Transsibiriska järnvägen - Ulan Bator, Mongoliet

Trevlig söndag på er! Steve och jag är precis hemkomna från IKEA och där var det folktomt som vanligt😉. Vi var på jakt efter diverse möbler och framför allt en ny soffa. Jag har fått nog av vår slitna lädersoffa som vi haft i över 10 år. För att soffköpet skulle bli av under de närmaste 5 åren så sade jag att jag betalar för soffan så får han betala för fåtölj med fotpall. Sedan behöver vi nytt soffbord, garderob och byrå.

Vi började dock på en annan möbelaffär, Dfs, där vi köpte soffan och stolen vi har nu. Nu ville vi dock ha tygklädsel. Vi hittade två gråa alternativ, varav en var speciellt snygg och bekväm. Vi fortsatte därefter till IKEA för att se vad de hade att erbjuda, men först gick vi till restaurangen för lunch. Där var lång kö som vanligt. Utrustade med en portion köttbullar och brunsås (jag) och räksmörgås, 2 vitlöksbröd och fruktsallad (Steve) så hittade vi ett bord och lediga stolar och kunde sätta oss. Jag gillar verkligen IKEAs köttbullar och brukar alltid köpa med mig en påse, så även denna gång, samt ett par obligatoriska förpackningar värmeljus. Steve hittade en potentiell fåtölj och tillhörande fotpall. Vi tog också foto av ett möjligt klädskåp.

Efter IKEA gick vi tillbaks till Dfs och jag beställde och betalade soffan som ska levereras om 11 dagar. Det var vår dag det, som faktiskt började med en timmes Body Pump kl. 10.

Nu fortsätter jag min reseberättelse med de två dagar vi spenderade i Ulan Bator samt tågresan till Beijing/Peking.

När vi anländer till Ulan Bator åker vi genast till en mongolisk bbq där man, förutom att välja färdiga rätter på ett buffebord, även kan blanda ihop sin egen stir-fry med sås och få den tillagad på ett stort stekbord.

Efter maten checkade vi in på vårt hotell. Jag och morsan bodde nästan högst upp och hade fantastisk utsikt över stan.

På kvällen såg vi en föreställning med den populära ensemblen Tumen Ekh som bjöd på både strupsång, lite akrobatik och lokala sånger som ackompanjerades av musiker som spelade på mongoliska instrument.

De som vill kunde äta middag tillsammans, vilket jag tror de flesta gjorde.

Nästa dag tog vi en liten promenad till Sukhe Bator-torget där Mala berättade om de viktiga byggnader som kantar torget, bland annat regeringspalatset med den stora Djingis Khan-statyn och andra populära ledare.

Därefter satte vi oss på bussen och åkte till buddhistklostret Gandan där vi kunde se munkarnas övningar i recitation. Jag tror inte någon förstod vad de sa, inte mongolerna heller, för de pratade som om de gick på speed. Tyvärr fick man inte ta några foton därinne men det var väldigt intressant.

Efter lunch åkte vi till State Department Store som har en hel våning med typiska mongoliska produkter som läder, ull, träsnide etc. Där shoppade vi loss och jag hittade två läderväskor i mjukt läder för 60 euro tillsammans. Ska visa dem när jag fotograferat dem. Efter butiksbesöket kunde de som ville, de flesta av oss, fortsätta till en fabriksbutik där de sålde mongoliska cashmereplagg till halva eller 2/3-delar av priset. Jag köpte 2 tröjor, en kofta med dragkedja och en randig tröja, mina första cashmereplagg. Nå måste jag bara köpa ett par förslutbara plastpåsar att förvara dem i för att hålla dem utom räckhåll från mal som vi drabbades av för ett år sedan😡

Kvällens middag intogs på en av Ulan Bators bästa restaurang, sades det😊.

 Ulan Bator by night.

 Efter en mycket tidigt frukost som startarde redan kl. 6 checkade vi ut och begav oss till stationen för vår sista etapp med tåget - Ulan Bator - Beijing.

Vi önskades trevlig resa på tre språk, mongoliska, kinesiska och engelska.

 Det soliga vädret följde med oss.

De öppna vidderna fortsatte.

 Sista gången som vi behövde bädda våra egna tågsängar😊

 Kolbrott fanns det här och där av.

 En ensam ger ...

 ... och massor av kameler.

 Halva vagnen väntar på det rätta fototillfället😀

 Efter 22 på kvällen anlände vi till den kinesiska gränsen och vi måste ta med oss allt bagage ur vagnen, gå igenom passkontrollen, lysa igenom väskorna och sedan sitta och vänta i ytterligare ett par timmar tills de bytt boggie på varje vagn efteroms spårbredden är smalare i Kina än i Mongoliet.

 Aha, en västerländsk toalett tänkte jag när jag såg den här skylten på toan i väntrummet ...

 ... allting är relativt😏

 Vid 1-tiden på natten kunde vi boarda vår vagn igen med alla saker och det tog inte länge innan vi alla sov.

Följande morgon vaknade vi upp till ett förändrat landskap, träd, berg och odlingar.

 Det verkar som om man försöker minska användningen av kol för vi såg både vindkraftverk och som här, solpaneler. Det krävs dock MASSOR av paneler för att förse nästan 1,4 miljarder människor med miljövänlig energi.

 Eftersom vi anländer till Beijing för på eftermimddagen hann vi med en lunch i restaurangvagnen också, samt lokal öl. Här var servicen mycket snabbare.

 Inger och Eva.

Wokad kyckling och grön paprika med ris och en väääääääldigt smaklös soppa; äggvita och några bitar tomat. Vi tömde nästan saltkaret för att få någon smal på soppan men det hjälpte inte mycket, den blev verkligen inte godare😏

Så anlände vi då till Beijing och den delen av resan får ni höra om i mitt nästa inlägg, det sista om resan med Transibiriska järvägen.