Rugby och teater

Så är det lillördag igen, har ni några planer? Steve var ledig i dag och nu åkte han precis till sin bowls-klubb för att träna lite och kolla på några tävlingar. Det är för kallt för mig att sitta och kolla när andra spelar. Skulle Steve haft match vore det en annan sak.

Jag jobbade hela morgonen och när jag skickat iväg det sista projektet plockade Steve och jag in torrvaror i de två skåp som är klara i köket, förutom handtagen. Det är skönt att kunna tömma en låda i alla fall. Bara fyra kvar.😏

I måndags fick Steves idrottsplats besök av Englands landslag i rugby som hade hyrt deras rugbyplan i två dagar. När Steve fick höra nyheten så sa han att jag kunde komma dit på tisdag om jag ville och följa när de tränade. Media skulle också var på plats. Jag var inte svårövertalad, för hur ofta får man se dem på nära håll?!

Ett rugbylag består av spelare av olika storlekar beroende på vad deras uppgift i laget är; vissa är stora och biffiga medan andra är korta och klena.

Varken Steve eller jag har riktig koll på spelarna nuförtiden ,men vi såg den tidigare stjärnan Jonny Wilkinson (längst till höger) som nu tränar spelare som gör frisparkar mot mål.

När de började spela träningsmatcher kom också skolklasser dit för att titta, bland annat privatskolan som Steve jobbar för och som äger den massiva idrottsplanen. Ungarna (och också flera av deras lärare) var i extas när de fick se sina hjältar på nära håll.😊 Efteråt ställde spelarna också upp och skrev autografer så pennorna glödde. 

Man ska inte vara tunnhudad när man spelar rugby, det är lite som ishockey men på gräs, väldigt fysiskt🏉👊

Uppenbarligen så ingår boxning också i träningsschemat😊

Jag var hemma igen efter lunch och jobbade några timmar innan jag tog bussen in till stan för att se pjäsen Glasmenageriet med Hollywoodskådespelaren Amy Adams i huvudrollen på Duke of York's Theatre i Covent Garden. Jag gillar att gå och se pjäser med Hollywoodskådisar.😊

Pjäsen var väldigt bra, men fy farao så obekvämt man satt i Upper Circle. Jag är 170 cm lång men fick sitta med benen isär för att inte knäna skulle nöta emot stolen framför. Tjejen bredvid mig var lite längre än mig och hon klagade också. Det var också väldigt varmt och man fick sitta och fläkta sig med jämna mellanrum.

En lite komisk sak som hände i början av pjäsen var när en man på samma rad som mig började äta chips. Det lät utan överdrift som en cementblandare full av småsten! Jag har aldrig hört någon äta chips så högljutt tidigare. Jag såg att en av vakterna pratade med honom efteråt för det var tyst resten av pjäsen.😂

Porto - dag 6

Så var ännu en helg över och snart också veckans tråkigaste dag. I dag har jag jobbat mest hela dagen och bara pausat för ett träningspass på youtube bland köksdelar och flyttlådor i vardagsrummet. Vill man så kan man.😏

Så här ser köket ut efter söndagen. Alla rör är inkopplade och vi kan både diska och tvätta kläder igen, till Steves stora glädje. Han har inte lika mycket kläder som mig😉. Installatören hade också lagt ut golvet under tvättmaskinen. När jag kom in i köket för att hjälpa Steve och honom att skjuta in tvättmaskinen under bänken såg jag att han satt delarna i fel riktning. Suuuuck. Jag vill att köksgolvet, som föreställer träplankor, ska följa samma riktning som resten av trälaminatgolvet i lägenheten. Det skulle se jättekonstigt ut om plankorna i köket gick vertikalt när alla andra går horisontellt. Jag nämnde det åt honom så han ska göra om det när han kommer igen nästa helg. Tur att han hann så långt.

