Mysiga luncher och kräftskiva

Hej på er från ett ännu soligt London. Annat var det i går kväll när det både åskade och regnade. Det känns lite ovanligt med åska på vintern, speciellt när det inte varit över 15 grader på flera veckor😏.

Den här helgen är det bara Busen och jag hemma då Steve är och hälsar på sina föräldrar. Jag älskar att ha egentid då och då och man kan vara hur social eller associal man vill.😊

I går jobbade jag hela morgonen, tog en sväng på gymmet för överkroppsträning och träffade sedan en av mina brittiska gymkompisar, Lorraine, på kaffe på eftermiddagen. Hon har opererat sina hjärtklaffar och lite annat för tre veckor sedan och har nu börjat kunna röra sig lite mer. Hon är i mitten av 50-årsåldern och hade inte märkt att hon haft några problem med hjärtat innan det upptäcktes att hon hade lite högt blodtryck på en rutinkontroll. När det upptäcktes att jag hade högt blodtryck för 15 år sedan skrev min läkare bara ut blodtrycksmedicin och så var det inget mer än det😏. Lorrains läkare gick verkligen på djupet och ville ta reda på varför hon hade högt blodtryck trots att hon levde hälsosamt. Det slutade med en sex timmars operation och hjärt- och lungmaskin men nu ... eller snart ... är hon som ny igen😊. De lyckades reparera hennes egna klaffar den här gången, men det kan bli att hon måste byta till protes om några år. Jag tycker alla har aortaåderbrock nuförtiden, inklusive mig, och speciellt i aortan närmast hjärtat ... eller så är det bara att fler upptäcks. 

Det om det. I dag inledde jag morgonen med att Busen kom klampande på mitt bröst vid 7-tiden för morgonmys. Normalt är det Steve som får behandlingen men när han är borta så blir det jag som får "äran"😁. Efter frukost gick jag till gymmet för en timmes Body Pump och när jag skrivit det här inlägget tänkte jag dra nytta av solen och gå på en promenad med ljudbok i öronen.

I torsdags var det dags för "Matklubbens" månatliga träff och den här gången var det min tur att välja restaurang. Jag valde en pub i Chelsea som heter The Surprise med äkta öppen spis och allt som hör en mysig pub till. Alla var som tur var nöjda med valet och vi hade några trevliga timmar. En av dem berättade att hon och hennes man snart ska åka på 10 dagars kryssning till Antarktis nu i november (det är sommar i Antarktis då). DET är något jag skulle vilja göra också. De hade försökt åka redan ifjol men tvingades avbryta resan halvvägs då en av fartygets propeller gick sönder.

På onsdag åt jag också lunch i Chelse men då med Steve och på en av mina favoritrestauranger, No. Fifty Cheyne. De har en extremt förmånlig lunchmeny onsdagar till fredagar och gissade att det skulle falla Steve i smaken och jag hade rätt. Han gillade allt han såg och åt och sa att han skulle kunna äta där varje månad😁. 

Bredvid bordet bredvid oss satt ett gäng med fyra män, varav två av dem var amerikanare. Det var  något jag förstod innan de ens hann öppna munnen. Restaurangen är ganska "elegant" vilket innebär att mysdress och tärningskläder är förbjudna. Det hade uppenbarligen en av dem missat för han dök upp i badtofflor (det regnade ute), tennissockor, adidasbyxor och en svart T-shirt. Amerikanare är ökända för sin dåliga klädsmak😏.

Nå, tillbaka till menyn. Ostsufflén var tillbaka på menyn med en fantastisk svampsås.

Vi valde båda kummel med sjögräspesto, karamelliserad lök och saffranssås. 

Jag slog på stort och valde efterrätt också, sticky toffe pudding med glass. Det lär nog inte räcka länge innan vi är tillbaka, kanske till och med för middag.

Förra lördagen var det åter kräftskiva hos Cecilia och Björn, och naturligtvis med brittiska kräftor. Vi var samma gäng som ifjol och det blev en väldigt trevlig kväll.

Rött guld!

Steve tycker att det är lite väl mycket arbete för lite mat men han kämpade på😂

Kräftskiva och publunch

Hej på er! Landade precis hemma efter ett par timmar på gymmet, först Body Pump och därefter en mer avslappnande dansklass. Steve är och kollar bowls-tävlingar på sin klubb och senare i kväll ska jag åka in till stan för att lyssna på den kända chatt show-värden Graham Norton som nyss kommit ut med en bok. Han är väldigt underhållande och jag hoppas att han kommer att prata om sina möten med kändisar.

I går var det kräftfest hos våra kompisar Cecilia och Björn. Kräftorna var som vanligt fångade lokalt och kokade av vår "hovleverantör" Crayfish Bob.😋 När man ätit brittiska kräftor vill man inte längre ha de anemiska turkiska, kinesiska eller spanska kräftorna.

Bordet är dukat och kräftorna väntar på gästerna.

Och sångbladet.

Steve var den enda britten, resten av oss var från Finland, Frankrike, Tyskland och Belgien, väldigt Europeiskt😀

Vi sjöng hela sånghäftet nästan två varv, och även om de flesta sångerna var på svenska så stoppade det inte de icke svenskspråkiga gästerna. Det var en riktigt rolig kväll😊

Arbetsveckan var ganska händelselös och bestod mest av arbete och träning, den försöker jag sköta. Torsdag kväll åkte jag till Steves bowls-klubb för att titta på när han och hans lagkompis tävlade. Som tur var vann de så jag hade inte åkt dit förgäves😏

Förra söndagen, den sista riktigt varma dagen det här året antar jag, mötte jag upp med Angela, Cecilia och hennes partner Robert på puben The Prince Albert som ligger bredvid Battersea Park. Vi hade bokat lunch på en annan pube men började här med var sin fördrink.

På puben såg vi ett gäng så kallade "Chelsea Pensioners" som var där för att äta Sunday Roast. Man känner igen dem på deras långa röda rockar. De bor på Royal Hospital Chelsea på andra sidan Themsen och har tidigare arbetat i brittiska armén. Kläderna är väldigt stiliga men det måste ha känts som att sitta i en bastu så varmt som det var den dagen😛

Efter ett par drinkar gick vi över den vackra bron Albert Bridge till puben The Surprise i Chelsea.

Jag måste ha tryckt på fel knapp på telefonens kamera för nu får ni några halvsuddiga skapelser😊

Puben låg verkligen undangömd bland en mängd bostadshus. Om vi inte vetat att den var där skulle vi aldrig ha stött på den.

Matsalen var väldigt mysigt inredd.

Jag beställde ceviche på havsabborre till förrätt. Jag gillar ceviche där man "tillagar" fisken med citronjuice. Rätten var väldigt vacker, och riklig, men det var inte den bästa cevichen jag ätit. Varje gång jag svalde en tugga kändes det som om halsen snörptes åt och jag fick ta en klunk vatten, jag har aldrig upplevt någonting liknande😕.

Till huvudrätt valde jag Sunday Roast med kyckling. Den var helt ok men jag saknade "stuffingen".

Eftersom det var söndag så slog jag till med efterrätt också, en Affogato, dvs. en kula glass som man heller het Espresso över. Jag gillade puben och skulle gärna gå dit och äta igen, men kanske testa deras vanliga meny.

När vi ätit klart och betalad gick vi till ännu en pub för en sista drink. När vädret är så här vackert så har man inte precis någon brådska att åka hem.