STORIES – The Tap Dance Sensation

I går åkte jag in till stan för att se en steppdansshow. Jag har säkert nämnt tidigare att jag är ett stort fan av dans och går typ på så många dansshower jag hinner. När jag sitter bland publiken och ser hur skickliga de är känner jag både beundran och lite avund, jag skulle också vilja kunna dansa så bra😏.

Den här showen berättade historien om en ung skådespelare som spelar huvudrollen i en film samtidigt som han hanterar en förtryckande regissör. Musiken (sången) var fantastiskt bra och många låtar hade lite Eminem-stuk, en rappare jag gillar.

Den här steppshowen är faktiskt fransk och lär innehålla några av de bästa dansarna som Frankrike har att erbjuda och jag håller med, det var en fantastiskt upplevelse!

Nedanstående bilder är tagna från nätet.

I kväll blir det mer dans då jag ska gå och se irländsk dans i showen "Lord of the Dance". Har sett det danskompaniet flera gånger och de är så fantastiskt bra, jag sitter och njuter precis hela tiden😊

Män i tyll

Snart helg, var ju precis söndag?! Den här veckan har vi haft den första riktiga höstveckan och förkylningen kom som ett brev på posten, så nu är jag storkonsument av näsdukar. Jag får aldrig feber eller influensa, men det är jobbigt nog att snyta mig hela tiden och känna det som om jag har en hjälm på huvudet.

Förkyld eller inte, på tisdag tog jag bussen in till stan för att se den humoristiska dansshowen Tutu - Chicos mambo som består av sex manliga dansare. Showen skämtar med den klassiska tutun, som traditionellt bara bärs av kvinnor, genom att introducera de unika TUTU-byxorna som fick dem att se ut som dansande kycklingben😂 Dansarna gjorde parodi på mer än 40 karaktärer i danser som klassisk balett, samtida dans och rytmisk eller akrobatisk dans och vi fick se en hiphopversion av Svansjön, en klumpig version av Dirty Dancing med mera, med mera.

Det är alltid lite spännande att se var jag ska sitta eftersom jag aldrig minns vilken plats jag bokat till vilken show. Den här gången hade jag uppenbarligen tyckt att det var värt att betala för att sitta på femte raden.😏

Tutubyxorna

Bild från Sadler's Wells webbplats

En verkligt rolig version av Svansjön.

Bild från Sadler's Wells webbplats

Jag är inget fan av modern dans. Jag tycker att dansarna mest springer mållöst runt på scen som yra höns och det här inslaget var en bra parodi på det.😀 Vi fick även se män som dansade i tåskor, något man aldrig ser i vanlig balett. 

Showen var riktigt bra, så gå och se den om ni har chansen. Det enda smolket i bägaren var min förkylning eftersom jag tvingades snyta mig konstant under nästan hela showen. När jag blir förkyld blir jag mycket känslig för dofter/lukter och det kändes som om alla kvinnor hade hällt en liter parfym över sig med följden att näsan rann som en öppen kran😖.

Innan förkylningen bröt ut helt hann jag dock äta lunch med de här tre damerna på måndag. Jag hade bokat bord på en italiensk restaurang nära Kew Station som heter Q Verde. Jag var uppenbarligen väldigt hungrig för jag tog inte en enda bild av maten😋. Under träffen beslöt vi oss i alla fall för att börja träffas en gång i månaden för lunch eller middag någonstans. Angela träffar jag nästan varje vecka men inte de andra.

 

Lugna dagar, stressiga dagar, dans och mat

Hej på er. Ny arbetsvecka och vintervädret fortsätter, vilket innebär ett par grader på plus här i London. Som är brukligt på vintern och när det är som kallast så håller vår värmepanna på att ge upp. Den del av pannan som värms upp under natten fungerar fortfarande och vi kan duscha varmt om vi inte drar ut på det för länge, men den som värmer vattnet resten av dygnet (och vattnet till tvättmaskinen) har lagt av.😖 Det är väl drygt 10 år sedan något arbete utfördes på pannan senast så det är väl dags.😏

I går träffade jag Anna-Kaarin och Angela på sen lunch på restaurangen The Ivy i Richmond. Jag är ingen större fantast av kedjor, lägger helst pengarna hos familjerestauranger, men den här har faktiskt lyckats hålla bra kvalitet på sin mat. Den första The Ivy i Covent Garden i centrala London grundades 1917, men det var först för kanske 10 år sedan som de började öppna fler restauranger.

Det blev anklever till förrätt ...

och stekt havsruda till huvudrätt med gröna bönor och mandel. Allt var riktigt gott!

I lördags åt Steve och jag middag på en restaurang som heter Lighthouse uppe på toppen av Wimbledon Village. WV är ett väldigt fint, och dyrt, område med stora och gamla hus. Tennisspelaren Boris Becker bodde där innan han slösade bort alla sina pengar och gick i konkurs.

