Promenad i Covent Garden

Äntligen fredag och jag "firade" det genom att äta lunch på den lokala restaurangen Konningas ännu en gång. Innan lunch hade jag hunnit både gå på gym, jobba och dammsuga hela lägenheten, skönt att inleda helgen med en ren lägenhet😊.

I går tog jag en morgon-London Walk i självaste Covent Garden. Det finns så mycket att berätta att vi bara hann besöka en del av CV under den två timmar långa promenaden.

Det fanns naturligtvis mycket att berätta om Covent Garden Piazza där man sålde frukt, grönsaker och kött fram till 1970, när marknaden blev för trång och den flyttades söder om Themsen.

Det finns en stor kyrka bredvid marknaden, St Paul’s Church Covent Garden. Vi kunde tyvärr inte gå in i kyrkan den här gången på grund av en minnesceremoni. Den är och har varit en "populär" kyrka för skådespelare, den ligger trots allt i vad som kallas "teaterland". 

Efter marknaden gick vi till restaurangen Rules i närheten som grundades 1798 och som har verkat på samma plats sedan dess. Restaurangen har också ägts av endast 3 familjer under alla dessa år. Guiden hade sett till så att vi fick komma in och se oss omkring innan de öppnade för dagen.

Den var härligt gammaldags. Restaurangen är populär för filminspelningar och där finns både ett James Bond-bord (där man spelade in en scen från Casino Royal) och ett Edith-bord, där Edith från den fantastiska TV-serien Downton Abbey hade sin anställningsintervju till tidningen.

Sedan 5 år tillbaka finns också en vinterträdgård på andra våningen dit man kan gå för drinkar utan bokning.

Vi avslutade restaurangvisningen med att besöka de två rummen för privata middagar. Jag bestämde på stående fot när vi kom in till restaurangen att hit vill jag komma och äta någon gång. Alla rätter är ca 10 pund dyrare än normalt men det kan det vara värt för atmosfären var fantastisk.

Vi besökte ytterligare några platser men det som intresserade mig mest där var byggnaderna

Gammalt och nytt.

I morgon ska Steve och jag äta middag på en pub som röstats fram som en av Storbritanniens bästa pubar när det kommer till mat. Det finns säkert många sådana men det ska bli intressant att besöka den hur som helst, jag älska pubar😊
 

Bohemiska Bloomsbury och ögonkontroll

Hej på er. Jag kom precis hem från min årliga ögonkontroll. Vi har glaukom (grönstarr) i släkten och då bör man kontrollera trycket varje år. Den kontrollen gratis i Storbritannien. De kontrollerade också andra saker så summa summarum så blev det 4 tester med maskin och 2 tester som utfördes av optikern. Jag tar alla ögontester jag får, jag tänker som så att bättre för många än för få😊. Allting såg bra ut så jag kan pusta ut.

Mitt finländska pass och ett något tillskrynklat medborgarskapscertifikat kom också med posten i dag, så nu kan jag lägga den processen helt bakom mig.

Hoppas ni inte har tröttnat att läsa om på mina London Walks-promenader för här kommer en till, och fler lär det bli för jag fick äntligen tummen ur och skaffade deras rabattkort som ger mig 5 pund rabatt på varje promenad.😊

I går promenerade vi runt stadsdelen Bloomsbury där British Museum och många av de bästa universiteten ligger.

Gårdagens lärdom handlade om de dekorerade fönstren ovanför dörrarna på edwardianska hus. De ser alla olika ut och användes som "adresser" eftersom man ännu inte hade husnummer på den tiden. Istället för adressen gav man ett kort med bild av mönstret. Dörrarna på edwardianska hus är också bredare än dörrarna på viktorianska hus. Orsaken till det var för att man skulle kunna komma in i huset med bärstolar (som ofta användes på den tiden). De rika kunderna ville inte smutsa ner sina kläder på gatorna som var täckta av hästskit och smuts och därför steg de på och av inne i huset.😊

Vi passerade också huset där Charles Dickens bodde under flera år och när han skrev många av sina kända böcker, bland annat Oliver Twist. Huset är nu ett museum som man kan besöka några dagar i veckan. Det ska jag absolut göra någon gång snart.

Vi passerade också huset där Lenin bodde ett år.

I morgon tänkte jag att jag skulle ta en morgontur i självaste Covent Garden.
 

The Ivy och den årliga båttävlingen

Hej på er, hoppas ni har haft en skön helg hittills. Jag har precis ätit pyttipanna med aubergine istället för potatis vilket gör rätten mycket mer lågkolhydratig. Till det stekte jag ett par äggulor som blivit över när jag gjorde falsk surdegsbröd i går, också lågkolhydrat naturligtvis😋

 Dagen började som de flesta söndagar nuförtiden med ett Body Pump-pass följt av Sh'bam danspass. Efter det var jag redo för dagen😊 Steve var nästan bara hemma och svängde, eller duschade, efter jobbet innan han åkte för att spela inomhusbowls följt av födelsedagsmiddag för att fira en kompis. Jag beslutade mig för att promenera till Putney för att se den årliga roddtävlingen mellan universiteten Oxford och Cambridge, The Boat Race. Det var 167:e gången som tävlingen anordnades (damerna rodde för första gången 127), snacka om tradition😊. Jag såg damtävlingen på TV innan jag gick ut eftersom jag inte orkade stå och hänga timmen mellan de båda tävlingarna.

Det råder alltid feststämning i Putney där tävlingen startar. Det är tusentals människor ute och man kan köpa både mat och dryck från stånden längs Themsen. Själva rodden är 6,8 km lång och varar i lite över 10 minuter, så mycket festande för en kort tävling😁

Jag gillar att de hängt upp Ukrainska flaggor👍

Det är inte ofta man ser sådana här cyklar längre😊

Och så var dom igång, och 1 minut senare hade hade de försvunnit bakom kröken.

Slutresultaet var att Cambridge vann damklassen och Oxford herrklassen.

I går åt Steve och jag på "finrestaurangen" The Ivy i Richmond. Den var kanske lite finare förut när det bara fanns en The Ivy i Covent Garden men nu finns dom lite här och där. Jag blev lite förvånad först när Steve föreslog stället. Han är inte mycket för "fine dining", tycker det kostar mer än det smakar, men jag sade naturligtvis inte något😊.

Han var dock väldigt nöjd och sa att han vill absolut åka hit igen så det får vi väl göra, kanske testa någon av de andra i kedjan😊

Jag åt, som vanligt, friterad bläckfisk till förrätt.

Och slog till med råbiff, eller beef tartar, till huvudrätt. Jag gillar när man får blanda till tartaren själv md tabasco, Worcestershiresås, salt och peppar.

xxx

 

Restauranglunch och Brott & straff-promenad

Hej på er! Äntligen fredag. Jag har haft en ganska lugn och skön dag i dag. Gymbesök på morgonen och sedan dammsög jag hela lägenheten på Busens vinterpäls, även om ha skulle behöva den ännu så kallt som det blivit igen, brr. Förra veckan gick jag i shorts och t-shirt, nu är det vinterjacka, vantar och tjock halsduk som gäller😒. När jag städat klart hoppade jag i duschen och så var det dags för lunch som jag åt på en restaurang i närheten, Konningans. Beställde två förrätter, kycklinglever, bacon och lök i gräddig madeirasås samt grillad halloumi och chorizo. Till maten drack jag ett glas vin.

Jag blev förvånad över hur mycket folk det var, De lyckades dock klämma in mig vid en öppen spis som drevs av gas ... märkte jag när jag steg upp för att gå och kände gaslukten. Nå, lite värme gav dn😏

När jag gick hade det lugnat ner sig betydligt.

Trots att det är väldigt kallt för tillfället fortsätter träden att blomma.

I går gick jag på ännu en London Walk, det är tradition nu så länge det finns nya promenader att gå på.😊. I går var temat "brott och straff" och cirklade runt St Paul's-området, fortsatte till Spitafields köttmarknad och slutade i stadsdelen Barbican. 

Det var svinkallt och blåsigt i går också, men jag var utrustad med vantar och kunde dra upp huvan när vinden blev för kall. Det till och med kom snö ett par gånger.

Vi fick lära oss en massa om hur brott bestraffades för hundratals år sedan och varifrån engelska utryck som "One for the road", "Fall off the wagon" och "Pull my legs" kommer ifrån. Innan den dödsdömde avrättades söps han ofta full (One for the road) innan han transporterades med vagn till avrättningsplatsen. Eftersom fångarna var stupfulla hände det ofta att de föll av vagnen under transporten (Fall off the wagon). Avrättningarna skedde ofta genom hängning och det var inte ovanligt att de hängde några minuter innan de dog. För att göra plågan kort kunde fångarna, om de hade pengar, betala någon för att de skulle dra i deras ben (Pull my legs) när de dinglade i snaran för att knäcka deras nacke.😬 De var ganska makabra förr i världen och hängning var ändå ett av de mer "humana" sätten som de avrättade folk på vid den tiden.

Vi fick också lära oss att man kan ta en guidad tur på Central Criminal Court, eller "Old Bailey", där de allra värsta målen behandlas. Vår guide hade deltagit i en sådan tur och när de börjar hållas igen efter corona så ska jag absolut försöka gå. Det är poliser som guidar.

