Framme

Nu är jag äntligen framme hos mina föräldrar i Finland. På väg hem från flygfältet i Vasa stannade vi till på Prisma där jag plockade ihop en riktig hälsotallrik för endast 6 euro. Hälften rökt lax, lite grillad kyckling, tre olika ostar, italiensk sallad, tomat och rödlök. Till det drack jag SOCKERFRI julmust, första gången jag hittat sockerfri julmust i Finland!!! Jag köpte tre flaskor som bara är mina😋

Flyget avgick kl.07.30 och jag anlände till Heathrow kl. 5, i god tid trodde jag. När jag kom till Finnairs incheckningsområde köade minst 100 före mig.😒 Asiaterna har uppenbarligen börjat resa igen, för 85 % av alla i kön var asiater med typ 4 resväskor var. Det tog eeeevigheter att checka in dem, och dessutom fanns det bara tre personer som gjorde incheckningen. Efter över en timmes väntande blev det äntligen min tur och sedan blev det mer köande för att passera säkerhetskontrollen. I normala situationer brukar jag hinna kolla tax-free, köpa kaffe och äta mina medhavda lågkolhydratsmörgåsar i lugn och ro, men nu måste jag gå direkt till gaten. Nå, jag hann och åt frukost på flyget istället. När jag kom fram till Vanda hade jag hela 4 timmars väntan, men det gick snabbt när jag kunde kolla på film på datorn.

I går gjorde jag ingenting, bara jobbade, besökte gymmet och förberedde det sista. I måndags träffade jag dock Anette på Borough Market för shopping, glögg och mat.

Jag tog tåget till Waterloo och gick sedan till marknaden längs Themsen, vilket tar cirka 25 minuter. Det är en vacker promenad, även molniga dagar.

Jag köpte ett gäng (dyra) engelska ostar som jag tog hem till Finland. Nu har vi ost för minst ett par ostbrickor😋

Restaurangen vi besökte hette Arthur Hooper's och ligger i marknadsområdet. Marknaden stänger kl 17 och jag hade bokat bord till den tiden. Det är dock alldeles för tidigt att äta för engelsmän, som brukar ramla in efter 20-snåret, så vi var ensamma på restaurangen största delen av tiden😊

Huvudrätten var god; ongletstek (njurtapp) på nöt, butternut squash och kastanjesås. Förrätten (breasola) var dock en lite tråkig historia.