Väskshopping och I Love Musicals med Peter Jöback

Trevlig fredag på er alla! Jag ska snart bege mig till nordvästra London, närmare bestämt stadsdelen Ruislip, men hinner med ett inlägg innan dess. Det är Angela, Anna-Kaarin och jag som ska besöka vår kompis Sussie över helgen. Det ska bli riktigt kul. Hon har labrador- och corgiekennel så jag hoppas på mycket hundmys😊

I går åkte jag in till centrala London för att lyssna till när Peter Jöback intrevjuades om sin musikalkarriär, som en del av ett skivsläpp där han sjunger låtar från olika musikaler som han varit med i.

Först hade jag dock siktet inställt på väskdesignern Marc Jacobs väskaffär på Regent Street. Jag hade förälskat mig i hans The Tote Bag-kollektion och nu hade jag bestämt mig för att köpa en till mig i julklapp. Hans väskor är inte billiga, men om man sköter dem väl och sparar alla tillhörande dokument så har de ett bra andrahandsvärde.

Så här ser väskan ut. Det fanns hur många fina färger och modeller som helst, men jag beslutade mig till slut för svart som passar till allt.

När jag fått min väska gick jag till The Theatre Cafe där Peter Jöbacks evenemang skulle hållas. Jag var tidigt ute som vanligt och fick vänta utanför i cirka 20 minuter tillsammans med de andra som bildade en kö bakom mig.

Det var ett väldigt intimt evenemang och vi var kanske 50 personer totalt. Evenemanget var gratis men jag skulle gladeligen ha betalat några pund för att lyssna till när Peter intervjuades och sjöng.

Han sjöng fyra låtar allt som allt och jag riktigt rös av välbhag när han sjöng "När guldet blev till sand" från musikalen Kristina från Duvemåla och en av de fantastiska låtarna från Phantom of the Opera. Han kan sjunga den mannen!

Efter evenemanget kunde man köpa hans CD och få hans autograf. Är inte mycket för sånt där, men tänkte att när man nu hade tillfälle och inte behövde köa i timmar, så varför inte!?😊 Jag lyckades klämma ur mig något om att jag och mina föräldrar såg honom när han spelade i Phantom of the Opera i London och han ställde ett par frågor till mig medan han signerade skivan. Man kunde se att det inte var hans favoritdel av musikjobbet. Är man introvert så är small talk ett riktigt helvete😃

Äntligen

Äntligen kom mitt Marc Jacobs-armband som jag köpt av en svensk bloggare. Hon har då och då "bloppis" (loppis online) på sin blogg och då brukar jag kolla. Hon har ganska dyrbar smak men säljer sina grejer jätteförmånligt och det är absolut inga kopior. Tyvärr har hon inte min storlek på kläder och skor så jag brukar sikta in mig på väskor och smycken istället. Jag beställde armbandet den 11 januari och började ge upp hoppet när det aldrig kom, tänkte att de anställda på Royal Mail har gett sig själva lite försenade julklappar igen. Ikväll låg paketet plötsligt utanför vår dörr. Hur det hamnat där vet jag inte, kanske en granne, men paketet skulle lätt ha rymts i vår brevlåda. Nå, huvudsaken är att jag fick det och det är jättesnyggt, svart plast med låset i gul metall. Jag fick också förvaringspåsen som det kom i.

Idag hade jag tid hos en fysioterapeut på St George's Hospital i Tooting. Terapeuten bad mig besvara 100 frågor och förklara mina problem, gjorde reflex-, muskel- och böjtester med mera och så fick jag ett litet "träningsprogram". Jag ska återkomma om 4 veckor. Träningsprogrammet var kanske inte så ambitiöst, jag ska göra bryggan, dvs. jag ligger på rygg och lyfter baken så högt som möjlig och sedan sänker den igen kota för kota samt stretcha. Hon bad också att jag besöker min läkare igen för att be om mer värktabletter. De fungerade perfekt de två veckor jag tog dem tidigare och det kändes som himmelriket att kunna gå och shoppa längre än 30 minuter utan att höger ben började värka utav helvete, men jag kan ju inte äta dem hela livet heller. Jag är inte alltför hoppfull att träningsprogrammet kommer att hjälpa, inte om nerver är i kläm mellan kotorna, men jag får väl försöka.

Våren är på intåg här i London och det är inte bara blommor på träden som börjar slå ut, Busen har också börjat tappa vinterpälsen. Idag satt han i min famn när jag jobbade framför datorn och när han kliade sig i pälsen stod löst hår som ett moln runtomkring honom. Dags att dammsuga två gånger i veckan tror jag:-).