En salig blandning men nu blir det skumppa

God kväll alla. Sitter och slappar i soffan och är precis hemkommen från ännu en djupvävnads-/sportmassage på thaimassagestället 5 minuter härifrån. Jag gillar att få massage av asiater. De är bra på att massera men eftersom de ofta inte är så bra på engelska så slipper man small-talken. Det finns två tillfällen när jag helst inte vill prata, när jag får massage och när jag sitter hos frissan. Bäst hon höll på att massera mitt ena ben så sa hon "You have long legs, like a super model" och skrattade, synd bara att inte resten av kroppen är av supermodellkvalitet😁.

Steve är ute och träffar en kompis och när jag skrivit klart inlägget kommer jag att öppna den här godsaken som jag sa att jag skulle göra igår för att fira att jag fått uppehållstillstånd i Storbritannien. Många har varit jätteoroliga att inte få stanna när Storbritannien lämnar EU och har nästan stressat upp sig till strokenivåer (varför är folk så hysteriska nuförtiden???). Detta trots att myndigheterna sagt redan från början att de inte kommer att kasta ut någon som bor i landet fram till utträdet.

Jag och mina kompisar har dock tagit det lugnt för att se hur allt skulle utvecklats eftersom ansökningsprocessen för uppehållstillstånd har svängt hit och dit. I början måste man fylla i upp till 80 sidor och betala 60 pund för äran, men nu är det gratis och man behöver bara ladda ner en app på telefonen för att skanna sitt pass, ta foto av sig själv och ange några få personuppgifter. När man gjort det får man en e-post med länk till en sida där man vid behov kan ladda upp max 10 bilagor som bevisar att man bott i landet ett visst antal år. Vissa behövde inte ladda upp några bilagor alls om myndigheternas system lyckades hitta att man jobbat här under 5 år. Jag har ju frilansat i flera år nu och då verkar det ju vara jäääääättesvårt att hitta den infon😕. Nå, nu är det gjort.

Det här har varit både gårdagens middag, dagens lunch och dagens middag, Gulashsoppa😋. Här hittar ni receptet.

Som sagt så har de senaste arbetsdagarna varit intensiva och jag har knappt hunnit blogga något. Därför kommer här några bilder från i lördags när jag var på "The Greatest Showman"-singalong med min finländska kompis Cecilia och hennes kollega. Jag hade aldrig sett filmen men däremot sjungit låtarna i den till förbannelse😃

Sångledaren går igenom "reglerna".

Såg den här skylten på bions toalettdörr, Please do not flush ... dreams😊

Efter filmen fortsatte Cecilia och jag vidare på några drinkar och sen lunch/middag på en fiskrestaurang i Soho. Förrätten, fritterade bläckfiskringar, var god men huvudrätten var sisådär, främst för att portionen var minimal.

Vi tog var sin drink och en shot (de specialiserar sig på shotar i alla möjliga smaker) på den svenska restaurangen/baren Garlic & Shots. Det är mååånga år sedan jag var dit senast.

Det är ju jättelänge som jag lagt upp något på Busen nu och jag förstår att ni har längtat😏

Det här är gårdagens. Han är så otroligt snål på kattgodis, en riktig kolhydratjunkkie med andra ord. Vi sätter alltid godiset i den lilla musen som han själv får slå ut. Han har naturligtvis lärt sig att visa när han vill ha godis, vilket är typ alltid. Då sitter han och slår musen fram och tillbaka med tassen och tittar uppmanade på oss.

När det inte går så försöker han se jättesöt ut med hopvikta tassar.😻 Igår lyckades charmoffensiven dock inte för han hade redan fått godis i tre omgångar, han kan ju få diabetes, övervikt och hjärtproblem med mindre.

Ibland när vi sitter och tittar på TV så sitter han i sin tur och stirrar på oss ...

 Han är inne i en period igen när han vill se kattklipp på Youtube.

