Svårförståelig teater och jullunch

Ett litet hej från mig så här på kvällskvisten. 

I morgon åker jag till mina föräldrar för att fira jul som vanligt. Jag packade det mesta för ett par dagar sedan för att slippa stressa. Taxin till flygplatsen är också bokad. Flyget avgår 09.55 men jag blir upphämtad redan kl. 06.30. Jag hatar att stressa och vill ha god tid på mig på flygplatsen, först när jag kommit igenom säkerhetskontrollen kan jag slappna av.

I torsdags var jag och såg den amerikanska skådespelaren Sigourney Weaver, känd från bland annat Alien-filmerna och Avatar, i Shakespeare-pjäsen The Tempest. Det var hennes West End-debut. Det var inget fel på skådespeleriet men jag fattade typ ingenting av vad de sa då engelskan de använde var så ålderdomlig (säkert från 1610 när han skrev pjäsen)😖. En äldre man (brittisk) som satt bredvid mig sa att han inte förstod mycket heller. Det var tur att jag läste på lite om handlingen innan pjäsen började för annars hade jag fattat noll. 

I tisdags träffades "matklubben" på restaurangen The English Grill som ligger i hotellet The Rubens at the Palace. Både hotellet och restaurangen var väldigt eleganta och när man kom fram till hotellet öppnades ytterdörren av en dörrvakt i röd lång kappa som hälsade en välkommen😊

Restaurangen hade en förmånlig lunchmeny som vi alla valde från. Inte helt oväntat så valde jag ank- och kycklingleverterrin till förrätt ...

... och kalkon med alla tillbehör till huvudrätt. Allt var väldigt gott men nu tror jag att jag fått min dos av engelsk julmiddag😏

Vi hade också köpt en julklapp var som vi bytte med någon av de andra. Jag fick passande nog en jättefin korthållare med Muminmotiv😊

Och så några bilder på Busen när han gör det som han kan bäst, stirrar😁 Han kommer som vanligt att få besök av en "kattskötare" när Steve åker till sina föräldrar över jul. Tre av dagarna kan de tyvärr bara göra ett 20-minuters besök per dag, vilket inte är det ultimata, men det måste gå och har fungerat tidigare.

Högsommarvärme och helgen

Hej på er, hoppas ni har fått en bra start på den nya veckan. Här har veckan börjat med en riktig värmebölja. Det har utlovats 33 grader här i England i dag, den högsta temperaturen i år. Det ska dock bli en kort värmebölja, redan i morgon sjunker temperaturen till mer behagliga 27😏.

Kort värmebölja eller inte, vi har sol i vardagsrummet (där jag sitter och jobbar) från kl. 12 och resten av eftermiddagen och kvällen, så jag har stängt fönsterluckorna, dragit för gardinerna och satt på fläkten till näst högsta effekten för att inte smälta bort. Jag stack i alla fall ut näsan genom dörren och tog mig till gymmet för ett svettigt yogapass i morse. Att det var svettigt berodde mer på den urdåliga luftkonditioneringen på gymmet än att passet var ansträngande.😏

Helgen gick som vanligt i träningens tecken. Jag tränade hela semestern också. Jag kan i ärlighetens namn inte se vitsen med att konstant "börja om på nytt". Man hinner aldrig träna sig till någon nämnvärd kondis och styrka om man hela tiden tar långa pauser, för att inte tala om hur svårt det är att hålla uppe motivationen när man aldrig märker någon förbättring.

I lördags åt Steve och jag middag på ett av våra franska stamställen, Gazette. Det finns några av dom i stan, men det är den här vi besöker mest. Att man fick 50 % rabatt på maten gjorde inte ont heller😉

Jag åt grillad bläckfisk och sparris samt goda tillbehör till förrätt ...

... och perfekt grillad stek och gröna bönor till huvudrätt. Jag har dock aldrig förstått vitsen med en sallad som endast består av salladsblad och dressing. Det är det största nonsenstillbehöret som finns och jag lämnar det alltid oätet. Är det C-vitaminer jag behöver äter jag en skiva röd paprika.

