Charming Chiswick och återhämtningen hittills

Trevlig söndag på er! Här har solen skinit från en nästan klarblå himmel hela dagen och jag har njutit till max. Steve skulle åka och se en cykeltävling med sin kompis och då passade jag på att gå en London Walk. Eftersom jag inte får träna under de kommande veckorna så fick jag den smarta iden att jag kan ju gå på någon av deras "helgmorgonvandringar" som jag normalt inte kan ta eftersom jag är på gymmet. Mer om vandringen senare.

Kanske ni är intresserade av att veta hur min återhämtning efter operationen för lite mer än en vecka sedan går? Den går helt enligt planerna. Den är verkligen inte någon barnlek, men den är i alla fall inte värre än vad jag trodde den skulle vara, men inte bättre heller😏. Det är inte heller så att man längtar efter att gå på toaletten precis, och det är mycket jobb för att hålla högsta möjliga hygiennivå, jag vill INTE dra på mig någon inflammation. Ångrar jag mig? Inte en sekund. Jag tar hellre några veckors smärta och obehag än ett livslångt elände.

Jag har också riktigt nördat ner mig i ämnet som den introvert jag är, så har någon frågor om hemorrojder så är det bara att slänga iväg en fråga😁. Två veckor kvar innan jag kan börja träna lite lätt med vikter.

Dagens guidade vandring gick till Hammersmith och Chiswick (som betyder "ostfarm) som ligger vid Themsen. Guiden var tidigare lärare så hon talade både högt och tydligt.

Vandringsgänget, i dag var vi 21 stycken, de flesta från USA.

På vår vandring passerade vi puben The Dove som har världens minsta barutrymme enligt Guinness Book of World Records. Jag har gått förbi den flera gånger men ännu aldrig ätit där.

Det här huset byggdes under 50 år (endast halva syns på bilden) och man kunde tydligt se hur stilen ändrades när åren gick och budgeten blev mindre. Här hade man ännu råd att installera massor av fönster.

Den här hunden stod och njöt med vattnet upp till magen medan ägarna tålmodigt väntade på att hen skulle bli klar.😁

Lantortsidyll nästan mitt inne i London.

Rundvandringen avslutades i stadsdelen Stamford Brook och jag tog en runda på ostmarknaden som hålls en söndag i månaden, innan jag köpte ett iskaffe och tog tunnelbanan tillbaka hem. En alldeles perfekt söndag.

Kröning, promenad i den kungliga byn och mera

Hej från ett regnigt London. Följde ni kanske kröningen av kung Charles III på TV? Jag satte genast på BBC:s och svenska TV4:s sändning när jag kom hem från gymmet. Britterna kan det där med pompa och ståt och det var kul kul att titta. Dom hade lite otur med vädret dock för många hade ordnat gatufester. Charles såg dock riktigt nöjd ut när han och Camilla vinkade från balkongen efteråt och jag unnar honom att äntligen få bli kung. 

I torsdags tog jag bussen till stadsdelen High Street Kensington för en promenad kallad Kensington - Royal Village. Det har länge varit bostadsort för många kungliga, även prins William, Kate och deras barn fram till helt nyligen när de flyttade till Windsor.

Vi var ca 20 personer från många olika länder och guiden var väldigt kunning som vanligt.

En kuriosa som vi fick lära oss var att orsaken till att gamla balkongräcken buktar ut som på bilden var för att damernas vida kjolar, som t.ex. var på modet på 1800-talet, skulle få rum när de stod på balkongen. Det finns en praktisk förklaring bakom de flesta designer😊

Under promenaden gick vi förbi den berömda kändisfotografens Richard Youngs galleri. Där kan man, förutom konstverk också köpa små virkade dockor av bland annat Freddie Mercury från Queen. Den var lite söt och inte dyr heller😁

Promenaden slutade vid Kensington Palace som ligger alldeles vid Hyde Park.