Så här kan man ju också sitta och se dem, i speglingen på skåpdörren. Ibland undrar man om han har alla hästar hemma.😏

Passproblem och mat

Så är det lillördag igen. Idag har jag jobbat, gymmat och så har jag börjat packa (åker till Finland på fredag) och är till 2/3 klar. Jag har nog aldrig varit så här tidigt ute med packandet tidigare😊. Det enda som återstår är att få ner kappsäcken från vinden så att jag kan sätta sakerna dit, men jag får ge mig till tåls tills Steve klättrar upp dit ikväll. Imorgon gäller det att dammsuga och ställa lägenheten i ordning så att man inte behöver skämmas inför honom eller henne som ska mata Busen tills Steve kommer tillbaka nästa onsdag.

Idag fick Steve äntligen sitt nya pass levererat, tredje gången gillt. Det var i sista minuten får man säga. Det tog bara lite över 1 vecka att göra själva passet, men det är alltid leveransen som det hänger upp sig på, så även den här gången. Enligt leveransföretaget hade de försökt leverera passet till oss 2 gånger. Första gången hade de iallafall försökt för de hade lämnat en lapp i postlådan. Nästa gång de skulle leverea passet var igår (efter att Steve bokat om leveransen) och därför satt jag hemma precis hela jävla dagen, inget pass. Steve ringde dom och då sade de att de hade varit där 16.45, när BÅDE jag och Steve var hemma. Det var helt klart en lögn för de hade inte ens lämnat en lapp i postlådan den här gången. Den här gången bokade Steve om leveransen till jobbet då det är fler människor där som kan ta emot det och jag sa att jag vägrar sitta inne ännu en dag i onödan.

Nå, han fick sitt pass till slut. Han jobbade själv ute på fältet men toalettstädaren hade tagit emot det. Det var dock lite intressant, för enligt informationen från leveransföretaget så skulle man ha behövt uppvisa ID för att få brevet men chauffören hade inte bett städaren om något ID, han ville väl bara slippa brevet😏.

Något som annars är lite förvånande med engelska pass är hur enkelt man får dem. När Steve skulle förnya sitt pass så räckte det med att fylla i informationen online och skicka in ett foto som han tagit av sig själv med telefonen. Det enda kravet var att bakgrunden var ljus. Dessutom får man fortfarande pass på 10 år i England, jämfört med 5 år i Finland på grund av förfalskningsrisken. När jag förnyade mitt pass i Finland senast så besökte jag först polisen, fyllde i min information och gav min signatur elektroniskt. Steve signerade sitt pass hemma när han fick det, precis som man signerar ett nytt bankkort. Jag måste dessutom gå till en fotograf för att få mitt foto taget som skickade bilden direkt till polisen. 

Så, vad har jag annat gjort den här veckan ... inte så mycket egentligen, gym, jobb och promenader i solen.

I söndags åt Steve och jag lunch på vår lokala restaurang Little Bay. Det var sista dagen för halvprismenyn så vi beslöt oss för att passa på.

Jag hade velat ha kokta musslor till förrätt men de var slut så jag beställde en svamp som fyllts med fetaost och spenat istället. Jag är inte alltför förtjust i svamp, tycker att de lätt blir lite slemmiga i konsistensen hur man än tillagar dem, men fyllningen var god😊

Till huvudrätt beställde jag stekt anka med varm rödkålssallad och grillade grönsaker. Steve beställde Sunday Roast med lamm men fick nötkött, servitören blev lika förvånad som oss när vi påpekade det😊 Köket hade uppenbarligen bestämt sig för att ändra på menyn men glömt allt informera någon om det. Om jag skulle ha vetat det skulle jag också ha beställt Sunday Roast eftersom jag inte gillar lamm.

I måndags var det SWEA:s bioklubb igen som jag höll i ensam den här gången. Den här gången blev det den nya Ocean's 8-filmen med idel kvinnor i huvudrollerna. Jag tyckte att den var lika bra som de andra Ocean's-filmerna med bl.a. George Clooney och Brad Pitt. Efter filmen gick vi till en välgömd pub i närheten för middag. Meningen är att vi ska diskutera filmen men det är ju snabbt gjort och resten av middagen sitter vi och talar om mer intressanta saker😊.