I slutet av promenaden stannade vi till på köttmarknaden Spitafields. Marknaden var stängd nu eftersom alla aktiviteter pågår mellan 3 och 6 på morgonen. Förutom gris-, nöt- och kycklingkött fanns tidigare också ett hörn där missnöjda äkta män tidigare kunde sälja sina fruar. Det var tydligen enklare att sälja dem än skiljas för några hundra år sedan, och även om det inte var 100 % lagligt så låtsades inte myndigheterna om det😏.

Sista stoppet var ett gammalt munkkloster där man också kan gå på en guidad tur.

Vädret har som sagt inte varit någon höjdare men vi har fått solglimtar då och då vilket Busen har utnyttjat.😼

Passet är här

I dag levererades äntligen mitt brittiska pass. Det har varit på väg sedan i lördags, men då visste jag inte att det skulle komma och var inte hemma. Företaget TNT som skötte leveransen trodde uppenbarligen jag var synsk.😠 Jag visste inte att det var på väg innan jag fick ett textmeddelande med en länk där jag kunde boka omleverans. 

Jag bokade in ny leverans till tisdag. På passmyndigheternas webbsida stod de att man måste ta emot passet personligen så jag satt hemma precis hela dagen (det skulle levereras någon gång mellan kl. 08.00 och 20.00!!!) men inget pass kom. I morse kom ett nytt textmeddelande om att det skulle levereras i dag ...någon gång mellan kl. 08.00 och 20.00. 

Mitt arbetsbord ligger 20 cm från dörrsummern och i dag spetsade jag öronen extra mycket för att höra när leverantörskillen ringde på ytterdörren. Klockan blev efter 12 när jag såg på TNTs spårningssajt att killen varit där och som bevis på det hade han tagit en bild av ytterdörren. Jag tänkte, vad faaan, och ringde upp deras kundtjänst. Efter 30 min. väntande kom jag fram och jag förklarade mitt problem. Killen som svarade såg samma foto som mig och sade att passet levererats och att man inte behöver ta emot det personligen på grund av coronan.

Tyvärr har vi bara en nyckel till postlådan och den har Steve, som var på jobb just då. En stund efter att jag avslutat samtalet beslöt jag mig för att titta i själva öppningen på utsidan där brevbäraren sticker in sina brev. Öppningen var tillräckligt stor för att jag skulle kunna sticka in mina fingrar och minsann, där fanns brevet med mitt pass. Sån lättnad att inte behöva stressa med leveransen längre! Man kan dock undra varför lördagens leveranskille tog tillbaka passet till sorteringsstället när han kunde ha stuckit in det i brevlådan😠.

Det är dock skönt allt är klart med mitt medborgarskap. Det har tagit sin tid, men mest på grund av att jag väntat på olika beslut. Jag skickade in min medborgarskapsansökan i slutet av augusti 2021. I december fick jag beslut om att min ansökan godkänts. Den 9 februari hade jag min medborgarskapsceremoni varefter jag fick mitt certifikat som måste skickas in till passmyndigheterna, tillsammans med mitt finländska pass. Jag skickade in dem dagen efter med posten, och själva ansökan online. Sedan var det ytterligare 5 veckors väntan innan den ansökan godkändes och passet trycktes. Nu återstår att få tillbaka mitt finländska pass och medborgarskapscertifikatet vilket brukar komma först en eller två veckor efter det brittiska passet av någon orsak..

Nej, nu tror jag bestämt att jag ska blanda till en Paloma-drink för att fira, plus att det är lillördag.😋
Och som de flesta gånger så avslutar jag med ett par Busenbilder. Han har hittat min fina pläd som jag fick till julklapp av mina föräldrar. Det gäller dock att hålla ett öga på honom när han trampar av välbehag på den mjuka pläden innan han lägger sig. Han vill helst bita i den samtidigt vilket gör att han dräglar som en blodhund! Jag vill inte att pläden ska dränkas av saliv och försöker hindra honom, vilket han INTE gillar😾. Tillslut lugnar han dock ner sig och lägger sig.😏

Old Marylebone-promenad och årets första drinkar utomhus

Så är det söndag igen och slutet på en fantastiskt solig och varm vecka med temperaturer på upp till 20 grader. Nästa vecka ska det bli ner till 10 grader igen😐.

I dag har jag mest tränat; lyft vikter i Body Pump, skakat på höfterna till popmusik i Sh'bam och sedan gått en långpromenad med en ljudbok i öronen. Sedan har jag unnat mig att vara lat och beställt hemleverans av srilankansk mat så nu har jag mat för tre dagar.😋

I går rörde jag också på mig även om det inte var lika svettigt.😏 Jag vaknade strax efter kl. 7 innan larmet gick och jag hade hunnit vakna i tid för min dansklass kl. 8. En fördel med ljusare morgnar. Annars så kan det vara ganska krävande att lära sig nya stegserier så tidigt på morgonen när man knappt hunnit öppna ögonen.😊

När jag kom hem igen åt jag frukost och dammsugade hela lägenheten samt dammtorkade i vardagsrummet. Jag har noterat att det dammar extra mycket när man bor i stan, särskilt på våren.

