Ekstedt at the Yard och lite till

Hej på er, hoppas ni hade en fin påsk. Jag var förkyld hela veckan plus lite till så jag gjorde inte mycket, kunde inte ens gå på gym. Steve åkte ner till södra England för att hälsa på sina föräldrar och jag stannade hemma och underhöll Busen. Det var riktigt skönt att få några dagar helt för mig själv, speciellt när jag var sjuk. 

Jag tog mig i alla fall i kragen och gjorde min lågkolhydratssmörgåstårta enligt det här receptet så hade jag mat för tre dagar.😋

Jag träffade också Angela för lunch och ett par drinkar på en pub vid Themsen i Putney på långfredagen. Tänkte att jag kan ju inte sitta och uggla hela påskhelgen heller.

På torsdag förra veckan började sommarterminen på min keramikkurs. Det här innebar att jag måste lära känna helt nya personer (gick på fredagar i våras) vilket är jobbigt, introvert som man är, men det fick gå. Alla verkar dock trevliga.

I går åkte jag in till stan efter gymmet för att äta lunch på den svenska kändiskocken Niklas Ekstedts London-restaurang tillsammans med Sussie, Anna-Kaarin och Angela. Vissa kanske känner till honom, han är den som alltid grillar köttet över öppen eld.

Vår bokning råkade infalla samma dag som London Marathon vilket inte är det ultimata om man vill använda kollektivtrafiken. Jag kom dock fram 30 minuter i förtid och hann se lite av tävlingen men Angela blev försenad. 

Vädret var perfekt för dagen, soligt och cirka 20 grader varmt.

Här hade de bara några kilometer kvar till målet vid Buckingham Palace. Jag var INTE det minsta avundsjuk😊.

Ett hav av Förgätmigej, så vackert.

Jag och Sussie var de första som anlände till restaurangen och vi hade inte mer än satt oss innan vi fick frågan om vi ville sitta vid "Chefs's table" (Kockens bord) för att kunna se in i köket. Det sade vi inte nej till😊.

Vi började med en cocktail med bubbel och Lapponia hjortronlikör. Jag blev glatt överraskad över att Ekstedt känner till det finländska märket. Det var riktigt fräscht och gott och så enkelt, bara bubbel toppat med likören, klart.

På söndagar serverar man bara Sunday Roast till huvudrätt och en nedbantad förrätts- och efterrättsmeny, men den innehöll massor av gott. Ekstedt är ingen billig restaurang i normala fall men deras söndagsmeny var väldigt prisvärd – 59 pund för tre rätter.

Till förrätt valde jag kalvfilé rökt i hö, inlagd svamp och lingon. Köttet smälte i munnen och det hade en behaglig röksmak.

Gänget.

Man kunde välja mellan tre olika kött som serverades med Yorkshire Pudding, hasselbackspotatis, sallad  ugnsrostade rotgrönsaker ...

... ugnsrostade äpplen och sås naturligtvis. Det var så gott och vi åt till vi nästan sprack.

Innan dessert fick vi komma till köket och hälsa på den italienska kocken som berättade hur tillagningen av köttet gick till. Han medgav att det var en ganska komplicerad process att lära sig

Jag brukar sällan beställa efterrätt men den här gången ville jag gärna testa hela menyn. En av efterrätterna bestod av choklad så valet var enkelt. Pajen serverades med karamelliserad bananglass. Botten var kanske lite tjock men annars var efterrätten lika fantastisk som resten av menyn. Jag skulle utan tvekan gå hit igen på en söndag.

På lördag var det lite mindre "fine dining" men precis lika gott på sitt sätt. Vi höll oss i Wandsworth Town och gick till vår lokala och jättemysiga thairestaurang Toong Tong Thai. Vi hade sparat oss hela dagen så när vi skulle beställa gick vi nästan all-in. När vi beställde frågade servitrisen fnittrande om vi var hungriga. Asiater är ganska roliga, de säger det de tänker.😁

Restaurangen är liten och mysig och bara öppen mellan kl. 17 och 21.30 – mamman gör maten och dottern serverar.

Steve ville ha räkchips innan förrätten som serverades med två dipp.

