Konst och kompisar

Hej på er! Hoppas ni haft en trevlig vecka hittills. Jag förbereder mig mentalt inför värmeböljan som kommer att börja i morgon, först med behagliga 23 grader och sedan upp till 29 i en vecka🥵. De första dagarna tycker man det är skönt efter att ha småfrusit i flera månader, men det går snabbt över😁. Vi tänker ta ner fläkten från vinden i dag för att vara redo.

I söndags gjorde jag ett impulsbesök till Wimbledon Art Fair. Jag hade aldrig hört talas om marknaden innan jag såg reklam om den hos Busens veterinär i fredags. Marknaden hålls på Wimbledon Art Studios i som är Londons största gemenskap för konstnärer med över 350 rum där de kan hyra in sig. Det måste vara både roligare och mer inspirerande att arbeta på sin konst tillsammans med andra än ensam hemma. 

Besökarna gick från rum till rum i de trånga korridorerna och tittade på konstnärernas alster, som naturligtvis också kunde köpas. Det fanns så mycket fint.

Det här var både påhittigt och skickligt; skulpturer av järntråd och annat "skräp".

De flesta konstnärerna målade tavlor eller gjorde tryck.

De två vackra tavlorna under har målats av en konstnär som heter Alison Groom. Hennes förmåga att måla ljus var helt fantastisk, lite Turner-stuk.

Vy över Richmond park och Themsen. Den, och alla hennes andra tavlor skulle jag gärna ha på väggen.

Uppväxt vid havet som jag är så har jag en förkärlek till vattenmotiv.

... men även kattmotiv😊.

Alma Tipons tavlor av stränder och hav från fågelperspektiv var fantastiska. Ser ni solparasollen?😊

Här skapar man grafittikonst.

Andra fina målningar.

Marknaden/utställningen hålls två gånger om året så jag tänker försöka återvända till hösten.

Som jag nämnde tidigare så var det dags för Busens årliga veterinärbesök för kontroll och influensavaccin i fredags. Steve måste jobba över så det var jag som fick kånka dit honom. Det krävdes en liten kamp att få in honom i buren men det gick till slut. Medan vi väntade på vår tur såg jag hur nervös han var för öronen var alldeles röda och darrade. Jag tyckte så synd om honom. Väl inne på besöksrummet blev han dock hur lugn som helst och låg mest ner och lät veterinären klämma, känna och vaccinera utan att reagera det minsta. Allt var som tur bra med honom förutom att han naturligtvis är för fet😔. Det är svårt att banta en katt när det finns en i hushållet som aldrig låter matkopparna stå tomma, och det är inte jag.😏

Förra veckan hann jag också träffa två kompisar. I fredags åt jag lunch med Angela på Londons bästa köttrestauranger - Blacklock (finns flera av dem i London).

På torsdag åt jag middag med Cecilia på Putney Wine Bar and Kitchen, som är den vinbar med absolut bästa maten.

I helgen åker Steve ner till sina föräldrar och jag får äntligen egentid, få se vad jag hittar på då.☺️

Besök från Norge

Hej på er! Alltså, det är inte klokt vad det har regnat här sedan nyår. Om det varit minusgrader hade vi haft minst två meter snö😒. Det regnar normalt inte mycket alls här men i år har det varit exceptionellt.

I kväll trotsade jag dock regnet för att åka och se musikalen Bodyguard på New Wimbledon Theatre. Musiken baserar sig på filmen och jag har faktiskt sett den tidigare, men den är så bra att den tål att ses igen🙂.

Mellan fredag och söndag hade jag Anne från Norge på besök. Hon lyckades pricka in en av få helt soliga dagar på lördag, följt av desto mer regn på söndag. Hon hade velat besöka British Museum på söndag, men när vi kom fram och såg den jättelånga kön skippade vi den iden.😏

På lördag kväll, Alla hjärtans dag, åt vi middag på en indonesisk restaurang som heter Bali Bali. De hade gått all in med dekorationerna. Steve och jag brukar "fira" några dagar efter högtiden för att slippa rusningen så han var nöjd att stanna hemma.

Vi delade på en Chef,s menu med 8 olika rätter. Maten var helt ok, men jag föredrar nog thailändsk eller vietnamesisk mat.