I tisdags var det dags för operan Madama Butterfly på teatern i Wimbledon. Det stod att det skulle erbjudas textning på engelska men något sådant fanns inte, så jag åkte hem när det blev paus. Även om arrangemanget och sångarna var bra så blir det tråkigt i längden när man inte förstår ett ord av vad de sjunger (italienska), för mig räcker det inte med att förstå handlingen i stora drag.

 

Promenad i Covent Garden

Äntligen fredag och jag "firade" det genom att äta lunch på den lokala restaurangen Konningas ännu en gång. Innan lunch hade jag hunnit både gå på gym, jobba och dammsuga hela lägenheten, skönt att inleda helgen med en ren lägenhet😊.

I går tog jag en morgon-London Walk i självaste Covent Garden. Det finns så mycket att berätta att vi bara hann besöka en del av CV under den två timmar långa promenaden.

Det fanns naturligtvis mycket att berätta om Covent Garden Piazza där man sålde frukt, grönsaker och kött fram till 1970, när marknaden blev för trång och den flyttades söder om Themsen.

Det finns en stor kyrka bredvid marknaden, St Paul’s Church Covent Garden. Vi kunde tyvärr inte gå in i kyrkan den här gången på grund av en minnesceremoni. Den är och har varit en "populär" kyrka för skådespelare, den ligger trots allt i vad som kallas "teaterland". 

Efter marknaden gick vi till restaurangen Rules i närheten som grundades 1798 och som har verkat på samma plats sedan dess. Restaurangen har också ägts av endast 3 familjer under alla dessa år. Guiden hade sett till så att vi fick komma in och se oss omkring innan de öppnade för dagen.

Den var härligt gammaldags. Restaurangen är populär för filminspelningar och där finns både ett James Bond-bord (där man spelade in en scen från Casino Royal) och ett Edith-bord, där Edith från den fantastiska TV-serien Downton Abbey hade sin anställningsintervju till tidningen.

Sedan 5 år tillbaka finns också en vinterträdgård på andra våningen dit man kan gå för drinkar utan bokning.

Vi avslutade restaurangvisningen med att besöka de två rummen för privata middagar. Jag bestämde på stående fot när vi kom in till restaurangen att hit vill jag komma och äta någon gång. Alla rätter är ca 10 pund dyrare än normalt men det kan det vara värt för atmosfären var fantastisk.

Vi besökte ytterligare några platser men det som intresserade mig mest där var byggnaderna

Gammalt och nytt.

I morgon ska Steve och jag äta middag på en pub som röstats fram som en av Storbritanniens bästa pubar när det kommer till mat. Det finns säkert många sådana men det ska bli intressant att besöka den hur som helst, jag älska pubar😊
 

Billig kväll

Tillbaka från en heldag i city. Klockan är inte ens 8 på kvällen och det känns som mitt på dagen eftersom solen ännu står högt på himlen.

"Utfärden" började med 1,5 timmes shopping på Regents Street och den här gången hittade jag faktiskt något att köpa (mer i slutet av inlägget).

London Walken skulle starta kl 14.30, men vid tvåtiden började jag känna mig hungrig och när jag funderade varför så insåg jag att jag inte ätit sedan 7.30, så det var väl ganska normalt att känna sig lite sugen efter nästan 6 timmar trots att man äter LCHF. Vi gick därför in på närmaste Boots och jag köpte en liten förpackning med ost som jag åt och sedan var jag proppmätt.

På väg till mötesplatsen passerade vi den här bilen. Steve förklarade att det här företagets bilar (som utför allt som har med bostadsunderhåll att göra) alltid har registreringsskyltar som har med byggnadsarbete att göra. Den här hade AI EAK... som ska läsas som A leak (en läcka). Skitsmart och påhittigt.

Den här "spionwalken" var lika välbesökt som alla andra "walks" som jag har varit på. Vi var väl ca 30 personer. Jag och Steve var säkert de enda "lokala" turisterna.