I går gjorde jag pizza till middag. Det måste vara de enklaste pizzabasen som finns, man blandar bara ägg och riven ost. Ni hittar receptet efter bilden.

Superenkel lågkolhydratpizza
(2 personer)

Ingredienser
4 ägg
300 g riven ost
4 msk tomatsås, eller röd pesto
30 g salami/skinka
Strimlad rödlök
1 tsk torkad oregano
svarta oliver (valfritt)
salt och peppar, efter smak

Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Vispa ihop ägg och cirka 200 gram riven ost. Bred smeten på bakplåtspapper i två rundlar eller en enda rektangel/kvadrat. Grädda i cirka 15 minuter eller tills bottnen är gyllene. Ta ut och låt svalna en minut eller två. Höj temperaturen till 225 grader. Bred tomatsåsen på bottnen och smula över oregano. Om du använder tomatpuré i stället bör du salta och peppra något. Toppa med resten av osten och lägg på salami och oliver. Grädda ytterligare 10 minuter eller tills osten fått önskvärd färg. Servera med en rejäl grönsallad.

Film, Amarone och ostöverflöde

Glad söndag på er alla! Jag har precis ätit frukost efter morgonens danspass och Busen har fått en stor näve räkor så nu ligger han på sin utsiktspost och jäser:-)

Igår slog jag på stort och köpte en flaska Amarone-vin som inte percis hör till de billigaste vinerna. Tvärtemot vad man skulle kunna tro när man smakar Amarone-vin så innehåller det mycket lite socker, enligt de flaskor jag såg på Alko i Finland, 5-6 g socker/liter. Orsaken är att dessa viner innehåller mer alkohol än normalt, runt 15 %, så sockret har förvandlats till alkohol. Riktiga hälsodrycken med andra ord:-)

När Steve kom tillbaka från sina föräldrar i måndags hade han med sig tre jättestora mögelostar till mig. Han vet att jag tycker om dessertostar, men kanske 3 var lite överkurs för det finns en gräns för hur mycket mögelost man kan äta på en vecka:-). Tänkte jag skulle dela upp dem i mindre delar och frysa in så kan man åtminstone använda dem i matlagningen och inget går till spillo.

I torsdags var det dags för SWEAs månadsbio som min kompis Cecilia och jag ansvarar för. Den här gången såg vi den engelska indiefilmen Lady Macbeth. Den baserar sig inte på Shakespeares Lady Macbeth utan den ryska författaren Nikolaj Leskovs bok "Lady Macbeth från Mtsensk-distriktet". Jag visste inte mycket om filmen på förhand men den blev en positiv upplevelse. Filmen visade sig vara ganska brutal eftersom huvudpersonen, Katherine, inte stoppade för något för att få ett liv med sin älskare. Vi var nog alla ganska omskakade efteråt:-)

Hela gänget uppställda på rad:-)

Efter filmen hör det till att vi går och äter på en restaurang i närheten och diskuterar filmen. Den här gången hade jag bokat bord på en Brasiliansk bbq och street food-restaurang som heter Cabana. Maten var helt och inredningen bool.

Jag beställde grillad halloumi till förrätt ...

och grillade kyckling- och baconspett med kokoscoleslaw till. Jag måste göra den där coleslawen själv någon gång för kokosen passade verkligen bra till. Jag tror att allt de gjort var att tillsätta kokoschips. Vi delade också på en flaska brasilianskt rödvin som var riktigt gott. Tror inte jag druckit vin från Brasilien tidigare.

Det var en riktigt trevlig kväll som gick helt enligt planerna. Jag skötte om kvällens filmkväll själv då Cecilia var borta, men istället fick hon ta hand om förra månadens filmkväll när jag var på resa.

Filmkväll

Glad lillördag! Jag skulle ha varit på bokklubb nu men den blev inställd då hon som äger restaurangen, där vi alltid träffas hade blivit sjuk och var tvungen att ställa in. Kvällens bok som vi skulle ha diskuterat skulle ha varit "Där vi en gång gått" med den finlandssvenska författaren Kjell Westö. Boken var nästan 500 sidor lång men jag lyckades läsa igenom den. Den var faktiskt också mycket bra och jag skulle gärna ha diskuterat den.

