen sin andra spruta. På kvällen blir det troligen bio och den senaste Bond-filmen.

Mat och hälsa

Glad torsdag på er. Två pass på gymet är avverkade samt sen lunch och nu har jag flyttat kontoret från skrivbordet till soffan, en flytt på ca 50 cm. Vaihtelu virkistää.

Det blidde ingen stek på The Rocket på tisdag för det var alldeles packat när vi kom dit, både inne och ute, och då var vi där redan kl 18. Engelsmännen äter normalt först kl 20 och när vi varit där kl. 19 har det funnits ok med platser. Kan hända att skolornas höstlov och faktum att det var ca 19 grader påverkade rusningen.

Eftersom vi inte orkade stå och vänta på ett ledigt bord så gick vi till Hudsons istället som också har specialerbjudande på tisdagar. Jag gillar verkligen restaurangen och det faktum att de dekorerar restaurangen efter högtider och säsong. Personal där är också jättetrevliga och de måste trivas för många av dem har varit där i åratal.

Nu är det Halloween som gäller

Som vanligt var det jättekul att träffa Carola igen. Tyvärr kommer hon att flytta tillbaka till Sverige med sina två döttrer redan i januari (den tidigare planen var maj):-((

Till förrätt åt vi båda avokado fylld med räkor och krabba i majonnäs eller något liknande. Mums.

Till huvudrätt beställde vi båda griskött som fyllts med spenat och ost och inlindad i bacon. Jag tror det var nytt på menyn. Som sidorätter valde jag grekisk sallad och mycket krämig coleslaw. Allt detta för £12,95, inte dåligt alls.

Efter middagen gjorde vi ett nytt försök till The Rocket och nu hade det blivit avsevärt lugnare. Vi beställde dock inte våra planerade 14 ounce stekar, för även om jag är stor i maten så har jag också mina begränsningar, utan nöjde oss med att dela på en flaska Cava:-).

För att tala lite om hälsa, och framförallt kolesterol som är byggstenen i våra celler, så såg jag den här lättlästa artikeln i Göteborgsposten. Jag rekommenderar alla att läsa den, till och med den mest trögfattade borde kunna ta in informationen. Det är otroligt skrämmande hur läkemedelsbranschen och lättköpta läkare under åratal har gjort folk allt sjukare med sin kolesterolmediciniver. Och ännu värre, att förgiftningen av människor fortsätter! Jag skulle ALDRIG äta kolesterolmedicin för jag har inte lust att få alzheimer, cancer och andra fruktansvärda sjukdomar. Har jag högt kolesterol så finns det en orsak, något är trasigt och måste fixas i min kropp. Läkemedelsföretagen har noll intresse av att göra människor friska, de vill bara hålla dem vid liv så att de kan sälja ännu mer medcin. De är ingen välgörenhet utan drivs av vinst och om man råkar få allvarliga sidoeffekter av deras medicin så har de säkert annan medicin som dämpar (dvs. INTE botar) de symptomen också.

När jag besökte Steves föräldrar så fick jag LCHF-anpassad mat. Hans mamma var lite i panik först men när jag sa att jag äter ovanjordgrönsaker, kött och fett (vilket finns på alla matbord) så lugnade hon sig. Hon hade till och med köpt spenat för min skull trots att hon aldrig gjort spenat tidigare. Hur gulligt är inte det! Jag hade också tagit med mitt eget LCHF-bröd ifall det skulle bli "kris" men det behövdes inte:-). Steves mamma berättade att hon äter medicin för typ allt; diabetes, kolesterol, högt blodtryck osv., typ allt som i princip kan botas med lågkolhydratkost. Hennes diabetesläkare hade vid ett tillfälle sagt åt henne att undvika potatis men jag tror nog att han borde ha gett en längre lista över förbjudna saker än så eftersom hon är väldigt förtjust i bröd och sötsaker:-). Det som var mycket positivt med Steves föräldrar var att de var nyfikna och ställde en massa frågor om min livsstil, speciellt hans pappa var väldigt nyfiken och det är det bästa sättet att lära sig. Jag gillar när folk är intresserade av att lära sig nytt eller lära om, ingen är för gammal för att ta in ny information.

Middag och avsked

Lillördag och inte många dagar kvar till helgen nu, så skönt. De första veckorna efter semestern är alltid som jobbigast när man ska försöka hitta motivationen igen. Är också tillbaka och svettas på gymet och har hittills gått på två pass. Jag verkar inte vara alltför ur form och det är ju skönt, men har ordentlig träningsvärk i bak- och lårmuskler för det har varit väldigt fokus på dem.

Igår träffade jag Nina efter jobbet och vi åt middag på restaurangen Hudson's i Putney. Nina och hennes man Andrew ska tyvärr flytta till hans hemland Nya Zeeland så de lär nog ta ett tag innan vi ses igen:-(.

På Hudsons åt vi iallfalla gott, jag en saftig stek till huvudrätt. Allt var bra som vanligt, förutom den nya servitören. Han var jättetrevlig men luktade fruktansvärt av svett. Varje gång han passerade vårt bord, och det var många gånger, lämnade han efter sig en stark svettlukt. Hur svårt kan det vara att använda roll-on?!

Restaurangen var fylld till bredden men vi kunde sitta i lugn och ro hur länge vi ville och prata och njuta av maten och en god Malbec. Efteråt tog vi bussen hem. Det hade regnat lite under kvällen så det var inte alls särskilt varmt i luften, speciellt inte för mig med kofta.

Det finns hur många tamrävar som helst i London och medan vi stod utanför mitt hus och pratade såg vi två. Förutom att de var magra hade de fin päls och de var inte rädda alls. En stod två meter bort och stirrade på oss innan den traskade iväg i sakta mak.

Regn, rusk och nöje

Nu har vi landat hemma igen med magarna sprängfyllda av mat. Det är så mysigt att sitta på restaurangen Hudsons i Putney att vi beställer in drink efter drink bara för att kunna sitta kvar ... eller så är vi desperata efter miljöombyte eftersom vi jobbar hemifrån varje dag:-)

Nu är ryggsäcken, handväskan och  kappsäcken helt färdigpackad och testvägd, 20 kg, så 3 kg till godo ifall vågen skulle visa fel. Jag har också fixat frukost/lunchsmörgåsar (LCHF) och placerat ut morgondagens kläder så nu gäller det bara att larmet ringer som den ska.

Det har regnat i dagarna tre här i London och så här såg det ut från vårt lägenhetsfönster igår när regnfronten närmade sig.

5 minuter senare började det vräka ner (de vita prickarna är inte snö utan regndroppar på min kamera). Det positiva för mig är 1) Så länge det regnar och är varmt (13 grader igår) så kommer det ingen snö som kan stoppa flygen och tågen, och 2) Så länge det regnar formas ingen dimma som kan stoppa flygen och tågen.

Trots skitvädret igår så tog jag på mig "festkläderna" (eftersom jag jobbar hemifrån så använder jag varje tillfälle att få klä upp mig) och begav mig till centrala London och restaurangen Quaglinos för middag tillsammans med min härliga kompis Suss.

Jag kom till restaurangen tidigare än Suss (jag är helt oförmögen att vara försenad) och medan jag väntade drack jag ett otroligt gott och läskande torrt vitt vin. Jag minns inte vad det hette men det var franskt iallafall.

25 minuter försenad kom Suss. Jag hade redan blivit orolig att vi hade missförstått dagen och för att göra sakerna värre så fanns det ingen mottagning i restaurangen som låg på källarplan så jag fick lämna min väska till sitt öde och få upp en våning för att kunna ringa henne. Det visade sig att hennes 3G hade slutat fungera på hennes telefon och hon kunde därför inte få upp kartan till restaurangen och hade gått vilse. Nå, allting redde upp sig och vi kunde njuta av våra trerätters.

Vi åt gravad lax (eller gravlax som det stod i menyn) till förrätt som var en lax som faktiskt var gravad, dvs. smakade salt, så tummen upp.

Som huvudrätt valde jag "grishals" eller pork collar som det hette på engelska, som hade kokats i 7 timmar. Jag var lite orolig för att det skulle vara väldigt fett men det var perfekt, mycket lite fläsk.

Till efterrätt gick jag lös på chokladkaka med chokladsås. Den var väldigt mäktig så jag orkade inte ens äta hela vilket är ovanligt för mig.

Det var så härligt att få prata av sig och få lyssna till andras utmaningar på jobbet. Varje gång jag lyssnar till mina kompisars jobbhistorier från inser jag hur bra jag har det som slipper "tampas" med byråkrati, idiotkollegor och chefer. Visst är det lite mer ensamt men man får så mycket mer gjort och det sociala kan man söka utanför arbetstid.

Idag gick jag som jag nämnde i mitt tidigare inlägg på den sista gymklassen före jul.

Förra onsdagen tappade jag rösten och har inte hittat den än. Jag blir hes om jag säger två meningar i rad, får hostattacker vid de mest olämpliga tillfällena och är allmänt trött och dagens träning hade jag nog kunnat vara utan. Jag flämtade, svettades och lederna värkte för det minsta, orkade knappt lyfta vikterna. Jag blir sällan förkyld men den här har varit seglivad, när ett skede har passerat har jag fått någon annan förkylningssymptom.