Anne ville gå igenom China Town på söndag ilket var snabbt gjort. Stadsdelen är ganska liten 

De röda lyktorna satte färg på den grå dagen.

Busen var inte alltför glad att få besök, speciellt när Anne stängde dörren till vardagsrummet där hon sov. Han vill ju kunna röra sig fritt i alla rum😊. På bilden sitter han och håller utsikt mot den stängda vardagsrumsdörren och surar. Normalt sover han i Steves fotände men natten till söndag sov han i min eftersom den gav bästa utsikten mot vardagsrummet. Det innebär att jag i min tur inte sov många timmar, rädd att sparka till honom😏.

Veckan som gick

 Hej på er, hoppas ni har haft en bra vecka. Min har varit helt ok och jag har gjort lite ditt och datt.

I går åt Steve och jag middag på den franska restaurangen Bordelaise på Tooting Market. De hade äntligen tagit tillbaka kycklingleverparfaiten (bästa jag ätit någonstans) så då var vi också tillbaka😊.

Efter middagen tog vi ett par drinkar på en portugisisk bar som heter The Secret Bar. Vi går ofta dit innan eller efter middagen för den är så mysig och det verkar grannkatten också tycka. Den var inte alls rädd utan lät sig villigt klappas av gästerna😏

En som inte hade en rolig start på veckan var Busen som hade tid till veterinären för sin årliga vaccinspruta. Jag tog fram buren redan på morgonen (hade bokat tid till kl. 18), men likafullt sprang han och gömde sig under sängen fem minuter innan vi skulle lyfta in honom i buren. Han måste ha ett sjätte sinne för inget i vårt beteende skvallrade om att nu var det dags😂

Det var som vanligt en riktig pärs att få ut honom ur buren och pälsen yrde åt alla håll av stressen. Till slut var han ute och han underkastade sig både vägning, tandkontroll och sprutan utan protester. Han är alltid väldigt snäll under undersökningen och biter varken veterinären, Steve eller mig😊. Han reagerar inte heller alls när han får sprutan. 

Så här såg jag ut när jag var hemma igen.

Keramikkursen pågår som bäst och i torsdags kunde jag ta hem ännu en skål. Den var inte helt rund (lyckades inte centrera leran 100 % på hjulet) och glaseringen blev lite ojämn men jag gillar färgen. 

Jag har dock gett mig katten på att jag ska lära mig att centrera för det är väldigt kul att dreja när allt fungerar. I torsdags fick jag försöka tre gånger innan klumpfan äntligen satt satt som den skulle på hjulet och då var jag både svettig, röd i ansiktet och hade lervatten över hela mig, trots förkläde. Jag var dock ganska nöjd med slutresultatet och hann göra ännu en skål innan de tre timmarna var över.

Dom här två väntar på att brännas första gången och först då kan jag glasera.

Svårförståelig teater och jullunch

Ett litet hej från mig så här på kvällskvisten. 

I morgon åker jag till mina föräldrar för att fira jul som vanligt. Jag packade det mesta för ett par dagar sedan för att slippa stressa. Taxin till flygplatsen är också bokad. Flyget avgår 09.55 men jag blir upphämtad redan kl. 06.30. Jag hatar att stressa och vill ha god tid på mig på flygplatsen, först när jag kommit igenom säkerhetskontrollen kan jag slappna av.

I torsdags var jag och såg den amerikanska skådespelaren Sigourney Weaver, känd från bland annat Alien-filmerna och Avatar, i Shakespeare-pjäsen The Tempest. Det var hennes West End-debut. Det var inget fel på skådespeleriet men jag fattade typ ingenting av vad de sa då engelskan de använde var så ålderdomlig (säkert från 1610 när han skrev pjäsen)😖. En äldre man (brittisk) som satt bredvid mig sa att han inte förstod mycket heller. Det var tur att jag läste på lite om handlingen innan pjäsen började för annars hade jag fattat noll. 

I tisdags träffades "matklubben" på restaurangen The English Grill som ligger i hotellet The Rubens at the Palace. Både hotellet och restaurangen var väldigt eleganta och när man kom fram till hotellet öppnades ytterdörren av en dörrvakt i röd lång kappa som hälsade en välkommen😊

Restaurangen hade en förmånlig lunchmeny som vi alla valde från. Inte helt oväntat så valde jag ank- och kycklingleverterrin till förrätt ...