Igår deltog jag i en annan klubb, SWEAs filmklubb. Kvällens film hette Florence Foster Jenkins med den alltid fantastiska Meryl Streep i huvudrollen. Filmen baserar sig på verkliga händelser om en kvinna i New York som hette Florence Foster Jenkins. Hon älskade musik och att sjunga, problemet var att hon inte kunde få en ton rätt och värre blev det när hon alltid insisterade på att sjunga väldigt invecklade stycken. Filmen var kanske lite långsam men Meryl Streep var perfekt i rollen och lyckades med konststycket att sjunga så falskt och högt att det nästan skar i öronen:-) Hugh Grant, som spelade hennes man var också mycket bra.

Redo att underhållas med vinglas i handen. Lyx att man kan sitta och dricka vin i engelska bion.

Efter filmen gick vi till en italiensk "tapasrestaurang" i närheten som hette Gastrovino & Bar 8 och frossade i smårätter och pratade lite om filmen och mycket om allt annat. Jag rekommenderar förresten restaurangen för de gör mycket av maten själv, t.ex. osten som de tillverkar i Battersea någon stans.

Min tallrik. Älskar plockmat.

Ännu mer ostpuffar, intervjuer och filmkväll

Trevlig lillördag på er alla. Jag har just kommit hem från dagens andra gympass och nu sitter jag och frossar ostpuffar som kvällsmat för tredje dagen i rad. De är ju så himlans goda och nu har jag lärt mig att de ska vara exakt 12 minuter i 225 graders ugn för att bli perfekt krispiga.

Idag var Steve på jobbintervju och det var den konstigaste han varit på. Själva "intervjun" tog bara 5 minuter för mannen som intervjuade sa att allt han behöver veta finns ju redan i CV:n och det han var intresserad av nu var att se hur den intervjuades personlighet var. Mannen, som skulle bli den nyanställdes chef, tog Steve runt på golfbanan (som han skulle jobba på) och visade var allt fanns. När Steve frågade om mannen ville se intygen på kurser han tagit, arbetsgivarna brukar alltid vilja se dem, sade han att nej det behövs inte för han utgår ifrån att Steve kan sina saker:-). När "intervjun" var klar sa mannen att Steve kunde fritt kolla omkring på golfbanan själv eller komma tillbaka någon gång senare. Det verkar som om den här mannen INTE tycker om att hålla intervjuer utan bara vill få det överstökat:-). Jag skulle inte ha något emot att gå på en sådan här intervju för jag kan inte förstå varför man ska sitta och upprepa allt som redan finns i CV:n, har intervjuarna inte gjort sitt hemarbete? Sist och slutligen så är det A och O att personkemin mellan chef och anställd stämmer överens för annars går det inte att jobba tillsammans, hur bra CV man än har.

När Steve kom hem efter intervjun hade han en ny TV-box med sig som heter NowTV där man kollar på film och TV-serier genom datormodem. Boxen kostade £20 och man kan sluta använda den när man vill, ingen uppsägningstid. Vi får de 2 första månderna av Skys film- och TV-kanal gratis och sedan betalar man bara 8 pund per månad.

Det stod på förpackningen att man installerar boxen på några minuter men det krävdes snarare ett par timmar plus online-chatt med supportteamet innan allt började fungera. Nu ska vi snart sätta igång filmen Gravity med Sandra Bullock och George Clooney.

Bokat var det här

Lillördag och snart åker Steve och jag in till Richmond för middag med våra vänner Ivonne och Seth. Efter att ha varit grått och regnigt hela dagen har det äntligen spruckit upp. Ironiskt nog så började det regna som värst 15 minuter efter att Steve åkte ut med cykeln så det blev en kort runda för honom. Han såg ut som en dränkt katt när han kom hem:-) Tur jag tränar på gym så jag slipper vara beroende av vädret.

