Visar inlägg med etikett musikaler. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett musikaler. Visa alla inlägg

16 februari 2026

Besök från Norge


Hej på er! Alltså, det är inte klokt vad det har regnat här sedan nyår. Om det varit minusgrader hade vi haft minst två meter snö😒. Det regnar normalt inte mycket alls här men i år har det varit exceptionellt.
I kväll trotsade jag dock regnet för att åka och se musikalen Bodyguard på New Wimbledon Theatre. Musiken baserar sig på filmen och jag har faktiskt sett den tidigare, men den är så bra att den tål att ses igen🙂.
Mellan fredag och söndag hade jag Anne från Norge på besök. Hon lyckades pricka in en av få helt soliga dagar på lördag, följt av desto mer regn på söndag. Hon hade velat besöka British Museum på söndag, men när vi kom fram och såg den jättelånga kön skippade vi den iden.😏
På lördag kväll, Alla hjärtans dag, åt vi middag på en indonesisk restaurang som heter Bali Bali. De hade gått all in med dekorationerna. Steve och jag brukar "fira" några dagar efter högtiden för att slippa rusningen så han var nöjd att stanna hemma.
Vi delade på en Chef,s menu med 8 olika rätter. Maten var helt ok, men jag föredrar nog thailändsk eller vietnamesisk mat.
Anne ville gå igenom China Town på söndag ilket var snabbt gjort. Stadsdelen är ganska liten 
De röda lyktorna satte färg på den grå dagen.
Busen var inte alltför glad att få besök, speciellt när Anne stängde dörren till vardagsrummet där hon sov. Han vill ju kunna röra sig fritt i alla rum😊. På bilden sitter han och håller utsikt mot den stängda vardagsrumsdörren och surar. Normalt sover han i Steves fotände men natten till söndag sov han i min eftersom den gav bästa utsikten mot vardagsrummet. Det innebär att jag i min tur inte sov många timmar, rädd att sparka till honom😏.

28 mars 2025

Vår, keramik, teater och trevliga middagar

Hej, hej. Nyss hemkommen från keramikkursen, nästa fredag är det sista gången. Jag kommer dock att gå sommarkursen också som börjar efter påsk, vill inte glömma bort allt. I dag glaserade jag tre av grejerna och nästa fredag får jag äntligen ta hem dem, brända och klara. I dag fick jag lära mig att finslipa undersidan på skålarna som vi drejade förra veckan och det var typ lika invecklat som att dreja😱. A och O för ett fint slutresultat är att centrera skålarna mitt på drejskivan och det är inte enkelt på något sätt. Jag gjorde två skålar förra veckan och den första blev det lite si och så med. Till slut fick jag be läraren att centrera om skålen. Det är svårt att göra en fot mitt under en skål som inte roterar jämnt😊 När det var dags för den andra skålen så kände jag att jag redan hade lite mer hum om vad jag gjorde och blev riktigt nöjd.

Nu har våren anlänt på allvar och träd och buskar blommar så det står härliga till. Man behöver verkligen inte betala överpriser på flyg till Japan för att se körsbärsblomningen, de blommar lika vackert här. 
 
I onsdags var jag och såg musikalen Dear Evan Hansen på New Wimbledon Theatre. Den var helt fantastiskt bra! Låtarna är otroligt vackra och musikalen kvalar lätt in bland mina topp fyra  de andra är Fantomen på Operan, Chess, Kristina från Duvemåla. 
Jag gick på matineeföreställningen men teatern var ändå helt full.
Tidigare i veckan åt jag lunch med Angela och vår gemensamma svenska kompis Cecilia som var på besök i London. Vi besökte en restaurang som heter Mary's som ligger på en sidogata från Regent's Street. Jag och Angela åt ceviche på havsabborre till förrätt och den var himmelsk, det var nästan så att vi slickade tallriken😊.
Till huvudrätt åt vi alla stek. Den var god men såsen var väldigt salt, till och med jag som gillar salt reagerade.
Till efterrätt valde jag ostar. Restaurangen är normalt ganska dyr men vi utnyttjade deras luncherbjudande med begränsad meny för ett fast pris.
Efter lunchen besökte vi en gratisutställning på Oxford Street med en konstnär som heter Gary James McQueen. Vi sökte efter utställningslokalen både länge och väl innan vi fattade att den låg i källaren på en klädaffär😏
I lördags åt Steve och jag middag på en av våra favoritpubar, nämligen The Mayflower i Rotherhithe.
Den ligger vackert vid Themsen.
Jag har satt upp så många matbilder från den här puben så nu nöjer jag mig med en bild av själva puben😊. Får ni chansen så besök den. Den ligger förresten 5 minuters promenad från Finska sjömanskyrkan.
Nej, nu tror jag att det är dags för lite middag. Det blir enkelt ikväll, färdigkryddade laxbitar som jag tänkte tillaga i ugnen och äta med coleslaw.

9 november 2024

Devil wears Prada-musikal och goda måltider

Hej, hoppas ni har haft en bra lördag hittills! Jag började dagen på gymmet, som varje lördag, och nu skriver jag till er med en cheesy julfilm på Netflix i bakgrunden😊

I tisdags såg jag musikalen "The Devil wears Prada" som baserar sig på filmen med samma namn. En av huvudrollsinnehavarna spelas av den amerikanska sångerskan och skådespelaren Vanessa Williams och det var henne jag främst ville se😏. En av hennes mest kända låtar heter Save the best for last och är en otroligt vacker ballad.

😊
Musikalen var bra, mycket mode och glamour, precis som i filmen.
Williams knappt synlig i rosa kostym.
Förutom musikalen har veckan mest bestått av jobb. I söndags åt jag lunch med Anna-Kaarin, Angela och Sussie på puben Andover Arms. Det visade sig vara ett mindre helvete att ta sig dit trots att det bara ligger några kilometer hemifrån. Jag trodde jag var smart genom att ta tåget till Richmond där jag skulle byta till tunnelbanan för fyra stopp med tunnelbana. När jag kom fram till Richmond visade det sig att tunnelbanan var stängd för spårarbete. Jag fick rådet av de som jobbade på stationen att ta "Overground"-tåget till en station som heter Gunnersbury och sedan buss därifrån. Summa summarum så kom jag till puben 15 minuter försenad, resan som skulle ta max. 45 minuter tog 1,5 timme.😠
Det var jättekul att träffa alla dock och maten var fantastiskt.
På lördag hade Steve och jag bokat bord på min absoluta favoritpub i Rotherhithe, The Mayflower. Den har både fantastisk atmosfär och mat. För ovanlighetens skull gick Overground-tåget till Rotherhithe den här helgen, men Steve föreslog att vi skulle ta en Uber istället då han hade en rabattkod. Det beslutet fick vi ångra. Det pågår massor av vägarbeten i London just nu och trafiken är fruktansvärd, vi stannade vid typ varje korsning på grund av rött ljus. Jag hade bokat bord till 18.45 och den tiden kom och gick när vi var lite över halvvägs. Restauranger håller ofta ens bokning i 15 minuter men när klockan närmade sig 19.00 ringde Steve puben och informerade dem om att vi kommer att bli ytterligare försenade. Som tur var var det ok för puben. Vi kom slutligen fram 30 minuter försenade! Jag sa till Steve att det var sista gången vi tar taxi till något vi bokat, endast därifrån, och han höll med.
Vi åt båda fantastisk babybläckfisk med vitlökssmör, tomatsås, chili och persilja till förrätt
Till huvudrätt valde jag kycklingballotine med diverse tillbehör till förrätt. Mycket gott.
Vi delade också på en sticky toffee pudding med vaniljglass till efterrätt. De gör den bästa puddingen här, så fluffig och massor av toffesås.

10 augusti 2024

Tillbaka i London

Tillbaka i London sedan en vecka och vardagen har infunnit sig. Jag har jobbat intensivt den här veckan men har också hunnit med lite annat, som gym och musikal.

I torsdags åkte jag till stadsdelen Angel i östra London för att se musikalen A Chorus Line på Saddler's Wells Theatre. Om man gillar dans och musik så är det här teatern man ska besöka. Jag hade köpt biljett till matinéföreställningen så medelåldern var 65+ men teatern var helt fullsatt. Musikalen var väldigt bra och jag uppskattade att det inte var någon paus, speciellt eftersom jag hade bråttom hem för att jobba efteråt😊
Jag återvände till London i söndags, men eftersom jag hade ett sent flyg från Vasa så hann jag på min guddotter Saras konfirmation också. Konfirmationen hölls i Korsholms kyrka som ursprungligen varit en hovrättsbyggnad.

När jag konfirmerades måste vi bära svart underdel och vit ovandel. En väldigt onödig utgift eftersom jag bara bar kläderna en gång. 
Efter konfirmationen åkte vi hem till Saras föräldrar, min bror Owe och hans fru Anna, där vi bjöds på massor av gott. Anna hade bakat alla tårtor själv och de formligen smälte i munnen, de var så saftiga och goda.
Några timmar senare var det dags att bege sig till Vasa flygfält. När jag checkat in och satt och väntade på att flyget skulle anlända såg jag på monitorn att det var 30 minuter försenat. Inte idealiskt eftersom jag bara hade 50 minuters transfertid i Vanda. Jag orkade dock inte stressa upp mig utan utgick från att det skulle bli en hotellnatt i Vanda. Det börjar bli mer regel än undantag att flyget är försenat till/från Vasa😒.

När vi äntligen landade i Vanda och jag kunde kolla min telefon såg jag att Londonflyget också var 20 minuter försenat och flygvärdinnorna bekräftade att flyget skulle vänta på oss "senisar".
Det blev en mycket rask och smått stressig promenad genom hela flygfältet och när jag äntligen kom fram till Londongaten så var det redan "Final call". 

När planet backat ut från gaten en bit meddelade flygkaptenen att vi måste köra in till gaten igen eftersom det uppstått ett tekniskt fel som måste kontrolleras. Som tur var var allt ok och vi kunde äntligen lyfta.

Jag hade uppgraderat mig till Business Class med mina flygpoäng och festade till det med ett par flaskor bubbel och en flaska rödvin till maten.
Servicen var super och maten helt ok men inte lågkolhydrat precis.
När man flyger Business Class så har man ett tomt säte till nästa passagerare vilket är skönt. Bredvid mig satt en tjock amerikansk man. Man "vet ju" hur amerikanare är – pratsamma – och jag klarade mig nästan halva resan innan han började konversera. Jag var på noll prathumör men man kan ju inte vara otrevlig heller, så resten av resan fick jag höra om hans 8 månader långa dykresa runt om i världen och se bilder han tagit under vattnet.😏

Jag har själv dykcertifikat och det svåraste med dykning, särskilt när man är nybörjare, är att veta hur mycket vikter man ska ha på dykbältet för att man inte ska flyta upp till ytan. Människokroppen innehåller luft, inte minst lungorna, och tar man för djupa andetag (eller andas för snabbt) börjar man flyta upp, något man inte vill göra om man dyker på 50 meters djup och måste behöva halvvägs för att jämna ut trycket. När man dyker
 tas kvävgas upp i kroppen och när man återvänder till ytan är det vanligt att en del av den ansamlade kvävgasen bildar bubblor i blod och vävnader. Ju större mängd bubblor som bildas desto större risk är det att få dykarsjuka. Medan han berättade om sin resa satt jag och funderade på hur många kilon han har på sitt viktbälte, för hans mage var stor som en ballong och innehöll säkert mycket luft😏.
Vi kom fram till London till slut. Jag seglade genom passkontrollen med mitt brittiska pass men fick vänta förgäves på min väska, den hade inte kommit längre än till Helsingfors😒. Jag gick till disken för förlorat bagage för Finnair och fick ett papper med information om hur jag skulle göra för att rapportera det förlorat. När jag kom hem gick jag genast in på nätet och rapporterade min förlorade väska på webbplatsen till företaget som sköter om att lokalisera bagage. Sedan var det bara att vänta.