Jag beställer alltid fritterad bläckfisk som serveras på en bädd av friterad finstrimlad kål.

Vi beställde var sin curry och två grönsakssidorätter. Vi beställde också var sin skål med ris. Steve åt dock det mesta av riset eftersom jag nöjde mig med ett par skedar för att suga upp såsen. Allt var så gott

I onsdags deltog Angela, Sussie och jag i den kungliga Kennelklubbens Saint George's Day-firande. Saint George är Englands skyddshelgon.

Sussie är medlem i Kennelklubben sedan många år och vi var med som hennes gäster, annars är det omöjligt att komma in. Det är också svårt att bli medlem nuförtiden och de accepterar bara nya medlemmar i takt med att någon dör.

Kungaparet är klubbens beskyddare.

Vi åt först en god trerätterslunch ...

... och sedan berättade en tvättäkta Beefeater underhållande om sitt arbete på Tower of London. De flesta bor där, de har till och med sin egen pub. Han sade dock att det är nästan hopplöst att beställa hemleverans av mat eftersom förarna inte tror att leveransadressen kan vara Tower of London och brukar ringa upp😊.

Eftersom det var "englandsdagen" så uppmanades deltagarna klä sig i rött och vitt. Bartendern hade dessutom fått i uppdrag att komma på röda och vita drinkar och han lyckades ganska bra, även om det kanske blev mer rosa än rött. Jag valde Margaritan som innehöll Tequila, aperol, limejuice och kokosgrädde. Den Margaritakombinationen har jag aldrig druckit tidigare.

Medelhavskryssningen – Bari, sista stoppet

Så nådde vi resans sista stopp och platsen där alla steg av, Bari i Italien. Bari ligger på östkusten, precis ovanför klacken. Fartyget anlände kl 7 på morgonen men vi hann äta en sista frukost innan det var dags att stiga av. Avstigningen skedde i grupper så att inte alla skulle tränga sig av samtidigt. Kvällen innan hade dessutom alla ombetts sätta sina kappsäckar utanför dörren innan kl. 23 så vi hade packat ner alla grejer vi behövde sista natten i små ryggsäckar. När vi kom ut ur fartyget stod sedan kappsäckarna och väntade enligt de gruppnummer vi fått. Det var skönt att slippa släpa sina kappsäckar upp och nerför trapporna.

När vi kom ut kramades vi hej då och skildes åt. Jag hade direktflyg till London, men de måste byta två gånger, först i Budapest och sedan i Vanda, för att komma hem till Vasa. Det här gjorde att de inte hann besöka Bari utan måste påbörja sin resa tillbaka hem. Man blir lätt bortskämd med flygresandet av att bo i London eftersom det finns direktflyg till de flesta platser i världen😏.

Tågstationen i Bari låg 20 minuters promenad från terminalen så jag iddes inte försöka få en taxi utan gick dit istället.

I gamla stan passerade jag de här damerna som satt och gjorde färsk pasta och främst en pastaform som heter Orechiette (litet öra) och som är speciell för regionen. Man kunde också få större "öron".

När jag lämnat in kappsäcken för förvaring på tågstationen letade jag upp saker att se och göra i främst gamla stan på Chat GPT och promenerade iväg. 

Mitt första stopp var "Basilica di San Nicola", kyrkan där Santa Claus, jepp jultomten, är begravad😏. Tomten här är Sankt Nikolaus, globalt erkänd som mannen som inspirerade jultomtelegenden. Nikolaus, även känd som Niklaus eller Nicola, var ett verkligt kristet helgon som föddes, inte i det frusna norr, utan i Myra i det som i dag är Turkiet. 

Trappan ner till kryptan där han är begravd.

Och här ligger hans ben som sjömän från Bari stal 1087 och flyttade dem till sin stad.

Staty av den "riktiga" tomten.

Efter kyrkan gick jag ned till strandpromenaden som enligt Chat GPT ska vara en av de vackraste i världen. Håller inte riktigt med, såg ut som vilken strandgata som helst. Jag gillade dock de blå båtarna vid hamnen.

Så går det när man inte tar hand om sin båt😂. Det fanns många medhjälpare och förståsigpåare på plats men när jag kom tillbaka cirka en timme senare så var båten fortfarande under vattnet men förtöjd med ännu en lina😏

Jag gick tillbaka till gamla stan som jag tycker alltid är den vackraste delen av en stad. Det var dags för lunch kände jag och jag gick omkring lite och stannade till slut vid en väldigt mysig restaurang som heter Borgo Antico R45. Jag fastnade för deras lunchmeny för 35 euro som innehöll en korg med bröd (alltid i Italien), försnack, 2 förrätter, pasta med skaldjur (har inte ätit "äkta" pasta på säkert 15 år), sorbetdessert och ett stort glas rött vin. Det var resans absolut bästa måltid, allt var så gott och smakrikt!

Liten burrataboll på en bädd av välkryddad hackad tomat samt ett musselskal fyllt med något typ av musselblandning.

Orecchiette med skaldjur.

Och till dessert en krämig mandarinsorbet.

Mätt och mycket belåten betalade jag för mig och gick vidare genom de smala gränderna ...

tills jag kom till katredralen där de var väldigt pompa och ståt. Jag förstod snart att det var en religiös kortege som nått sin destination och höll på att baxa in både Jesus och Maria i kyrkan. 

Det verkade vara väldigt tunga plattformer som Jesus och Maria stod på men tillslut var de inne.

 

När kortegen var slut började jag gå mot tågstationen igen för att hämta min kappsäck och tog tåget till flygplatsen.

Hemresan gick bra och jag kom hem runt kl. 23. Steve hade redan gått och lagt sig men Busen mötte mig som vanligt vid dörren, han är välkomnande han😍.

Summa sumarum så var det en jättebra resa, synd bara att morsan blev sjuk så att hon inte kunde njuta fullt ut. Det bästa med kryssningar är att man får se flera platser och själva resandet, som är ganska enahanda, sker på natten. När vi vaknade på morgonen var båten redan förankrad vid hamnen. Om hamnen låg lite utanför staden (som exempelvis i Dubrovnik) så fanns det anslutningsbussar som väntade utanför fartyget som tog oss från och till fartyget (mot en liten avgift). Vid två av destinationerna (Korfu och Kotor) fanns även tomma Hop On Hop Off-bussar som väntade på de som ville använda sådana (vi). Rederiet ordnade även många andra längre utflykter till lite högre priser så vi skippade dem.

Maten var sisådär. Frukostbuffen var helt ok för den innehöll allt man ville ha. Lunchbuffen var ett misslyckande och kvällsbuffen vet jag inget om eftersom vi alltid åt i restaurangen där vi hade sittplats. Det är naturligtvis inte lätt att tillaga mat till 3 000 personer utan att smaken blir lidande. 

Fartyget var kort- och kontantlöst och man betalade allt med ett kryssningskort som man länkat ett kreditkort och ett foto till. Man visade alltid upp kortet när man lämnade och kom tillbaka till fartyget, som ett ID. Kortet var praktiskt som ID och när man köpte t.ex. drinkar så att servitörerna visste vilket dryckespaket man hade (fanns olika paket med olika värden). Det var dock mindre bra, jag skulle säga värdelöst, när man köpte saker på t.ex. taxfree och i andra butiker. Jag hade länkat både mitt och morsans krysskort till mitt kreditkort och trodde att allt var betalat och klart när vi skulle stiga av i Bari. Icke sa nicke. När de kollade våra kort så fick jag gå ut (alla mina köp var betalda) men inte morsan eftersom det stod att hon inte betalat sina butiksinköp, trots att det var länkat till mitt kort. Det vara bara att gå tillbaka till receptionen för att betala de utestående utgifterna. Vad är det för nytta att erbjuda möjligheten att länka fler än ett kryssningskort till ett kreditkort om bara en persons utgifter betalas med det???

Vår kryssning var 5 dagar lång och det var nog maximalt för mig. Även om det ordnades mängder av underhållning så blir det lite enformigt till slut att spendera varje kväll på båten. Vi var dock ett supergäng som reste tillsammans och det blev många glada skratt under resan!😊