Freddie Mercury-utställning på Sotheby's

För några dagar sedan fick jag tips på en Facebook-sida om en gratis utställning av Freddie Mercurys (sångaren i Queen) grejer på auktionsbolaget Sotherby's. Han dog redan 1991, men nu har Sotherby's fått i uppdrag att auktionera bort hans tillhörigheter i början av september. Det är fint av företaget att låta allmänheten få en titt på föremålen innan de troligen försvinner för gott till privata samlare i början av september. Det här är en dröm för alla Queen-fans, och har ni chansen så besök den!

Jag mejlade Angela, som är glad pensionär med lediga dagar, och frågade om hon hade lust att hänga på och hon hängde genast på.😊

Ingången till utställningen gick under en uppförstorad kopia av hans mustasch😁.

Freddies ägodelar visade i 14 rum, över två våningar, så det var inte få saker han hade. Ett par rum var fyllda med japanska föremål. Han var intresserad av allt japanskt och hade hunnit samla på sig en hel del föremål därifrån när han och hans band uppträdde i landet.

Där fanns verkligen allt; från småsaker till möbler, tavlor, serviser, kläder, personliga och handskrivna papper (bland annat nio sidor handskriven text till låten "We Are The Champions"), musikpriser, privata foton, osv., osv.

Han älskade katter😻

Det fanns många fina tavlor som jag gärna skulle lägga vantarna på.

Inbjudan till fest med gästlista, placering, inbjudningskort, meny ...

Förutom levande katter hade han också samlat på sig kattfiguriner och -statyer.😊

Privata foton.

Vintage jukebox.

Manteln och kronan som han bar under sin sista tour med bandet 1986, Magic tour.

Det fanns naturligtvis en hel del scenkläder också.

Hans berömda Yamaha-piano på vilket han bland annat komponerade låten "Bohemian Rhapsody".

Vackra prisstatyetter.

Handskrivna sångtexter.

Efter den fantastiska utställningen gick vi för ett par drinkar till en gammal kyrka i Mayfair som omvandlats till italiensk matmarknad och som nu kallas Mercato Metropolitano.

Vi satte oss på den mysiga takterassen och njöt av det fantastiska vädret.

Tjejkväll i Mayfair

God lördagseftermiddag. Tänkte ta ett youtube-lett arm- och axelpass framför TV, men måste vänta tills Busen har fått sin träning. Han är inne i en period nu när han vill se videor för katter mest hela tiden, och det får han naturligtvis. Det är mycket bra träning och underhållning för honom.😊

Så här såg det ut i vårt shoppingcenter när jag kom från min dansklass i morse, folk som köade för att få sin tredje vaccindos. Ingen vill riskera att bli svårt sjuk av den nya och mycket mer smittsamma, säger dom, varianten.

Titta vad jag hittade på svenskaffären i Barnes i går, sockerfri julmust!!! Jag fattar inte att det ska vara så omöjligt att få den i Finland, där finns bara sockerstinna varianter. Är detaljhandeln i Finland månne sponsrade av läkemedelsbranschen för att producera fler diabetiker!?😠 Jag köpte två flaskor och de är bara till mig😋.

I torsdags träffades Anette, svenska Cecilia, Angela och jag på tidig middag på restaurangen Amazonico i posha Mayfair. 

Inredningen var mysig.

Vi började med var sin cocktail, jag valde Margarita som vanligt.

Maten bestod av både latinamerikanska rätter och sushi. Vi beställde in ett gäng smårätter som vi delade på. Allt var gott men det kostade betydligt mer än det smakade och servicen var ganska kass. När vi bad om mer vatten fick bara två av oss påfyllning eftersom kannan blev tom. Istället för att gå och fylla på kannan satte servitören helt sonika ner den på bordet. När vi sa att alla ville ha påfyllning så suckade servitören ljudlig bakom ansiktsmasken och vandrade iväg för att fylla kannan😒 Det samma hände när våra vinglas behövde fyllas på. Jag och Anette delade på en flaska rödvin och de andra en flaska vitvin. De fyllde på våra rödvinsglas men sedan var det slut med "servicen" och vi fick försöka få tag på en annan servitör som fyllde på de andras tomma glas. Nej, hit går i alla fall inte jag igen.

Vi delade på ett gäng brigadeiros till efterrätt som är traditionella brasilianska tryfflar, jättegoda.

Efter maten gav vi oss ut på jakt efter något ställe med inte alltför överprissatta drinkar, inte det lättaste i den här stadsdelen😏.

På vår promenad passerade vi det flotta stället Annabel's, en privat klubb för endast de rika och berömda.

Vi passerade till slut ett litet ställe som var både cafe och cocktailbar och gick in. De hade happy hour hela kvällen så vi blev sittande där tills de stängde.😊 Här var servicen perfekt.

Det blev en riktig helkväll och jag var hemma först efter 12. Det är så sällan vi träffas alla fyra då två i gänget inte bor heltid i London längre.

En kväll i Mayfair

Trevlig lördag! Jag var så seg när väckarklockan ringde kl 7.40 i morse att jag starkt funderade på om jag skulle hoppa över dansklassen (samma känsla nästan varje lördag morgon😁). Jag valde dock att tänka positivt, att det är jättekul när man väl är där, så jag klädde på mig och gick dit. Det är tur att jag bara bor 10 minuters promenad från gymmet för det gör det svårt att hitta vettiga ursäkter😊.

Steve kom tillbaka i torsdags efter några dagars besök hos sina föräldrar och har fått överta Busens nattliga kärleksattacker. Det tar länge för mig att somna om efter att ha haft en 6 kilo kurrande klump på bröstet som "stångar" en med huvudet. Gulligt, men inte kl. 4 på morgonen😏

Min och Angelas svenska kompis Cecilia har varit på besök i London i veckan, det första sedan coronapandemin började, och på torsdag slog vi på stora trumman och firade. 