Till efterrätt blev det en Margarita till mig och vaniljglass, het espresso och grädde till Steve😋. En perfekt middag på alla sätt.

Den här veckan har jag bokat ett par teaterbiljetter till hösten för uppsättningar med Hollywoodkändisar. Först ut är pjäsen Barcelona med Lily Collins (Phil Collins dotter och känd från bl.a. Netflix-serien Emily in Paris) i oktober och därefter Shakespeares The Tempest  med Sigourney Weaver (känd från bl.a. Alien-filmerna) i december.

Nej, om man skulle börja jobba lite då för att ha råd med teaterbiljetter.😏

Bästa teaterpjäsen jag sett

Trevlig lördag på er! Hoppas ni har haft en fin vecka. Jag har precis kämpat mig igenom lördagens Body Pump-pass så nu kan jag slappa. 

Jisses vilken bra teaterpjäs jag såg i går, Stranger Things – The First Shadow! Om ni har Netflix så kanske ni har sett TV-serien som pjäsen grundar sig på, men utspelar sig tiden före TV-serien. När jag såg att serien skulle sättas upp på teaterscen tänkte jag att det kommer inte att bli bra utan snarare töntigt, eftersom den har övernaturliga element. Så fel jag hade, har aldrig sett en pjäs med så avancerad icensättning, ljud- och de visuella effekterna var på en helt ny nivå. Ibland visste man inte om det var på riktigt eller en illusion. Louis McCartney, som spelar huvudrollen, är helt enastående som den besatta skoleleven Henry Creel.

Om ni bara ska se en pjäs i London i år så rekommenderar jag absolut den här. Publiken var helt lyrisk redan efter första akten och tjoade och applåderade.

På onsdag var det också teaterdags, den här gången tillsammans med fyra kompisar😊. Vi såg ett morddrama som hette Murder in the dark på Richmond Theatre. Innan teatern åt vi middag på en pub i närheten som heter The Princess Head. Pjäsen var riktigt bra.

Nej, nu ska jag hoppa i duschen. I kväll blir det middag på vår pubfavorit The Mayflower i Rotherhithe. 

Lördag i Teddington och teater med kändisar

Trevlig söndag på er! Här skiner solen och jag lekte med tanken om jag skulle gå ut och gå, men två timmar på gymmet i morse får räcka för i dag. Tror jag ska jobba undan lite i dag inför måndag och ta promenaden i morgon i stället, då har jag bara ett pass som heter "Mindfull yoga" på gymagendan som inte är alltför svettigt.😊

I går lyckades Steve och jag äntligen ta oss till Teddington för middag på puben King's Head, dvs. inga inställda tåg. Det var mitt fjärde besök till puben och Steves första. Steve hade dock lyckats googla fram att puben ägs av kändiskocken Raymond Blanc och det förklarar ju de många franska rätterna på menyn😏. Jag har ätit ostsouffle med ostsås varje gång jag varit där, och det blev det i går också. Den var lika god och fluffig som vanligt.  

Till huvudrätt blev det en hederlig rumpstek med örtsmör. Man fick också fransk potatis, sallad och en halv grillad tomat till (har aldrig fattat vitsen med halva grillade tomater, de är ofta både hårda och sura😏). Jag donerade potatisen till Steve och beställde istället ostgratinerad blomkål till sidorätt. "Salladen" bestod av gröna blad utan någon som helst dressing till, så den lämnade jag också. Jag blir irriterad när de sätter till saker där enda uppgiften är att fylla ut tallriken eller ge färg😒. Steken var iallafall god och perfekt tillagad.

