I torsdags åkte jag till stadsdelen Angel i östra London för att se musikalen A Chorus Line på Saddler's Wells Theatre. Om man gillar dans och musik så är det här teatern man ska besöka. Jag hade köpt biljett till matinéföreställningen så medelåldern var 65+ men teatern var helt fullsatt. Musikalen var väldigt bra och jag uppskattade att det inte var någon paus, speciellt eftersom jag hade bråttom hem för att jobba efteråt😊
Jag återvände till London i söndags, men eftersom jag hade ett sent flyg från Vasa så hann jag på min guddotter Saras konfirmation också. Konfirmationen hölls i Korsholms kyrka som ursprungligen varit en hovrättsbyggnad.
När jag konfirmerades måste vi bära svart underdel och vit ovandel. En väldigt onödig utgift eftersom jag bara bar kläderna en gång.
Några timmar senare var det dags att bege sig till Vasa flygfält. När jag checkat in och satt och väntade på att flyget skulle anlända såg jag på monitorn att det var 30 minuter försenat. Inte idealiskt eftersom jag bara hade 50 minuters transfertid i Vanda. Jag orkade dock inte stressa upp mig utan utgick från att det skulle bli en hotellnatt i Vanda. Det börjar bli mer regel än undantag att flyget är försenat till/från Vasa😒.
När vi äntligen landade i Vanda och jag kunde kolla min telefon såg jag att Londonflyget också var 20 minuter försenat och flygvärdinnorna bekräftade att flyget skulle vänta på oss "senisar".
Det blev en mycket rask och smått stressig promenad genom hela flygfältet och när jag äntligen kom fram till Londongaten så var det redan "Final call". När vi äntligen landade i Vanda och jag kunde kolla min telefon såg jag att Londonflyget också var 20 minuter försenat och flygvärdinnorna bekräftade att flyget skulle vänta på oss "senisar".
När planet backat ut från gaten en bit meddelade flygkaptenen att vi måste köra in till gaten igen eftersom det uppstått ett tekniskt fel som måste kontrolleras. Som tur var var allt ok och vi kunde äntligen lyfta.
Jag hade uppgraderat mig till Business Class med mina flygpoäng och festade till det med ett par flaskor bubbel och en flaska rödvin till maten.
Servicen var super och maten helt ok men inte lågkolhydrat precis.
När man flyger Business Class så har man ett tomt säte till nästa passagerare vilket är skönt. Bredvid mig satt en tjock amerikansk man. Man "vet ju" hur amerikanare är – pratsamma – och jag klarade mig nästan halva resan innan han började konversera. Jag var på noll prathumör men man kan ju inte vara otrevlig heller, så resten av resan fick jag höra om hans 8 månader långa dykresa runt om i världen och se bilder han tagit under vattnet.😏
Jag har själv dykcertifikat och det svåraste med dykning, särskilt när man är nybörjare, är att veta hur mycket vikter man ska ha på dykbältet för att man inte ska flyta upp till ytan. Människokroppen innehåller luft, inte minst lungorna, och tar man för djupa andetag (eller andas för snabbt) börjar man flyta upp, något man inte vill göra om man dyker på 50 meters djup och måste behöva halvvägs för att jämna ut trycket. När man dyker tas kvävgas upp i kroppen och när man återvänder till ytan är det vanligt att en del av den ansamlade kvävgasen bildar bubblor i blod och vävnader. Ju större mängd bubblor som bildas desto större risk är det att få dykarsjuka. Medan han berättade om sin resa satt jag och funderade på hur många kilon han har på sitt viktbälte, för hans mage var stor som en ballong och innehöll säkert mycket luft😏.
Vi kom fram till London till slut. Jag seglade genom passkontrollen med mitt brittiska pass men fick vänta förgäves på min väska, den hade inte kommit längre än till Helsingfors😒. Jag gick till disken för förlorat bagage för Finnair och fick ett papper med information om hur jag skulle göra för att rapportera det förlorat. När jag kom hem gick jag genast in på nätet och rapporterade min förlorade väska på webbplatsen till företaget som sköter om att lokalisera bagage. Sedan var det bara att vänta.
Dagen efter fick jag ett meddelande om att de lokaliserat min väska och att det skulle skickas med ett Finnairflyg som anlände till Heathrow kl. 15. Några timmar senare fick jag ännu ett meddelande om att väskan var ute för leverans och att den skulle vara framme kl. 20.06. Kl. 20.00 ringde chauffören och berättade att han skulle vara framme vid min adress om 5 minuter. Jag gick ut på gatan för att möta honom eftersom jag inte var säker på att han skulle ha hittat vår adress (vår dörr ligger på baksidan av huset).
Jag har aldrig varit med om att något levererats exakt vid den tidpunkt som leverantören uppgett och både Steve och jag var positivt överraskade. Jag var dock lite orolig över skicket på den frysta grillkorven som jag packat ner i kappsäcken, men förpackningarna var fortfarande svala när jag öppnade väskan och jag satte in dem i frysen igen.
Slutet gott, allting gott😊
Slutet gott, allting gott😊
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar