Kompisar och medioker mat

 Oj vad den här veckan har gått snabbt, men jag har i alla fall både hunnit med att träffa kompisar, jobba och träna. I morgon tänker jag dock ta ledigt från jobbet och ta tåget till Bath i västra England för att besöka julmarknaden där. Den lär vara sevärd. Det tar bara 1 timme och 20 minuter att åka dit så man hinner bra på en dag.

I tisdags gick jag "all in" och träffade två kompisgrupper på en och samma dag. Först ut var lunch med mina svenska kompisar Anne och Angela på den franska restaurangen Boulevard Brasserie i Covent Garden.

Man kunde välja en set menu till ett förmånligt pris så det gjorde vi. Det blev citrusmarinerad lax med rotselleristrimlor och dillolja till förrätt, och

Chicken Milanese (panerad stekt kycklingbröst) med stekt ägg, tryffelmajonnäs (smakade ingen tryffel dock) och sallad med ost till huvudrätt. Kycklingen var lite väl genomstekt för min smak men mätt blev man.

Efter den mycket trevliga lunchen tog jag tunnelbana och tåg hem och hann pusta ut i en timme innan det var dags att hoppa på bussen till Tooting och Broadway Market, där jag skulle träffa mina engelska gymkopisar på tapasrestaurangen Tokova. Jag ääääälskar den marknaden. Det finns hur många små restauranger och barer som helst där.

Det finns flera ingångar till marknaden, och de tunga plastridåerna vid varje ingång får det att kännas som om man går in i ett slakthus.😊 Jag var ganska utsocialiserad när jag kom restaurangen (två kompisträffar på en och samma dag utan chans till återhämtning är mentalt krävande när man är introvert😏), men det var bara att ta ett djupt andetag. De här kvinnorna är dock väldigt trevliga, så efter ett tag glömde jag bort att jag var trött. 

I lördags trotsade Steve och jag kylan och tog bussen till Richmond för middag på den mysiga puben The White Swan. Alltså, fy så kallt det var, till och med Steve frös och då är det kallt😁. Några som däremot inte verkade känna av kölden var två tonårstjejer som gick framför oss nästan hela vägen till puben. De hade bara ben och så korta shorts att de inte syntes under deras lika korta jackor.😱

Både Steve och jag gillar den här puben, men i lördags kändes det som om köket hade en dålig dag ... eller månad, för deras decembermeny var allt annat än spännande.

Både Steve och jag beställde en värmande grönsakssoppa till förrätt. Enligt menyn skulle den innehålla butternut squash, sötpotatis, röd paprika, vitlök och ingefära. Jag hade sett framför mig grönsaksbitar i en välsmakande buljong. Det var inte vad vi fick😕. Vad vi fick var en mixad tunn puree som smakade mer efterrätt än förrätt på grund av att soppan innehöll både butternut squash och sötpotatis. Vi saltade och pepprade till förbannelse, men efter halva soppan gav jag upp. 

Jag avskyr dessutom puread mat. Så länge jag har tänder vill jag kunna tugga min mat, inte dricka den med sugrör. Dessutom är det en helt annan sak om man mixar en typ av grönsak, som blomkål, och inte flera där det bara blir en salig blandning av smaker.

Eftersom det är december så beställde jag ugnsstekt kalkon till huvudrätt. Rätten skulle serveras med tranbärsstuffing, pigs in blanket (korvar inlindade med bacon), ugnsrostad potatis, kål, rostad brysselkål och ett par andra rotsaker samt rödvinssås. Steve beställde paj med nötkött och Guiness som hade kokat länge. Den skulle serveras med potatismos. 

Efter kanske 10 minuter kom servitrisen och informerade Steve om att de sålt slut på potatismoset (?!) och att han skulle få fransk potatis istället. Steve var inte sådär jättebegeistrad över det, men vad kunde han göra? Fem minuter senare slog det honom att han kunde be om rostad potatis istället och kallade till sig servitrisen. När han frågade om det var ok att byta så sa hon att de inte har rostad potatis. Jag informerade henne då om att den ingick i min rätt. Hon gick till köket för att dubbelkolla och när vi inte såg henne igen så utgick vi från att det var ok.