Kl. 14 befann jag mig utanför Bond Street tunnelbanestation vid Oxford Street. Det var mötesplatsen för dagens London Walk som skulle gå genom gamla Marylebone, namnet på stadsdelen norr om Oxford Street.

Jag har börjat bli ganska bra på att spotta promenaddeltagare. De har alla ett sökande ansiktsuttryck när de försöker spana in guiden😏.

I går var vi 16 stycken; 5 amerikaner och resten britter. Det är fortfarande mest britter på de här promenaderna men jag har noterat en liten ökning av amerikanare som säkert utgjorde en majoritet av kunderna före corona.

Jag har tidigare mest gått igenom Marylebone och på huvudshoppinggatan, Marylebone High Street, men nu gick vi också igenom de mindre gatorna där det intressanta låg. För lite mer än ett sekel sedan var Marylebone inte ett ställe man besökte om man var rädd om liv och lem. Det är svårt att tänka sig eftersom det nuförtiden är ett mycket vackert, och dyrt, område.

Vi passerade bland annat den här enormt stora katolska kyrka på Spanish Place. Den såg ut att vara nästan lika stor som St Pauls.

En skola för barn som verkligen befann sig i bottenskicket, som inte ens fick studera i skolor som finansierades genom välgörenhet. De måste också arbeta mellan studierna.

Promenaden avslutades inne på Regent's Park som visade sig från sin bästa sida. Vi var inte de enda i parken om man säger så😏

Innan jag åkte in till stan kontaktade jag Cecilia och frågade om hon och hennes kille hade tid för ett par drinkar när jag ändå var i deras "hoods" och de hade de som tur var. Det var min första drink utomhus, snart är sommaren här😎

Inköp av påskmat och promenad i Hampstead Village

Glad fredag på er! Jag är precis hemkommen från finländska sjömanskyrkans påskmarknad som öppnar i dag. Det var skönt och lugnt så man slapp trängas. Kan tänka mig att det blir trångt i helgen.

Det här blev dagens skörd. Chokladägg och chokladkyssar till Steve och resten till mig😋 Jag gillar memmorna med lika smaker. Verkligen inte LCHF/keto men det är som tur är endast påsk en gång om året. Jag köpte också en påskhare i trä från Pentik.

Efter matshoppingen gick jag till den charmiga och gamla puben The Mayflower som ligger alldeles vid Themsen. De har matservering på kyrkan också men jag var inte sugen på grillad korv eller karelska piroger.

Det var full kommers i puben när jag kom dit men jag lyckades hitta ett bord.

Fredagar är Fish and Chips-dagar i Storbritannien och det kom många tallrikar utseglande ur köket när jag satt där. Jag är dock själv inte förtjust i den rätten utan beställde burratasallad till förrätt och stekt lax till huvudrätt samt ett glas rödvin trots att det var mitt på blanka dagen, men det är ju ändå fredag😊.

I onsdag var jag på ännu en London Walk, den här gången för att utforska Hampstead Village i nordvästra London. Hampstead är väldigt kuperat och när man står på den öppna heden, eller Heathen, så har man utsikt över hela London.

Här kunde man se ända till The Shard. 

Det finns också en by i byn som heter Vale of Health (Hälsodalen). Den sägs ha fått sitt namn från att ingen av byinvånarna fick pesten när den härjade som värst i London eftersom den låg så avskild. Man skulle aldrig ha kunnat tro att det fortfarande finns avskilda byar i London.

Det fanns hur många vackra hus som helst och hela Hampstead är populärt bland kändisar.

Det här huset härstammar från 1700-talet och det ser ut som om många generationer har nött stentrappan. Till höger på räcket ser ni också en "skoskrapa" som användes för att skrapa av sig hästskit och lera innan man gick in.

Mitt bland bostadshusen så dök en katolsk kyrka upp.

Vi gjorde också en sväng till en kyrkogård där kända personer (för engelsmännen) är begravda.

Vi har haft sol och upp till 20 grader den här veckan och då är en London Walk perfekt.

Jag avslutar på topp med några Busenbilder. Så här ser han ut när han tigger godis, tassarna i kors och med ett lidande uttryck i ansiktet😏. Steve gick förresten precis till affären för att köpa en påse med frysta räkor och lite extragott kattgodis. Han är bortskämd vår pälskling😍

I morse vaknade vi upp till det här, Busen som satt och väntade på att vi skulle stiga upp ... kl 6.30.😐