På ett ställe där vi stannade (vid en gentlemans club där Ian Flemming, författaren av James Bond, var medlem) hörde vi säckpipemusik under hela föreläsningen. När vi gick till nästa "föreläsningsplats" passerade vi den här, säkert något bröllop eller nått. Det passade iallafall bra eftersom James Bond kom från Skottland.

Efter walken gick vi till en fransk restaurang i Soho som vi besökt tidigare och gillade starkt. Vi fick gå upp och ner ett par gator innan vi kom rätt eftersom vi inte mindes på exakt vilken gata som restaurangen låg.

Jag bad Steve ta ett par kort av mig, som variation till alla matbilder, men den jag gillade bäst och som togs med blixt fick mig att se ut som Rudolf med röda mulen. Jag har en riktig "bäckassnok" och den lyste röd efter en dag ute i solen så det fick bli ett par utan blixt. En annan sak, när jag var liten hade jag alltid pannlugg men för ca 10 år sedan fick jag världens virvel och det är stört omöjligt att kamma ner den, förr eller senare spretar den antingen rätt upp eller till sidan.

De rätter jag beställde förra gången vi besökte restaurangen fanns inte längre på menyn:-( så det fick bli musslor på snigelsätt med vitlökssmör till förrätt. Också gott.

Till huvudrätt blev det sallad med nötbiff. Salladen var helt bra men lite för sött för min smak på grund av honungen i dressingen. Jag bad att få dressingen separat men servitören kom tillbaka och meddelade att kocken sa att det inte gick eftersom den blandades med de kokta grönsakerna. Suck, Han lovade dock att dressingen inte skulle vara söt men den var den. Köttet var jättemört dock så om man inte har något emot söt mat så var den riktigt god.

Till efterrätt tog Steve Affogato som är vaniljglass med Espresso. Ofta får man en kula men här fick man tre!! Jag tänkte först beställa ostbricka men var för mätt som vanligt så det blev Irish coffee utan socker istället. De sparade verkligen inte på whiskeyn utan jag fick ta en klunk vatten mellan varje munfull kaffe för så whiskeystark var det:-). Pricken över i var när vi bad om notan och upptäckte att de inte tagit betalt för maten utan bara dryck och efterrätt. Jag tror aldrig att vi har betalat och klätt på oss så snabbt:-) Vi sparade 28 pund på den middagen!! Först kände jag mig lite skyldig men sen, nej, det är inte mitt fel att de inte dubbelkollar notan innan de ger den till gästerna OCH att vi hade 3 servitörer. Ju fler kockar desto sämre soppa heter det ju.

Vi tog bussen hem och när vi passerade nattklubben The Grand i Clapham Junction såg vi den här massiva kön och redan kl 19!!! Det var kul att gå på nattklubb när man var i 20-årsåldern och början av 30 men jag saknar verkligen inte det eviga köandet.

Så vad shoppade jag då för snyggt?!. En ny butik har öppnat på Regent Street som heter & other stories, som vid närmare undersökning tillhör H&M! Kläderna är dyrare än H&M men billigare än COS. Affären säljer kläder, skor, smink, smycken och väskor. I like.

Jag köpte den här mossgröna tröjan för 29 pund. Den kommer att passa perfekt till skinny jeans eller tights och materialet är så otroligt skönt.

En annan kul sak som hände under dagen var att Steve, som en blixt från en klarblå himmel, föreslog att vi skulle besöka Battersea Cats and Dogs home (dvs hem för övergivna katter och hundar) och skaffa katt. Han har aldrig varit emot att vi skulle skaffa katt, tvärtom, men velat vänta tills vi får en bostad med trädgård så att den kunde gå ute. Nu sa han dock att vi skulle kunna skaffa en äldre katt som inte har behovet av att springa av sig längre utan är nöjd med att äta och sova. Så, när vi återvänder från Finland i sommar så kommer vi att göra ett besök dit. Det som är bra är att vi båda jobbar hemifrån så katten behöver aldrig vara ensam under några längre tider och vi kan alltid sätta den på katthotell när vi är ute och reser.