Till slut kom våra huvudrätter och vi högg in. Efter några tuggor kom jag på att det fanns varken stuffing eller "pigs in blanket" på min tallrik och jag kallade till mig servitrisen. Hon gick till köket för att kolla vad som hänt. Hon återvände och berättade att korvarna var slut och stuffingen fanns inrullad i kalkonköttet. Kalkonskivorna var dock så tunna (och torra) att det fanns typ en halv tesked stuffing på tallriken, om man sökte efter den med ljus och lykta. Hon sa också att hon hade informerat mig om att korvarna var slut, vilket inte var sant.

Det slutade med att jag fick min huvudrätt gratis vilket ju var snällt. Jag lämnade dock nästan halva tallriken oäten. Hela middagen hade varit en sån besvikelse att jag tappade lusten att äta mer. Såsen var dock himmelsk, det enda som smakade gott på tallriken. 

Nej, det lär nog ta ett tag innan vi besöker den här puben igen, särskilt så länge de har den här menyn.

Glad Påsk!

Sådär, då har Anne åkt tillbaka till Oslo igen. Vi fick några timmar timmar i stan innan hon tog tunnelbanan till Heathrow.

När jag kom hem körde jag en tvättmaskin, det gäller att passa på nu i värmen när det torkar på någon timme. När jag hängt upp tvätten bytte jag om till linne och shorts och gick ut en timme i solen. När jag kom hem letade jag upp ett träningspass på youtube och tränade bröst- och ryggmuskler i 45 min. Efter ett par dagar med mycket mat och dryck kändes det bra att återvända till vardagen igen.

När jag har gäster slår jag på stort med frukostutbudet. Yoghurt, granola utan spannmål, färska hallon, bröd (vanligt bröd till gästen, spannmålsfritt åt mig:-), massor av pålägg och naturligtvis kaffe.

Efter frukosten i går åkte vi in till Piccadilly Circus för shopping. Anne fick bestämma i vilka butiker vi gick in. Vi gick bland annat in på Waterstones stora bokaffär. Medan Anne letade efter presenter till sina döttrar stod jag och bläddrade i en barnbok om en katt. Jag hajade till när jag plötsligt läste raden "He was naughty as Satan ..." (Han var stygg som Satan). Satan är ett väldigt starkt ord på engelska och kanske inte ett ord man ska lära barn😈

När vi kände oss färdiga med shoppingen tog vi tunnelbanan till Tooting Broadway där jag bokat bord till oss på den spanska restaurangen Tokova. Vi kom dock så tidigt att vi hann ta en drink på den charmiga lilla portugisiska baren, The secret bar. 

Efter drinken gick vi till restaurangen och åt så vi stod ut i alla fyra hörn😋😋😋

Vi drack cava till och den passade perfekt till varje rätt, både Anne och jag blev faktiskt lite förvånade. 

Vi fick platser med utsikt mot det lilla köket. Det är alltid bara en kock i köket (skulle inte ha rymts fler) och jisses vad han fick ligga i då restaurangen var full, som vanligt.

Vid kl 20 var marknaden full av folk som vanligt.

När vi ätit klart vid 21-tiden tog vi bussen hem. Vi hade varit i farten precis hela morgonen och dagen plus att jag av någon orsak sovit urdåligt föregående natt. Anne hade däremot sovit som en stock på soffan och steg upp först kl 9 medan jag varit vaken sedan kl. 6. Som tur var hade jag tagit med mig laptopen till sängkammaren så jag kunde jobba och titta på Nyhetsmorgon😊

 

Långpromenad till Kew

Trevlig söndag på er alla. Jag kom precis från gymmet och söndagens Body Pump-pass. Jag har också hunnit göra en ostpaj till morgondagens surströmmingsskiva med 3 av mina svenska kompisar. Jepp, dags att testa surströmming för första gången😀. Två av de andra har testat surströmming en gång tidigare medan Anette är en van ätare, hon till och med tycker den doftar gott😂. Ni får höra vad jag tycker efter imorgon😊

I går var det bowls-dags igen, som åskådare dock😀. Även om det bara var en vänskapsmatch mot en annan klubb så är det roligare att titta på dem än matcher mellan klubbmedlemmar och, enligt Steve, roligare att spela också.

Vad har jag gjort resten av veckan då? Tja, för att snabbspola tillbaka till måndag, så utnyttjade vi 10 pundsrabatten för sista gången och åkte in till Tooting Broadway och vår favoritcurryrestaurang, Apollo Banana Leaf.