Dagen efter fick jag ett meddelande om att de lokaliserat min väska och att det skulle skickas med ett Finnairflyg som anlände till Heathrow kl. 15. Några timmar senare fick jag ännu ett meddelande om att väskan var ute för leverans och att den skulle vara framme kl. 20.06. Kl. 20.00 ringde chauffören och berättade att han skulle vara framme vid min adress om 5 minuter. Jag gick ut på gatan för att möta honom eftersom jag inte var säker på att han skulle ha hittat vår adress (vår dörr ligger på baksidan av huset). 

Jag har aldrig varit med om att något levererats exakt vid den tidpunkt som leverantören uppgett och både Steve och jag var positivt överraskade. Jag var dock lite orolig över skicket på den frysta grillkorven som jag packat ner i kappsäcken, men förpackningarna var fortfarande svala när jag öppnade väskan och jag satte in dem i frysen igen.

Slutet gott, allting gott😊

29 september 2023

Peter Pan Goes Wrong och Sunset Boulevard

Glad fredag på er! Jag skickade precis in dagens sista jobb så nu är det gjort. Jag kommer dock att jobba lite över helgen också för på tisdag åker jag och min norska kompis Svanhild till Nice, Frankrike, för vår årliga gemensamma resa😊. Hon flyger från Finland, där hon bor, och jag från London och så sammanstrålar vi på flygplatsen i Nice. I fjol besökte vi Färöarna, men i år beslöt vi oss för lite varmare breddgrader och varmt och skönt lär det bli. När jag kollar på väderleksrapporten ska det bli stadigt 24 eller 25 grader precis varje dag och strålande solsken. Låter som ett perfekt semesterväder, kanske det blir ett dopp i havet också.😊

Förutom en intensiv lyckades jag klämma in ett par teaterbesök också ... eller de var redan bokade sedan några månader tillbaka så det var bara att åka, jobb eller inte.

I går var jag på komedin Peter Pan Goes Wrong på den vackra teatern i Richmond. Komedin handlar om en amatörteatergrupp som sätter ihop en pjäs om Peter Pan. Tyvärr så går allt fel som någonsin kan gå fel och det slutar med att hela scenen kraschar helt. Det är full fart från första början😁.



Teatern härstammar från 1899 och inredningen är fantastiskt!
Se den om ni får möjlighet.
I måndags var det musikaldags på Savoy Theatre; nämlingen Sunset Boulevard av Andrew Lloyd Webber. Musikalen handlar om en slocknad stjärna från stumfilmstiden, Norma Desmond, som lever på sina minnen i sitt hus vid Sunset Boulevard i Hollywood och drömmer om en stor come-back.

Huvudorsaken till att jag ville gå och se musikalen var att Nicole Scherzinger hade en av huvudrollerna. Hon sjöng tidigare i den amerikanska tjejgruppen "Pussycat Dolls", men är väl främst känd för att tidigare ha dejtat F1-föraren Lewis Hamilton under några år😊. Hon är dock en extremt bra sångerska och jag såg henne också i musikalen Cats för flera år sedan där hon sjöng "Memory".
Musikalen och de andra skådespelarna var naturligtvis väldigt bra (vi talar ju trots allt om West End i London:-)), men Scherzinger var i en klass för sig. Varje gång hon öppnade munnen fick man rysningar av välbehag, hennes röst är så otroligt kraftfull.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...