Jag har börjat testa "brun utan sol"-produkter och höll på att skratta ihjäl mig när jag drog av mig träningstightsen från Adidas i går. Adidasränderna på tightsen hade skavt av den bruna färgen på benen och lämnat tre tydliga vita ränder på utsidan av benen. Jag får nog vara lite försiktig när jag använder de här specifika byxorna så att jag inte ska gå ut med kort kjol samma kväll 😀

Nu har jag äntligen kommit fram till den sista heldagen i Porto och Portugal som vi spenderade på en sex timmar guidad tur i östra delen av Portugal. I utflykten ingick besök på två vingårdar och vinprovning, utflykt med båt på Dourofloden och lunch som bestod av olika lokala specialiteter, portugisisk husmanskost helt enkelt. Vi hämtades upp med en minibuss av en tjej som var vår guide för dagen.

Området var väldigt kuperat och vackert.

Vårt första stopp var på en vingård som heter Beijo. 

En anställd på vingården berättade intressant om processen och gav oss smakprov på både deras viner och port. Jag var inte helt förtjust i deras röda och vita viner men deras port var fantastiska! Om jag hade checkat in min väska så hade jag lätt köpt en flaska.

I de här karen står man och trampar vindruvor.

Porttunnorna måste rengöras från sockeravlagringar med jämna mellanrum och då får någon stackare krypa in och skrapa väggarna. Här klämmer Cecilia sig in.

Ser lite ut som om Cecilia är på väg att födas och Angela är barnmorskan😂

Tunnan på insidan.

Efter besöket på den första vingården gick färden vidare mot den lilla staden Pinhão varifrån den en timme långa båtfärden startade.

Det hade hunnit bli väldigt varmt (kan bli upp till 45 grader på sommaren) så det var väldigt skönt att komma ut på vattnet ... speciellt då man måste bära ansiktsmask😓. Båten vi åkte med var samma typ av båt som man tidigare transporterade porttunnorna på till Porto.

Efter båtturen var det dags för lunch på en restaurang i stan. Jag glömde fotografera därifrån, men vi fick prova på både korvar, revbensspjäll, lammgryta och en stuvning på vita bönor. Helt ok mat, väldigt rustik.

Mätta och belåtna styrde vi kosan till den sista vingården, D'origem, där man också producerade olivolja. Vi fick först en föreläsning i hur man tillverkar olivolja innan det blev dags för vin- och olivoljeprovning. Jag gillade verkligen den här gårdens vin, och speciell det röda.

Vi kunde inte klaga på utsikten.

När vi satt i bussen på väg till Porto igen satt alla mer eller mindre och, det hade varit en lång dag, men väldigt lärorik och vår guide var fantastisk.

När vi kom tillbaka till Porto valde Angela att stanna på vår airbnb medan vi andra sökte upp ett ställe för middag. Valet föll på en tapasrestaurang som var riktigt bra. Vi hade också tänkt gå till en jazzbar som vi gick förbi redan på fredag men den hade stängt, söndag som det var. Man blir lite bortskämd av att bo i London där nästan allt är öppet 7 dagar i veckan.😏 

På måndag var det tidig uppstigning för att packa ihop och ta taxi till flygplatsen för vidare färd mot London medan Anette körde hem till Cascais.

Det var en riktigt rolig resa och vi hann verkligen med massor. Kul att kunna besöka Portugal igen efter två bortslösade år.

Porto - dag 5

Hej hej. Hoppas helgen har börjat bra! Jag rivstartade med dansklass kl 8 följt av Body Pump en timme senare. Jag iddes inte gå hem för bara 40 minuter utan dödade tiden i TK Maxx istället. Det finns alltid bra saker där om man orkar söka. I går hittade jag t.ex. en reseförpackning på hela 200 ml av Cliniques Moisture Surge som är perfekt när man vill ge huden extra fukt. 