I onsdag eftermiddag var Anette, Angela och jag på långpromenad från Mortlake till Kew och tillbaka. Det är en grymt vacker promenad som går längs Themsen hela vägen. Det tog 40 minuter att promenera dit och 5 timmar tillbaka då vi gjorde ett antal vätskepauser och middagspaus på vägen tillbaka😀

Vårt första stopp var på den vackra och nyrenoverade puben The Steam Packet där vi bara hade en drink på deras balkong med fantastisk utsikt över Themsen.

Vårt andra stopp var på puben City Barge som härstammar från 1300-talet. Den hade en stor beer garden på baksidan och några bord på framsidan, vid Themsen, men tyvärr så hade det börjat regna så vi satte oss inomhus.

Ännu en timme senare fortsatte vi vår promenad och hamnade på puben Bulls Head där vi beslöt oss för att äta middag. Min mat var kanske sisådär (hör till en bryggerikedja) men puben mysig med massor av smårum och vinklar.

Puben sett från andra sidan av Themsen. Vacker eller hur?!

När vi ätit klart och promenerade den sista biten till tågstationen i Mortlake hade det redan hunnit bli mörkt, timmarna hade formligen rusat iväg! Något jag noterade när vi promenerade den sista biten var att området uppenbarligen beboddes av mer välbärgade familjer - förutom vackra hus så fanns det både Audin, BMW:n och Teslor parkerade vid uppfarterna😮

Min helg

Hejsan, hoppas ni hade en fin helg. Min och Steves var bra. På lördag besökte vi bowls-klubben i North Sheen då Steve ville boka in tävlingar för nästa år. Vi stannade också kvar för frågesporten som hölls där under kvällen. Vårt lag bestod av mig, Steve och en annan klubbmedlem som var bra i början men blev allt sämre och jobbigare ju fullare han blev😕.

På söndag åkte vi in till Wimbledon Village efter mitt morgonpass på gymmet.

Vi strövade först runt i den vackra stadsdelen och besökte second hand-affärer. Jag är inte så mycket för second hand, men Steve gillar det, speciellt när han kan hitta dyra kostymer billigt som han sedan kan sälja dyrt online 😊.
Senast jag var i ormådet fanns det både Dior- och Chanel-butiker här men de verkar alla har slagit igen och "finområdet" har blivit mer mainstream.

Boris Becker lär bo i Wimbledon Village men han har kanske tvingats sälja sin bostad efter att ha gått i kokurs typ för några år sedan. Snacka om att ha dåligt ekonomiskt huvud😒.

Efter Wimbledon Village gick vi till "vanliga" Wimbledon som inte alls är lika fint. Vi hann täcka ytterligare några second hand-butiker innan även de stängde för dagen och vi fortsatter vår promenad mot Tooting Broadway för lite srilankansk mat på vår nya favorit Apollo Banana Leaf. Vi hade kollat på nätet när de öppnade på söndagar och det stod kl. 12. Vi kom dit kvart över fem och då var det stängt, som tur var fanns det en man inne i restaurangen som visade att de öppnade först kl. 18. Kanske dags att uppdatera deras webbsajt.

Vi hade sett emot att äta där hela dagen och tänkte inte ge oss, så vi gick till en pub bredvid för en drink medan vi väntade.

Fem över sex stod vi framför restaurangen igen och då fanns det redan 10 andra kunder där, det var fler än oss som var sugna på deras mat😋

De har BYO på restaurangen vilket innebär att du tar med dig egen sprit. Jag tycker det är helt perfekt, det blir både billigare och så får man ta de drycker man tycker om.

Som vanligt delade vi på chili paneer till förrätt. Det brände ordentligt i munnen om man tog fel på en grön chili och grön paprika😓

De är inte mycket för mysbelysning på restaurangen, utan det känns snarare som om man sitter i ett skyltfönster. Det finns dock värre ställen😊

Jag har provat nya huvudrätter varje gång men vi delar alltid på en blomkåls- och spenatcurry till sidorätt. Den här gången blev det kyckling med spenat. Jag har nu testat 3 olika kycklingrätter som smakat fantastiskt men nästa gång ska jag testa fårkött, som har varit Steves val varje gång.

Tur de hade pappersdukar för det droppar och rinner när man tar för sig😏.

