Min semester

Här kommer äntligen lite bilder från min härliga semester i Finland.

Dagen efter att jag och Steve anlände till Finland var vi på bröllop. Det var ett av de roligaste bröllopen jag varit på; bra stämning, trevligt sällskap och god mat.Det lyckliga brudparet, min kusin Markus och hans fru Tiina.
Jag och "min" gubbe på kyrktrappan till Vörå kyrka.
Jag undrar om någon sätter pengar i fattiggubbarna längre.
Maten var en fullträff som kröntes av en bröllopstårta med vitchoklad- och hallonmousse (tror jag bäret var).

Jag, Steve, min bror Magnus och hans flickvän Sona var också på båttur till Mickelsörarna som är den "sista utposten" mot Sverige. Dagskryssningen avgick från Replot-bron i Vasa.
Replot-bron
Mickelsörarnas "huvudö".
På promenad på ön. Det är inget för "ståploga" personer, dvs. personer som är ostadiga på benen för det finns inga ordentliga stigar.

Sjön suger och vad kan vara mer passande än laxsoppa som man kunde köpa vid sjöbevakarnas före detta station.

Det blev också många trevliga middagar hemma. Jag tror vi åt utomhus nästan varje kväll under semestern.
Grillat kött, grillad majs och och nypotatis från det egna potatislandet, Michelin-stjärniga restauranger kan inte göra det bättre.
Rökt sik, min absoluta favoritfisk.

Efterrätter blev det fler av än normalt, men så var vi ju på semester och då ska man njuta. Jag får banta i vinter sen:-)

Bärkvark
Sias lösglass
Fattiga riddare med jordgubbssylt och grädde
Glass med färska bär

Pannkakstårta
Syltgrisar till kaffet var ett måste. Jag vet inte om de säljs på andra ställen än i Österbotten.

Vi hann också med ett bastubad med tillhörande bastukvastar som farsan tillverkade. Steve har helt anammat traditionen att slå sig med björkris i bastun, det får blodet att cirkulera och så doftar det så gott.

Till ett bastubad hör också den obligatoriska bastuölen
Sen träffade jag naturligtvis familjens charmtroll Sara som bara blir sötare för varje gång jag ser henne.
Det blev också ett antal 5-timmars korvgrillningar på stranden med min gamla vapendragare Beatrice som jag känt sen vi var i 5-årsåldern. Våra två gubbar fick också tillåtelse att delta i vår tradition sålänge dom skötte sig:-)

Jag ser ut som en michelin-gubbe på bilden, men sensommarkvällarna är inte så varma och då är det lager på lager som gäller.
Solnedgång på Storsand i Munsala.

Storsand håller dock snabbt och säkert på att bli en Lillsand, och därefter Ingensand, eftersom Miljöcentralen, eller vilken idiotmyndighet det nu var, fridlyste området för ca 10 år sedan. Det här innebär att man får inte göra någonting åt förfallet. Ett av de få naturliga sandstränderna i Finland med vit och fin sand håller nu snabbt på att växa igen, allt för att man ska skydda strandloppor och fästingar för eftervärlden. Landsbyggden stryps sakta men säkert på varje möjlighet till inkomsmöjligheter av en massa inkompetenta skrivbordsexperter. Redan nu breder den finländska skogen ut sig snabbare än man hinner avverka, hur mycket orörd natur behöver vi egentligen och för vem?!?!?