Efter middagen gick vi in på en vinbutik/-bar på väg till tåget där man kunde både köpa med sig vin eller dricka på plats. Vi köpte en flaska Malbec som vi delade på innan det var dags att gå till tåget. Puben var väldigt livlig så det var skönt att sitta och njuta av lugnet i vinbaren. Ingen pappa som tjatade på sin unge att äta sina korvbitar som på puben. Till slut hade jag lust att säga åt honom att ät upp de förbannade korvbitarna själv, ungen är inte intresserad😒

I torsdags var de äntligen dags att se komedin Plaza Suite med det amerikanska skådespelarparet Sarah Jessica Parker och Mathew Broderick. SJP är kanske mest känd som Carrie i "Sex and the city"

Matthew Broderick är också väldigt känd skådespelare, men kanske inte en av mina favoritskådespelare, jag tycker att han är lite stel.

Jag är alltid tidigt ute, hatar att stressa.

Savoy Theatre är väldigt vacker.

Vad tyckte jag om pjäsen då? Den var kanske lite trög i starten, men blev bättre (och roligare) ju längre den pågick, till och med Matthew Broderick verkade slappna av och orsakade flera roliga scener. SJP var riktigt bra. Den var helt klart sevärd och det är alltid roligt att se amerikanska film- och TV-kändisar live på scenen i West End.

Nej, nu ska jag göra kållåda😋

Teater, god och mindre god mat

Hej från ett soligt London för ovanlighetens skull. Det har inte regnat så mycket, men har varit grått, grått och ännu mera grått.

Det har varit en intensiv jobbvecka, men nu har jag jobbat undan ända fram till tisdag. Jag gillar att mjukstarta måndagen.

Jag har snöat i mig på att dippa selleristjälkar och lågkolhydratbröd (som jag beställer från den här sajten när jag inte orkar baka själv😋) i smält ost. Man kan köpa skålar med färdiga ostblandningar på Sainsbury's och så är det bara att sätta dem i ugnen i 20 minuter. I går testade jag Shropshire-ost med chipotlekrydda. Min favorit är blandningen med fyra olika ostar. Sååå gott.

I onsdags var jag på teater igen och såg komedin Backstairs Billy med Penelope Wilton, som spelar drottningmodern, i en av huvudrollerna. Penelope är främst känd för de flesta av oss som änkan Isobel Crawley i Downton Abbey. Billy spelas av Luke Evans, som är både sångare och skådespelare. Han har bland annat spelat i alla tre Hobbitfilmerna.

Pjäsen utspelar sig 1979, när strejker härjar i Storbritannien och landet är på väg att förändras i grunden under Margaret Thatcher. För drottningmodern och Billy i Clarence House är det dock "business as usual" med en aldrig sinande ström av mottagningar för mer eller mindre intressanta gäster😊. Pjäsen var riktigt bra, och speciellt PW lockade till många skratt, hon är en väldigt bra komiker.

I söndags bjöd Cecilia över Angela och mig på middag till sig. Det var så trevligt att jag bara kom ihåg att fota huvudrätten, som var ankbröst med reducerad rödvinssås, mos och gröna bönor.😊 Jag var förståndig och tog bussen hem vid midnatt då jag hade jobb på måndag. Angela och Cecilia festade vidare, men så mådde de inte lika bra som mig dagen efter heller😁.

På lördag åt Steve och jag middag på en av mina favoritpubar, The Mayflower i Rotherhithe. 

Hela puben är dekorerad med gamla saker, varav en var en gammal och tjock bok i hur man sköter ett hushåll😏

Maten på den här puben brukar vara väldigt bra, men i lördags valde jag både fel förrätt och huvudrätt. Förrätten skulle vara burrata, som är en mycket krämig version av mozzarella. Den här var dock snustorr. Den var ok men inte mer.

Steve var däremot mycket nöjd med båda sina rätter😊

Till huvudrätt valde jag stekt makrill på en bädd av wokade grönsaker. Tidigare när jag ätit makrill har de varit ganska stora och köttet har därför varit enkelt att avlägsna från benen. De här var inte större än strömmingar och köttet satt som klistrat på benen. När jag kämpat mig igenom tre stycken och jag mest satt och plockade bort ben mellan tänderna gav jag upp, vid det laget hade även grönsakerna kallnat. Usch är allt jag kan säga om den rätten😖. När jag beklagade mig för servitrisen sa hon att det inte var hennes favorit heller, jag gillar när de är ärliga😁. Det faktum att jag dessutom fick hela 7 makrillar var nog ett tecken på jag var en av få som beställt rätten.

