Det var meningen att jag och Steve skulle ha gått på en lägenhetsvisning kl 1 igår. Vi kom dit i god tid men när klockan blev tio över 1 och ingen hade hört av sig började vi bli lite fundersamma. Steve ringde till bostadsförmedlaren och hon förklarade att paret som säljer lägenheten hade åkt på semester och glömt ge bostadsförmedlarna sina extranycklar så ingen kom in. Hon trodde att någon hade ringt och informerat oss. Jag och Steve tyckte att det var dålig stil av dem...ända tills han kollade röstbrevlådan på den fasta telefonen på lördgakvällen och upptäckte att de faktiskt hade ringt på fredag. Ähum:-)
Efter "icke visningen" åkte jag in till city och trängdes med de övriga 50 000 shopparna på Oxford Street och Regent Street tillsammans med Minna och Tony under några timmar. Vi var bl.a. till en affär som heter Abercombie & Fitch. Kedjan är amerikansk och den här affären är den enda i Europa. Den är lika mycket känd för sina kläder som för sina snygga, och jag menar snygga, anställda vars huvuduppgift är att glida runt och spänna sina biceps. De anställs uteslutande på grund av sitt useende, inte CV. Att det är ett populärt ställe, speciellt bland tonårstjejer, förstår man när man ser kön in:-)
Vid 6.30 lämnade jag Minna och Tony under några timmar för att möta upp med Suss, en finlandssvensk kompis som jag lärde känna när vi jobbade tillsammans på PartyGaming, hon jobbar nuförtiden på ett konkurrerande spelbolag. Spelbranschen är liten:-). Vi hade bokat bord på en restaurant som heter Buddha Bar. Det finns liknande restauranger i Paris, New York... Inredningen är helt underbar och som gjord för "romantiska middagar" eller om man vill imponera på någon. Överallt fanns Buddhor i olika storlekar och belysningen var så nedtonad att det var svårt att läsa menyn:-). Det är inte den billigaste restaurangen i London (det dyraste vinet kostade £3 000!!) men de hade ett specialerbjudande som jag och Suss utnyttjade. Maten var helt ok men inte det bästa jag ätit. Servicen var dock bra men man går nog dit främst för interiören. Jag rekommenderar INTE att man köper drinkar i baren, förutom att de kostar otroliga £9,50 per styck så tar de också "service charge" dvs tip. Det är det första stället jag varit på där de tar tip för att blanda drinkar... som man själv beställer vid bardisken!!!!. Jag och Suss höll på att smälla av.
Min förrätt med lax, pretty as a picture
Buddhor i överflöd 
"Huvudbuddhan"
Efter restaurangen mötte vi upp med Minna och Tony på en bar i Soho för ytterligare några drinkar men två dagars shopping tog ut sin rätt och vi åkte hem vid halv ett.
Denna vecka blir det mer lägenhetssökning, med första prioritet att sätta Steves lägenhe till försäljning vilket innebär ännu fler utgifter för inget görs gratis i dethär landet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar