Mordmysterium på Warbrook House

Hej på er, hoppas ni har haft en trevlig helg. Jag är ensam hemma eftersom Steve åkte till sina föräldrar i morse. Det är fars dag i England i dag och han ville åka och överraska honom, det blir nog uppskattat😊.

Jag har spenderat dagen med att först besöka gymmet ett par timmar och sedan har jag jobbat. Om jag inte har något inplanerat på en söndag så brukar jag ofta jobba lite. Jag gillar att inleda arbetsveckan med en stressfri måndag😊

I fredags tog jag och mina kompisar Anette, Angela och Cecilia tåget till en ort som heter Fleet, 60 km sydväst från London, och därefter taxi till Warbrook House för att delta i ett mordmysterium. Angela fyllde 70 i februari och vi gav henne eventet i present.

Innan vi beställde taxi åt vi en mysig lunch på en pub inte långt från tågstationen. Den låg vackert belägen vid en liten sjö, som förvisso inte skulle ha mått dåligt av lite muddring.

Sjön beboddes av ett svanpar med fem svanungar.

Vädret var fantastiskt och vi satt och njöt, samt småsvettades, i värmen.

Huvudbyggnaden på Warbrook House, som vi för övrigt inte bodde i.

Våra två rum låg i en sidobyggnad några minuters promenad från huvudbyggnaden. Mitt och Angelas rum var svalt, fräscht och rent. Cecilia och Anette fick ett rum på övervåningen och de höll på att rinna bort i värmen, nackdelen när yttertaket är svart😏.

Klädkoden var "bröllop", så jag dammade av min klänning i thaisilke som jag lät sy upp när jag bodde och jobbade i Bangkok ett halvår för 28 år sedan! Jag har inte haft någon anledning att använda den på kanske 10 år så jag var lite orolig när jag provade den innan resan. Överraskande nog så passade den. Den satt kanske inte lika löst som när jag sydde upp den men jag kunde både andas och sitta i den😊.

Evenemanget började 19.30 så vi hann med ett par drinkar i baren innan det var dags att gå till matsalen där skådespelet skulle hållas, samtidigt som vi åt en trerätters middag.

Handlingen var följande: Gästerna är inbjudna att delta i kvällsmottagningen med den äldre överklassbrudgummen Bertrum Wallace-Smythe och hans unga, osofistikerade brud, Zoë Matthews, för att fira deras bröllop. Men alla känner inte för att fira. Kommer dessa två väldigt omaka familjer att komma överens – eller kommer deras smutsiga tvätt att vädras offentligt?

Det var bordsplacering men som tur var kunde vi fyra sitta vid samma bord. Mellan "skådespeleriet" roterade skådespelarna bland borden och man kunde fråga ut dem.

Cecilia frågar ut brudens mor.

Poliskommisarien med sitt anteckningsblock.

Det gick vilt till mot slutet när brudgummen mördades ... Vem var mördaren?

Bruden tröstas av sin mor.

Jag och Anette gissade rätt vem som var mördaren medan Cecilia, som gissade på en annan person, uppenbarligen fick en mindre chock när mördaren avslöjades😁

Skådespelarna. De gjorde ett riktigt bra jobb och jag skulle inte ha något emot att delta i ett sådant här evenemang igen, det var väldigt bra arrangerat😊. Efter evenemanget tog vi ännu var sitt glas engelskt bubbel i baren innan vi gick och lade oss. Följande morgon åt vi frukost på hotellet (som ingick) innan vi tog tåget tillbaka till London.

Keramikkursen fortsätter och i torsdags satte jag de här två skålarna för första bränningen innan de kan glaseras. Vår lärare berättade att en av ugnarna gått sönder så det kommer att ta längre än normalt att få tillbaka sina alster. Lite dålig timing då jag hade hoppats får tillbaka det mesta innan jag åker till Finland i juli (kommer att missa tre torsdagar)😬. Höstkursen börjar först i mitten av september och jag tror inte man kommer att kunna besöka skolan under "sommarlovet" för att hämta sina saker. Hoppas de inte tappas bort bland andra hundratals alster.

Dom här fick jag tillbaka i allafall. Jag gillar den bruna färgen på skålen. Den tvåfärgade skulle ha blivit bra om inte den bruna glasyren runnit över det vita när jag torkade glasyr av undersidan med en för våt svamp (mycket viktigt för annars kan skålen fastna i ugnen). Läraren tyckte att den var jättefin dock så smaken är som baken😀

Nu väntar en mycket varm vecka med upp till 30 grader på lördag, dagen när Steve, jag, Cecilia och Björn ska fira midsommar(dagen) med att grilla i en park i centrala London. Vi har gjort det flera midsommrar nu och det är alltid jättekul.

Filmtajm, lera och lite till

Så är det söndag igen. För mig har helgen också bestått av jobb, allt för att jag ska kunna träffa kompisar på lunch både tisdag och onsdag nästa vecka. Jag har dock inget emot att jobba helger ibland eftersom jag kan göra det ostört då min jobbmejl är tyst. 

I går installerade Steve och jag (men mest Steve😊) vår nya tvättmaskin, fyra veckor efter att vi fick vår nya spis. Det är inte ovanligt att många saker går sönder samtidigt och Steve utmanade dessutom ödet med att säga till killarna som levererade vår spis att snart levererar de säkert en ny tvättmaskin till oss också. Och så blev det, det var samma killar som släpade upp vår tvättmaskin tre våningar😂. Vår gamla tvättmaskin var 23 år och hade tjänat oss väl, men det senaste året hade funktion efter funktion börjat fungera sämre tills den gav helt upp för ett par veckor sedan. Härligt att kunna centrifugera med full effekt igen utan att hela tvättmaskinen hoppade.😏

I torsdags var det keramikkurs igen. Dagens tema var att göra brickor med stämplar, men eftersom jag inte kommer att vara på plats de tre sista kurstorsdagarna i juli (är i Finland då) så spenderade jag den här torsdagen med att göra så mycket av mina pågående "alster" så klara som möjligt. Det innebar att jag gjorde underdelen av två av mina skålar som jag drejade förra veckan (de måste vara halvtorra) och dekorerade en av dem (nästa vecka kan jag sätta dem för bränning) samt glaserade tre skålar och 4 ekollon som bränts tidigare.

Det är ganska intressant med glasyr för slutresultatet är inte som det ser ut efter att man doppat dem med glasyr.

Ekollonen kommer att bli bruna

Den här skålen kommer att ha naturvit ovandel och insida samt brun (inte terrakotta) nederdel.

Den här vinda skapelsen blir grön när den kommer ur ugnen.

Och den här ska också bli brun. Den här skålen hade varit "försvunnen" i fyra veckor efter bränning när jag plötsligt hittade den på hyllan för brända alster i torsdags efter att ha sökt den där varje vecka.

 

Keramik och drejning är inte lätt men såååå kul och idag registrerade jag mig till höstens kurs.

Efter kusen i torsdags satte jag mig på bussen till Richmond för bio med Anna-Kaarin och Angela. Jag och Angela hann med ett glas vin på en pub innan vi träffade Anna-Kaarin, som kom direkt från jobbet, på bion. Vi såg en film som heter The Salt Path. Filmen baserar sig på verkliga händelser och handlar om ett medelålders par som förlorar sitt hem och allt de äger på grund av en dålig investering. Inte lång efteråt diagnostiserats mannen med en obotlig sjukdom. Eftersom de känner att de inte har något mer att förlora så beslutar de sig för att ge sig ut på en årslång kustvandring i sydöstra England med ett tält de köpt på ebay och socialbidrag som enda inkomst.

När Anna-Kaarin föreslog att vi skulle gå och se filmen tänkte jag att den kanske var lite tråkig men den var istället väldigt bra. Det var ingen snyfthistoria utan väldigt saklig. Jag rekommenderar alla att se den om ni har chansen.