Jag har dock alltid ätit gott tidigare och älskar puben så det blir absolut återbesök ... men ingen makrill😏

Lyonesse och Spencer House

God kväll på er! Såg att ni har fått ganska mycket snö uppe i Norden. Här bara regnar det, men det betyder också att det inte är så fruktansvärt kallt. Inget ont som inte har något gott med sig😏. Den här veckan är det fullt upp både på jobb- och fritidsfronten och det är riktigt stressigt att hinna med allt.

I går gick jag på teater och såg pjäsen Lyonesse med de kända skådespelarna Kristin Scott Thomas (filmen "Den engelska patienten" m.fl.) och Lily James ("Mama Mia! Here We Go Again" m.fl.)

Pjäsen var nästan tre timmar lång och jag satt längst fram på balkongen = dåligt benutrymme. Pjäsen var som tur var tillräckligt bra för att jag inte skulle överväga att åka hem i pausen.😏

Pjäsen var ok, men den slutade med lite för många lösa trådar, man tänkte typ "jaha, var det allt?". Skådespelarna var bra dock.

I söndags var jag på guidad tur i Spencer House tillsammans med ett par kompisar. Herrgården byggdes av familjen Spencer (prinsessan Dianas släkt) och härstammar från 1750-talet. Det är den sista "överlevande" herrgården i London. Spencer-familjen flyttade dock ut för gott innan andra världskriget, men Spencer House är fortfarande i familjen Spencers ägo. Den nuvarande ägaren är Charles Spencer, 9:e Earl Spencer, bror till Diana, prinsessan av Wales. Nuförtiden hyrs herrgården ut för olika evenemang, som bröllop och företagstillställningar.

År 1985 övertogs hyresavtalet av den superrika investeringsbankiren och filantropen J. Rothschild, och byggnaden genomgick ett tioårigt restaureringsprogram för att återställa hur den såg ut sent 1700-tal, komplett med snidade arkitektoniska detaljer, skorstensstock och kopior av originalmöbler. 

Vi hade bara tillåtelse att fotografera i två av rummen, men allt var verkligen i toppskick.

Framsidan, eller baksidan av byggnaden som vetter mot Green Park.

Bredvid Spencer House fanns ett hus där självaste Winston Churchill bott när han var liten.

Efter rundvandringen gick vi till ett hotell alldeles i närheten, Dukes, där vi åt en väldigt sen lunch. De hade verkligen gått all-in när det kom till Halloween-dekorationer😊

Eftersom vi kom mitt emellan lunch och middag så var restaurangen alldeles tom när vi kom, men det betydde i alla fall att det var lätt att få service.

Vi beställde ett par förrätter vardera som visade sig vara tillräckligt stora för att man skulle bli mätt. Jag beställde ostsouffle i svampsoppa ...

... och lammnacke. Jag hade aldrig ätit lammnacke förut och visste inte vad jag kunde förvänta mig. Det var dock inte min grej eftersom den innehöll alldeles för mycket fett. Steve skulle ha tyckt den var ok men jag har svårt med konsistenten, och när jag skurit bort det fanns typ inget kvar.

I måndags träffade jag min kardiolog (snygg som bara den!😁) för att gå igenom resultaten av de senaste testerna av hjärta och ådror som jag gjorde i somras; ultraljud och 7 dagars test av pulsen. Allt såg bra ut, min aorta hade inte utvidgat sig ytterligare och min puls var bättre än genomsnittet. Tror jag det så mycket som jag tränar😊. Eftersom vi har aortautvidgning i släkten så bör man dock kontrollera hjärtat regelbundet, så nytt ultraljud och läkarbesök är redan inbokat om 12 månader.