I morse fick Svanhild och jag äntligen tummen ur och beställde flyget till Istanbul, Turkiet dit vi kommer att åka i mitten av september. Kul att ha något att se fram emot också på hösten. Nästa punkt blir att hitta ett bra hotell, men det är nog tio gånger enklare än att sitta och jämföra flyg och datum på olika resetjänster. När jag skulle boka mitt flyg i morse hade det gått upp med 40 pund sedan igår kväll så vi flyttade avresedatum en dag framåt.

Igår gick Steve och jag på bio och såg den senaste X-Men-filmen. Den var bra men man fick hålla sig fokuserad för det var mycket hopp mellan framtid och dåtid.

Glada vappen!

Här i England firas ingen Valborg naturligtvis, här ska man jobba så många dagar man kan minsann:-)

När jag kom hem från gymet såg jag att den vita syrenen vid vår parkering har slagit ut och jag tog mig friheten att bryta av en kvist, det är ingen som märker iallafall. Nu står den och samsas bland de blodröda tulpanerna och ser snygg ut.

Genast jag kom hem från gymet i morse fick jag en släng av migrän, men jag tog genast en huvudvärkstablett så det blev inte mer än än zicksackmönster framför ögonen och avdomnad vänsterhand, läppar och tunga. Allt var över på en halvtimme. Man brukar ju normalt få migrän när man får semester inte när man kommer från semestern:-). Det var lite svårt att se texten jag översatte när jag bara hade halva synfältet men med lite kisande så gick det.

Här kommer några bilder av gårdagens fynd. Har inte varit på något shoppinghumör på måndader men nu när våren och sommaren är här så blir man väl lite mer sugen. Jag köpte iallafall ett par tygskor från Next. Jag brukar köpa ett eller två par varje sommar och så går jag i dem tills de nästan fallit sönder på hösten. De här är verkligen bekväma, känns som en andra hud, men så betalade jag lite mer för dom också.

Jag hittade också en ny gymtopp på TK Maxx. Jag gillar verkligen inte åtsittande gymtoppar och det är nästan mission impossible att hitta några A-skurna så när jag hittade den här så slog jag till. Den är svart och vitrandig med ett band nedantill, om man nu vill dra åt nere av någon orsak.

Igår gick jag på bio och såg Cameron Diaz senaste komedi, The Other Woman. Den var riktigt kul så jag rekommenderar verkligen filmen till alla som vill skratta och bli på gott humör!!

Ikväll ska jag möta min kompis Nina på några AW-drinkar här i "hoodsen". Vädret är fint så förhoppningsvis kan vi sitta i pubens beer garden.

Bio, tänder och våren.

Sitter med ett glas bubbel och fläsksvålar och njuter. Steve åkte till sin kompis Duncan som han inte sett på några veckor och jag gick på bio och såg...

Noah, Russel Crowes senste storfilm som handlar om Noa och hans ark. Filmen var riktigt underhållande och Crowe lika bra som vanligt. Jag satt och tänkte för mig själv när jag satt och såg filmen att den är garanterat filmad på Island eller någon annan vulkanö med sin svarta sand och gröna gräs. Jag tyckte mig till och med känna igen en klippa med ett stort hål i. När jag kom hem googlade jag och visst var den inspelad på Island och hålet i klippan kallas Dyrhólaey och ligger på södra Island. Jag och några kompisar åkte ut dit en gång när vi hade hyrt bil under min studietid. Minns att vår bil fastnade i snö på väg dit och vi fick knacka på hos en bondgård i närheten och ägaren drog loss oss med sin traktor:-)

Den här lördagen har varit som alla lördagar när det kommer till träning. En timmes svetting Body Attack vid tolv och dance-klass en timme efteråt. Vår dance-läraren introducerade tre nya låtar med koreografi idag som jag gillade starkt. Härligt att få dansa nattklubbslåtar med riktiga stegserier. Jag har också varit duktig när det gäller muskelträningen för jag gick på Body Pump både på torsdag och fredag. Jag har bokat in Body Pump för imorgon också men kommer att annullera den då jag inte hinner men det är kanske lika bäst, blir jag för ivrig med någon träningsform så tröttnar jag.