När vi kom hem igen låg vi som strandade sälar på soffan resten av kvällen, jisses så mätt man blir på curryrätter.😵

Hejsvejs, hoppas ni har haft en bra dag, trots att det är måndag. Jag sitter och "tröstdricker" G&T då Steve är på bowls-klubben som vanligt. Nej, så illa är det inte:-D. Steve är nog och tränar bowls i North Sheen men skälet till att jag dricker ett par glas G&T är att Steve och jag köpte en flaska gin på Aldi (tysk livsmedelsaffär) igår som röstats till ett av världens fem bästa gin i år och vi ville testa. Jag är ingen ginexpert men helt ok, och till ett pris under 10 pund så kan man verkligen inte klaga.

Helgen har varit ganska lugn, förutom att jag har jobba några timmar om dagen. På lördag var det två gympass som vanligt och eftersom det var helg så åt jag extragod frukost: smörgåsar på korvbrödet som jag gjorde i veckan (måste göra en sats till, det är jättegott och smakar lite som surbröd) med finsk medwurst och Oltermanni-ost, creme fraiche med krossade kakaobönor och mina egenplockade björnbär samt en STOR mugg starkt kaffe. Då är det fest!

På lördag hade vi funderat på att åka och se vad stadsdelen Southfields hade att bjuda på när det kommer till restauranger men vi tänkte om när det började regna och det inte visade några tecken på att sluta. Southfields ligger ca 10 min med buss från oss så det är inga stora avstånd, men det är inte så kul att vandra gata upp och ner i hällregn. Det slutade med att vi gick till vår lokala franska restaurang L'Affaire istället, där får man alltid ett glatt mottagande.

Vi valde båda fritterade bläckfiskringar med chili (frityrsmeten är ganska tunn så jag godkänner den i undantagsfall) till förrätt ...

och sedan valde jag ankbröst till huvudrätt med grönsaker istället för potatis. Ankbröstet var jättemört och jag kunde till och med äta skinnet.
Dörren till herrtoaletten är lite rolig med sin sträckgubbe med hängande penis:-D Jag tror inte att det är ägaren som ritat dit den dock:-)

Efter middagen som var klar på en timme så beslöt vi oss att gå till en lokal pub 200 meter från oss ,em som vi aldrig besökt tidigare, och då har t.ex. jag bott i Wandsworth i 11 år! Vi är lite dåliga på att testa de lokala pubarna, vi, och speciellt jag, vill gärna åka lite längre bort när vi går ut. En annan orsak till att jag inte varit sådär jätteintresserad att gå till puben, som heter Spread Eagle, är att kundkretsen verkade lite "åldersstigen":-). Nå, vi gick iallafall in och jag blev mycket positiv överraskad över inredningen som var jättefin och smakfull, de hade till och med takfönster. De spelade heller ingen musik vilket jag tyckte var ganska skönt.

Det blir nog säkert fler besök dit.

På söndag åkte vi in till Tooting Broadway för sen lunch på en libanesisk restaurang som vi besökt ett par gånger tidigare. Jag beställde 3 varma mezze som vanligt och som var jättegoda. Steve beställde humous till förrätt och grillade lammbitar på spett till huvudrätt. Hans huvudrätt var dock en flopp, köttet var torrt som skosulor och sidosalladen var extrem snålt tilltaget och ändå ville de ha 11 pund. Steve skickade tillbaka rätten som var oätlig. Han iddes inte beställa någon ny rätt utan nöjde sig med sin förrätt och delar av mina mezze som däremot inte var snålt tilltagna. Och, eftersom det här var en restaurang i London så tog de naturligtvis inte betalt för Steves huvudrätt.

Efter lunchen gick vi en sväng in på puben bredvid för att kolla deras meny. Steve hade läst någonstans att deras Sunday roast är grymt bra (vi tänkte inför framtida besök till Tooting Broadway). När vi kom in såg vi att ett irländskt band spelade live och jag insisterade på att vi skulle stanna på en drink och lyssna till musiken. Jag gillar verkligen irländsk musik.
När vi druckit upp vår drink gick vi igenom minimarknaden som finns i Tooting (vi borde gå dit någon annan dag än söndag för det finns både restauranger och puber/barer där) och till Aldi där vi köpte vår gin. Det var vår helg det:-)