Lite skillnad i storlek mot burken jag hade tidigare, och priset ska vi inte tala om. Jag betalade 45 pund för den stora burken på TK Maxx, normalpris är över 100 pund när jag kollade på Cliniques egen webbsajt.

I går lyxade jag till det med att äta jag lunch på en restaurang här i närheten. 

Jag valde kycklingspett med jordnötssås och grillad halloumi och chorizo. Jag funderade på en tredje rätt också, men servitrisen samlade ihop menyerna innan jag hann säga något så hon tyckte uppenbarligen att det var tillräckligt. 😂

Vår köksinredare är här i dag igen och fortsätter arbetet. Förhoppningsvis kanske allt blir klart nästa helg ... eller nästa. Han har ännu inte börjat med golvet eller spiskåpan, som kräver lite elarbete, och så ska vi köpa kakel till en del av väggen som han ska sätta upp.

Det var vad som hänt de senaste dagarna och nu är det dags för lite mer Porto.😊

Morgonen efter att vi anlände till Porto åt vi frukost i vår lägenhet innan vi gick över stålbron till andra sidan där alla porthus ligger för lite portavsmakning.

Utsikten över Porto från bron var fantastisk. Stackars Angela som är höjdrädd, har nog aldrig promenerat så snabbt i sitt liv som hon gjorde för att ta sig över bron😏 Hon vägrade inte gå i alla fall så det var ju bra, alternativet hade varit att ta en lång taxiresa över någon av de andra broarna, varav en skymtar bland molnen på fotot ovan.

Det första porthuset vi stannade till på hette Calem. Det ligger alldeles vid floden Douro som skär genom Porto. Där testade vi tre portvin som jag glömde ta bild av men de var alla väldigt goda. När vi druckit upp åt sökte vi upp en restaurang för lunch innan vi gick vidare till nästa porthus som var mer känt, åtminstone för mig ...

Nämligen Taylor's. De hade en underbar trädgård där man kunde sitta och smaka deras portviner.

I trädgården fanns också ett par honpåfåglar och en hanpåfågel som strövade runt bland besökarna och tiggde😀

När man beställer port berättar alltid servitörerna om de olika sorterna.

Jag valde en cocktail med vit port och tonic som var grymt god och läskande 😋

Vi satt kvar länge och njöt och hann beställa ännu en cocktail var. 
Förutom påfåglarna så fanns det också en tam tupp som gillade när man strök honom över fjädrarna. Varje gång jag slutade så kacklade han missnöjt tills jag började igen. Så söt😂 

Många porthus ägs fortfarande av engelsmän och Taylor's har till och med fått en plakett av drottningen.

Mittemot Taylor's ligger lyxhotellet The Yeatman. Vi beslöt oss för att ta en titt eftersom porten ändå var öppen. Efter att ha gått uppför en hel del trappor insåg vi att det nog inte var huvudingången, men fortsatte att gå tills vi kom ända upp ... 

... och möttes av den här utsikten. Där fanns en stor uteterass med bar och när vi såg en servitör frågade vi honom om det var ok att vi tog en drink där trots att vi inte bodde på hotellet. Det gick bra sade han. Vi hade dock tur för när ett gäng med fyra killar frågade samma sak så sa han nej.😏

Det skulle inte vara så illa att bo på det här hotellet, men 400 euro/natt är lite väl häftigt.
I bakgrunden skymtar ni bron vi gick över.

När vi druckit upp våra drinkar började det bli dags att återvända till den andra sidan floden och den här

gången använde vi huvudentrén😏 

En blommande buske utanför hotellet.

Vi åt middag på den här otroligt mysiga restaurangen som låg gömd bland höga hus; O Solar do Pátio.

Oj så god maten var! Innan förrätten kom fick vi en gratis aptitretare som var croquetas.

Jag beställde råbiff till förrätt och fick en rejäll portion ...

... och stek med butternut squash-puree till huvudrätt.

Så här glada var vi efter ett gott mål mat, igen😃