Här i London har verkligen våren kommit igång på allvar och jag kan nästan slå vad om att London är lika vackert som Japan med sina körsbärsträd. Det lyser vitt och rosa precis överallt.

Idag gick jag in på Boots efter Body Attack-passet och hittade ett tandblekningsmärke som heter iWhite. Jag läste om produkten i en av de svenska månadstidningarna i somras och där rekommenderade tandläkare just den här produkten för att den är effektiv men skonsam för tänderna. Steves avlagda, som jag testat hittills, har gjort tänderna lite vitare men inte perfekta. Det här medlet bleker upp till 8 gånger vitare medan det tidigare "bara" fyra gånger. Blir det för vitt, vilket jag tvivlar på, får jag väl ta upp rökning och skölja tänderna i starkt kaffe och rödvin. Nu ska gaddarna renoveras på allvar.

Imorgon är vi ett gäng som kommer att åka in till östra London för att se ett getlopp mellan universiteten Oxford och Cambridge. Samtidigt kommer den årliga roddbåtstävlingen att gå av stapeln mellan samma universitet från Putney till Chiswick. Goat race och Boat race:-)

Nordicana filmfestival i London

Tillbaka hemma igen efter en heldag i östra London. Jag kom hem vid 17-tiden och eftersom jag inte hade ätit något sedan frukost kl 8 så styrde jag kosan mot en turkisk takeaway genast jag steg av tåget i Wandsworth och köpte en stor kycklingkebab med sallad. Det fanns ju bara godis, kanelbullar, korv med bröd, kötbullar och mos att köpa på festivalen vilket inte passar min kost alls, jag ville ha riktig mat, inte bukfylla. Jag höll mig dock bra på min frukost och kaffe med kokosfett och grädde och det var inte förrän när jag skulle åka hem som jag kände ett litet sug.

Jag kom fram till Shoreditch ca 9.30 och när jag kom fram till Old Truman Brewery där filmfestivalen hölls, 10 minuter senare, så var det redan nästan 100 m kö. Det tog inte många minuter innan kön var 200 meter bakom mig. De skulle ha öppnat dörrarna 9.30 men kl 9.50 hade vi ännu inte rört oss en meter och jag började ge upp hoppet att jag skulle hinna in i tid för den första filmen som jag planerat se.

Nå, så småning om började vi äntligen röra oss framåt.

Kön gick framåt...

och bakåt...

och runt byggnaden.

Tillslut kom jag äntligen fram till ingången och några trappor och 10 minuter senare...

satt jag nästan längst fram i det ena filmrummet med program och hörlurar i knät. De hade ordnat det ganska smart, för istället för stora högtalare som skulle störa de andra visningarna (fanns 3 rum), så lyssnade vi till filmen genom hörlurar. Jag såg två filmer på raken, båda danska. Den ena hette The Hour of the Lynx och den andra Northwest. Det var inte precis några feelgood-filmer så jag skippade den sista som jag planerat se, Pioneer, och gick på två frågestunder istället.

Den första frågestunden var med huvudrollshavarna i TV-serien "Bron", Sofia Helin och Kim Bodnia, som hölls direkt efter visningen av avsnitt 9. Jag har faktiskt inte sett enda avsnitt av den serien, trots att den visas på BBC4 här, men jag känner ju till Sofia från TV-serien (eller var de filmer?!) Tempelriddaren.

Den stora salen var fullproppad av engelska Bron-fans.

Direkt efteråt var det dags för ännu en frågestund, nämligen med huvudrollsinnehavarna i sista omgången av Wallander, Krister Henriksson och Charlotta Jonsson. Krister Henriksson visade sig vara en riktig rolig typ som bjöd på sig själv och lockade till många skratt.

Det var ett riktigt bra evenemang, när man äntligen slapp in i byggnaden. Jag skulle däremot gärna se lite finska bidrag också men de producerar väl helt enkelt inte några polisserier eller thrillers och det är bara sådana filmer och TV-serier som får vara med i festivalen.