... och kalkon med alla tillbehör till huvudrätt. Allt var väldigt gott men nu tror jag att jag fått min dos av engelsk julmiddag😏

Vi hade också köpt en julklapp var som vi bytte med någon av de andra. Jag fick passande nog en jättefin korthållare med Muminmotiv😊

Och så några bilder på Busen när han gör det som han kan bäst, stirrar😁 Han kommer som vanligt att få besök av en "kattskötare" när Steve åker till sina föräldrar över jul. Tre av dagarna kan de tyvärr bara göra ett 20-minuters besök per dag, vilket inte är det ultimata, men det måste gå och har fungerat tidigare.

Pubar, tråkiga kändiskockar och envis katt

Morgonens träning är avklarad. Jag hade ställt väckning till 7.40 men vaknade tio minuter innan. Det är alltid enklare att stiga upp när man vaknar av sig själv.

Hoppas ni har haft en skön vecka. Min vecka har varit riktig behaglig, inte allt för stressig då min största kund fortfarande befunnit sig på semester😊. I torsdags fick vi äntligen pannan lagad, så nu har vi varmt vatten både morgon och kväll. De fixade även toaletten som krävt att man spolade 1,5 gånger för att det skulle sluta rinna.

I tisdags åt min kompis Cecilia och jag middag på den brittiska filmregissören Guy Richies pub Lore of the Land. 

Puben var riktigt mysig och såg ut som jag tycker en pub ska göra, murriga färger och mycket trä i inredningen.

Maten var väldigt god men portionerna kunde vara lite större. Det är lite tråkigt om man måste äta innan man går på restaurang😏. 

Det fanns råbiff/steak tartar som förrätt, så valet blev enkelt.

Till huvudrätt blev det marulksvans med goda tillbehör och en fantastiskt sås. Jag gillar marulk, den har inga ben, bara ryggrad, och köttet har en fastare konsistens än vanlig fisk.

Vi tänkte först ta ännu en drink på puben efter maten, men beslöt att gå till en nyöppnad vinbar istället (billigare😏). Vi beställde in en flaska bubbel och när vi satt och pratade kom tjejen bakom kassan fram och frågade om vi var svenskar. Det visade sig att hon var norska och vi övergick genast till våra respektive modersmål😊. Vi hann besöka ännu en pub för en sista drink innan det var dags för mig att ta de två tågen hem. Det är kul att utforska andra stadsdelar än sin egen, för man blir lätt "hemmablind".

Det undgick säkert ingen att det var Alla hjärtans dag i onsdags. Steve och jag gick inte ut den kvällen utan nöjde oss med att ge varandra kort och, visade det sig, exakt samma chokladaskar.😂

För att undvika tråkiga begränsade Alla hjärtans dag-menyer och hjärtan in absurdum gick vi på restaurang på torsdagen istället. Steve hade bokat bord på restaurangen Brasserie Blanc som ligger alldeles vid Themsen i stadsdelen Fulham. Restaurangen ägs av den franska "kändiskocken" Raymond Blanc ... samma som äger puben i Teddington som vi var till för några veckor sedan. Jag måste säga att jag inte är något större fan av hans menyer, och speciellt inte av tillbehören, snålt tilltaget och fantasilöst.

Menyn var ganska lika den i Teddington, så det blev den vanliga ostsoufflen till förrätt. De hade dock inte värmt upp den tillräckligt för den hade en kall kärna i mitten som inte var så behaglig att äta.

Till huvudrätt valde jag en halv grillad kyckling med örter som serverades med "jus" som verkar vara väldigt populär bland kändiskockar, smakar typ buljongtärning som lösts upp i vatten, en klick potatismos och några halvmagra morötter. Trååååkig rätt. Trots att man är fransk kan man väl utveckla sin matlagning lite och inte leva på gamla meriter.

Efter middagen och på väg till bussen stannade vi till på puben The Crabtree för en sista drink. Vi borde ha bokat bord där istället.

Jag avslutar jag med gårdagens Busen. Den här veckan anlände Busens kattbädd som Steve envisats med att beställa. Jag sade till Steve att det är slöseri med pengar, vi har försökt två gånger tidigare men Busen vägrar att ens sätta en tass i dem. Steve sa att den här gången kommer det att bli annorlunda ... noooot 😂