Vi började med att skåla i champagne i baren på The Ritz.

Inredningen kändes lite som baren på en sverigebåt, men mycket mer påkostad😉. Jag har inte besökt baren tidigare men dock ätit middag i restaurangen 2 eller 3 gånger. De har då och då specialerbjudanden med trerätters och då är det inte så fasligt dyrt faktiskt och värt ett besök. The Ritz är en institution i London. Det är en upplevelse att ha servitörer som surrar runt en, och där var och en har sitt eget ansvarsområde (servera vatten, bröd, vin, ta upp beställning etc.).

Efter drinkarna gick vi nästan över vägen till restaurangen Langan's. Ett annat ställe där det vimlar av välklädda servitörer.

Jag beställde råbiff till förrätt (gör oftast det om den finns på förrättsmenyn) som en servitör blandade till med stor noggrannhet enligt hur kryddstark jag ville ha den. Den var jättegod!

Till huvudrätt beställde vi alla tre filet mignon med bernaisesås som smälte i munnen. Jag valde gröna bönor med mandel och de andra beställde potatisgratäng.

Vi drack ett gott rött vin från Sydafrika som deras sommelier rekommenderade. Jag har börjat dricka allt mer sydafrikanska viner, och det är sällan det blir fel. Sommelieren berättade med inlevelse om sitt besök på en sydafrikansk vingård där han fått hjälpa till att skörda druvor. Det är alltid intressant att lyssna på människor som brinner för sitt yrke. Det blev en god middag med väldigt bra service.

Vi avslutade kvällen med en drink på ett mycket billigare ställe, nämligen på en pub:-)

Innan jag träffade Cecilia och Angela hann jag gå in på den jättestora bokaffären Waterstone på vägen och köpa en reseguide om Sevilla. Nästa torsdag bär det iväg om flyget går som det ska. Google i all ära men jag vill alltid ha med mig en fysisk reseguide där åtminstone den viktigaste informationen finns. Jag köpte också en bok om ovanliga barer och restauranger i London som man så småningom får börja äta och dricka sig igenom😊

Förra fredagen - midsommar

Dagen började med långfrukost hos oss och sedan gick vi en runda i mitt lokala shoppingcenter, Southside. Innan vi gick sade Steve att vi kommer att vara tillbaka efter högst 1 timme. Vi återvände 3 timmar senare. Det är inte storleken utan innehållet:-) Allt är typ billigare här än i Sverige så det blev shoppat allt ifrån skor och kläder till hårsprej, smink, ansiktskräm etc.

När vi kom tillbaka till lägenheten tog vi en minitaxi till hotellet där Minna och Ullrika skulle bo i två nätter (heeelt onödigt enligt mig och Steve:-). När de installerat sig i skrubben började vi promenera mot centrum. Vi gjorde dock ett pit stop för publunch när det såg ut att dra ihop sig för regn.

En vacker undangömd lite gata i närheten av Little Venice. (Några av bilderna är tagna från Ullrikas FB-sida)

Mums, grillad lax och grönsaker.

Efter lunchen gick vi vidare och hamnade på en pub i Green Park där vi satt en stund i väntan på att gå till restaurangen som jag bokat för middag.

Dags att svida upp sig, eller Minna byter skor, jag sätter på plåster. På sommaren går jag aldrig ut utan plåster i väskan, jag har lika känslig hud som Prinsessan på ärten, får blåsor genast.

På väg mot restaurangen attackerades både Minna och Ullrika av aggressivt damm. Jag hade inga problem så jag antar att det bara attackerar turister:-)

Restaurangen för kvällen var Quaglinos. Jag har varit där minst 3 gånger tidigare men varje gång har jag problem att hitta dit, trots karta i högsta hugg. Till slut frågade vi om riktningen av ett gäng äldre engelska gentlemen. Av bilden av döma var de också lite förvirrade men vi kom fram till slut:-)

Frammeee. Man känner sig ganska speciell när man går nerför trappan till restaurangen och servitörerna står i givakt vid foten av trappan.

Jag åt gravad lax med väldigt kryddstark senapssås dagen till ära. Det var ju trots allt midsommar.

Till huvudrätt blev det grillad kyckling och grönsaker.

Midsommar utan snaps är ingen midsommar, så medan vi väntade på huvudrätten beställde vi in var sin vodkasnaps. Det tog lite förklarande innan vi fick in helt normal, okryddad vodka. När den kom in var den rumsvarm, men vad kan vara mer genuint midsommar än det?!:-)

Efter middagen gick vi till May Fair Hotel där vi tog ett par drinkar. Hotellet är populärt bland kändisar men den kvällen spottade vi inga kändisar alls eftersom vi var helt upptagna med att prata om livet. Efter May Fair gick vi  tvärs över gatan till den posha restaurangen Nobu som också är väldigt poppis bland kändisar. Jag trodde att vi skulle behöva köa (det var ju trots allt fredag) men vi seglade direkt in till deras bar och där spenderade vi sedan resten av kvällen dansande till bra musik.

Jag måste ha väldigt bra blixt på min kamera för det var väldigt vad den lyste upp baren:-)

Naturligtvis fastnade också Minna och Ullrika på bild...

och den här glada killen som varken jag eller tjejerna noterade innan jag kollade igenom mina bilder genast efteråt-)

Vi avslutade kvällen med en snabbis på ett kasino i närheten men deras inköp var så dyra att det inte lönades att spela.