Så, när och såg den senaste Hobbit-filmen tidigare idag utrustade jag mig med vattenflaska och det var tur. Just före filmen skulle börja drabbades jag av världens rethosta och satt och hostade och harklade mig samtidigt som jag halsade vatten i säkert 10 minuter innan den försvann.

Filmen var iallafall lika bra som den första och de nästan tre timmarna gick snabbt. Nu måste jag vänta ett heeeelt år innan jag kan se den sista. Snacka om att suga på karamellen.

Steve är inte så förtjust i sådana här filmer så jag gick ensam men när filmen var klar mötte vi upp och åkte in till Putney. Som jag gissade så hittade vi ingen present till mig men Steve hittade iallafall en skjorta till sig. Det är så det brukar gå, genast man ska köpa något åt andra hittar man mer än någonsin till sig själv.

När vi (läs Steve) shoppat klart gick vi till Hudsons och åt ett skrovmål. Förrätt och efterrätt var samma som tidigare men till huvudrätt beställde jag grismedaljonger med "stuffing" och blomkål och ost samt coleslaw till sidorätter. Det var jättegott och jag åt tills jag nästan sprack.

Vi har ätit på Hudsons ganska ofta nu och servitörerna börjar känna igen oss. Det kan vara ganska bra när man beställer drinkar. De serverar bara vin i 175 ml glas och när Steve frågade om han inte kunde få ett 250 ml glas så sa servitören att han kan fylla upp glaset till brädden istället ... utan extra kostnad. Det kallar jag service och sådan service betalar man gärna för:-)

Imorgon blir det uppstigning kl 4.30. Huuu. Det brukar dock ordna sig så fort jag tvättat ansiktet i kallt vatten och fått på mig kläderna.

Senaste händelserna härifrån

Fortsatt jävla kallt här, och nu har det börjat blåsa också. Jag gick in till Clapham Junction idag för mitt månatliga kiroprakterbesök och höll på att frysa till is under den 30 min långa promenaden. Jag tog bussen tillbaka, någon ordning på friskuslivet får det vara:-)

Förra veckans förkylning har försvunnit och därför fanns det inte någon ursäkt att inte gå på body combat i morse. Jag tror att min kropp behöver regelbunden fysisk aktivitet också för i morse kunde jag knappt vända mig på sida eller stiga upp ur sängen, så stel var jag av att INTE ha tränat på en vecka. Jag tänker trotsa vädergudarna ännu en gång ikväll och gå på ett Zumba-pass också - det ultimata för att mjuka upp midja och ryggmuskler.

Efter tre dagars frossande var det skönt att återvända till lite enklare mat och idag blev det sallad på ägg, fetaost, grillad kyckling, stekt bacon, lök och sallad. Så gott och 6 timmar efter lunchen så är jag ännu så mätt att jag funderar på att hoppa över middagen och kanske bara ta en kopp kaffe efter gymet.

Här kommer lite bilder från lördagens utekväll som började med middag på mysiga Hudsons. Jag valde grillad kyckling med madeira-sås och grillade courgetter och sparris samt kokta grönsaker till sidorätter (man får välja två). Mia valde lammstek som var den största vi sett...undrar hur det broilerlammet såg ut?!

Efter både för- och huvudrätt var vi alla proppmätta men Steve hade marknadsfört Hudsons banoffee-paj så intensivt att vi bestämde oss för att dela på en portion alla fyra. Mias man James tycker inte om efterrätter (synd att man inte har det problemet:-) och efter en sked var han nöjd. Vi andra tre sörjde inte över det för det innebar mer till oss:-)

Titta på den här gooiga uppenbarelsen; krossade kex, banan, tjock custard (som tjock vanliljsås med mindre vaniljsmak) och kondenserad mjölk. Himmelriket på en sked.

Efter middagen rullade vi de 100 m till puben Half Moon där vi skulle lyssna på ett band som sjunger The Who-låtar

Sångaren såg ut som om han stigit rätt ut ur 80-talet och jag frågade Steve om The Who såg ut så där i tiderna. Verkligen inte, svarade han:-). De var bra iallafall.

När spelningen var slut ett par timmar senare tog vi bussen hem och satt och pratade ytterligare en timme eller så innan vi alla stöp i säng.

När Mia och James åkt hem igen på söndag så gjorde jag absolut ingenting, låg bara på soffan och läste min senaste svenska kriminalroman som jag laddat ner från mitt bibliotek i Nykarleby. Efter att ha haft fullt program i dagarna tre så tyckte till och med jag att det var skönt att inte göra något, men det brukar inte hålla i sig många dagar innan rastlösheten återvänder:-)

Måste slutligen bara visa mitt senaste fynd från H&M, en ljusbeige kofta med guldtrådar. Man känner sig hur fin som helst utan att bli överklädd, speciellt om man bär jeans till. Den kommer jag att använda ofta.