Restaurangen verkade populär bland den äldre generationen, nästan så att vi kände oss unga😉

Maten var helt ok. Jag åt halstrad tonfisk med picklad gurka och lite andra tillbehör till förrätt och griskottlett med rotsaksmos till huvudrätt. När tallrikarna var borttagna kom servitrisen med dessertmenyn. Jag hade bestämt mig för att skippa desserten och ta en drink i stället, men Steve ville ha något sött. 

Vi väntade, väntade och väntade lite till, men ingen kom och tog våra beställningar. När vi väntat i 20 minuter utan att någon kom tappade vi intresset och beslöt oss för att betala istället. Då dök hon plötsligt upp, men då var det för sent😐.

På väg till bussen passerade vi ett par gamla röda telefonkiosker med "konst" inuti. Det är väl det man får använda dem till nu när alla har sina egna telefoner😏

I torsdags eftermiddag såg jag baletten Svansjön på Richmond Theatre. Jag har sett baletten tidigare, men jag tycker om den så man kan bra se den flera gånger.

Balettgruppen som uppträdde tillhörde nog inte toppskiktet, för det var lite felsteg både här och där och dansare som kom i otakt, men de försökte i alla fall😊. Ballerinan som hade huvudrollen var dock bra måste jag säga. 

Efter föreställningen tog jag tåget till Angela som skulle bjuda mig och svenska Cecilia, som var på besök, på middag. Vi började kl. 18 och det var nära att jag missade det sista tåget som gick halv ett på natten. Tiden går verkligen fort när man har roligt.😊

Teater, konst och kompishäng

I går besökte Anette, svenska Cecilia och jag London Art Fair i stadsdelen Angel. Cecilia hade fått gratis biljetter från ett svenskt konstgalleri som deltog i mässan och det tackade vi för😊. Hela mässhallen var full av gallerier som ställde ut sina alster som alla var till salu. Det fanns både "billig" och dyr konst och allt ifrån tavlor till statyer och andra hantverk. Det fanns hur mycket som helst att se och vi var nog där i nästan två timmar.

När vi i princip sett allt och våra ben och ryggar började protestera stopp gick vi till en restaurang i närheten som heter Frederick's. Cecilia hade varit dit för flera år sedan men det var en ny upplevelse för Anette och mig. 

Jag började med en tonfisk- och avokadotartar med wasabi och picklad ginger till. Väldigt god.

Till huvudrätt beställde jag stekt filé av havsruda, svartkålspuré, rostad rotselleri, rosensallad, babyspenat och krossade hasselnötter. Rätten skulle ha varit god, men det var något bland grönsakerna som smakade väldigt bittert/bränt😬. När vi ätit klart var klockan nästan nio på kvällen och det var dags för oss att åka den lite krångliga vägen hem. Bor man i sydvästra London kan det vara lite kämpigt att ta sig till och från Angel, för mig krävdes det två tunnelbanor och ett tåg. Jag gillar Angel väldigt mycket så det är synd att det ligger lite besvärligt till.

I tisdags var det dags för riktig fine dining, för då var vi tre bjudna på middag till Angela. Hon hade gjort ett par kanapeer till fördrinken och till huvudrätt fick vi grisinnerfile, både svampsås och rödvinssås, hasselbackspotatis samt andra grönsaker. Det var sååå gott och köttet smälte i munnen. 

Middagen kröntes av var sin chokladfondant, hallonpure och vispad grädde med konjak. Det kan aldrig bli fel med choklad till dessert.😋 Jag var hemma lite före midnatt och vaknade pigg och tämligen utvilad på morgonen, jag till och med tränade på eftermiddagen. Något de andra tre inte gjorde om jag säger så😁

För ett par veckor sedan satte jag mig ner vid datorn och bokade biljetter till olika teaterföreställningar den här våren. Först ut var en show i irländsk dans, kombinerat med lite salsa, flamenco, balett, stepp, streetdance osv., kallad Spirit of the Dance. Den kändes lite som en miniversion av Riverdance eller Lord of the Dance men fortfarande väldigt bra. Jag rekommenderar verkligen showen om den råkar passera era "hoods" eftersom de uppträder över hela världen.

Foto lånat från spiritofthedance.com

Jag såg showen på New Wimbledon Theatre, ännu en vacker brittisk teater.

Shen Yun Performing Arts

Hej hej. Hoppas att veckan har börjat bra, även om jag kan förstå att kriget i Ukraina gnager i bakhuvudet för de flesta, inklusive mig. Jag donerade pengar till brittiska Röda Korset i dag som ska gå till hjälp i Ukraina. Jag läste att många tror att Putin kan lida av demens, för han har gått från att aldrig visat spår av känslor och agerat nästan obehagligt sakligt och nyttjat befintliga regler och konventioner till sin fördel till att nästan halvskrika, slå knytnävarna i bordet och uttala hot. Väldigt mentalt ostabil. Dessutom är hans ansikte väldigt svullet (kortison?).

I går såg jag Shen Yun Performing Arts föreställning på Eventim Apollo i Hammersmith. Gruppen uppträder med gamla kinesiska danser från tiden före kommunismen och turnerar runt hela världen, förutom Kina där de inte är välkomna😏 Företaget är ett USA-baserat icke-vinstdrivande företag inom scenkonst och underhållning.

Största delen av publiken var 60+ eftersom de har möjlighet att gå på såna här tillställningar kl. 14, och så jag då

Alla dansare har utbildning i klassisk dans som grund. Kläderna var fantastiska med klara färger och av böljande silkestyg.

(Bild från londonboxoffice.se)

(Bild från sv.shenyun.com)

Efter föreställningen gick jag för en sen lunch till en ketorestaurang (lågkolhydrat) i närheten och beställde en pizza och ett glas 0-kolhydratvin. 

Medan jag väntade på maten kollade jag på nyhetsklippet där den ukrainska presidenten talade till EU och fick stående ovationer. När ägaren kom förbi frågade han om jag var polack och när jag sa att jag är finländare så berättade han att han var från Kyiv, Ukraina. Jag frågade om han fortfarande hade vänner och släkt där och han berättade att hans mamma och bror fortfarande bor där. Brodern slåss nu i kriget. Så obeskrivligt hemskt.

Från det ena till det andra. I söndags åkte Steve och jag ut till Twickenham där vi skulle äta middag på en av mina (fd) favoritrestauranger. Ja, nu är det fd för naturligtvis hade de ändrat menyn och den tidig femstjärniga maten hade blivit en svag trea. Rätterna för oss som inte äter pizza eller pasta hade gått från påhittiga till mediokra och de erbjuder nuförtiden rätter som man kan hitta på alla andra mediokra italienska restauranger. Tack och hejdå säger jag.

När vi ätit gick vi till en pub i närheten för att skölja ner besvikelsen med var sitt glas vin.

Bio, teater, god mat och shopping

Hej alla. Här går dagarna sin gilla gång med jobb, jobb och lite nöjen. I går tog jag eftermiddagen ledigt och åkte in till det stora shoppingcentret Westfield i Shepherds Bush för lite julshopping.

Shoppingcentret är jättestort så jag brukar endast fokusera på några affärer och åker alltid dit på vardagar för att slippa kvällsrusningen. När jag kom fram var det första jag såg en jättelång kö, den var säkert 100 meter lång. Först fattade jag inte vad de köade till men när jag kom närmare såg jag att det var till ett popup Pokemoncenter. Jag trodde att Pokermon är främst för barn men det fanns inga sådana i kön. Jag har uppenbarligen missat något viktigt😏

Innan jag inledde den energikrävande shoppingen såt jag lunch på en liten tapasrestaurang som heter Tapas Revoution, det var typ den enda restaurangen i shoppingcentret som inte hade en kolhydratstinn meny.

Jag började med padronpepper som "förrätt" ...

och fortsatte med en långsamt rostad grislägg som formligen smälte i munnen. Sedan var jag redo att springa i butikerna😊.

Både i söndags och i måndags var jag på bio. De har öppnat en så kallad Backyard Cinema här i Wandsworth med två olika teman nu i vinter och jul och det råkade sig att jag var på två dagar efter varandra. Jag gillar bio och skulle kunna gå varje dag så inte mig emot😊. I söndags var jag och såg nya Mary Poppins med Angela.

Man sitter bekvämt på sittpåsar och kunde köpa alltifrån Mulled Wine till vin, öl eller alkoholfritt med sig i baren.
Efter filmen gick vi till den nyöppnade puben Ram Inn i närheten för en sen lunch.

Jag valde kycklinglever med bacon och lök till förrätt ...

 och fylld bläckfisk till huvudrätt. Vi satt där i flera timmar och pratade, åt och drack vin. En perfekt söndag med andra ord😊

På måndag var det dags för nästa biobesök och tillsammans med Cecilia. Vi såg A Star is Born. Alla verkar ha sett filmen utom vi😊. Vi började iallafall med middag på puben The Alma som ligger mittemot Wandsworth Station. Deras mat är alltid god och de uppdaterar menyn regelbundet.

Till förrätt blev det en stor portion gravad lax med gurka...

Och till huvudrätt rapphöna. Jag gillar att prova lite ovanligare köttsorter när jag får chansen. Rapphöna har ganska mörkt kött, som anka.

Redo på våra sittpåsar. Vi köpte också var sin värmande Mulled Wine som smakade ganska nära glögg, dvs. inte så sötsliskig som MW ofta brukar vara.

Jag var på en annan Backyard Cinema för ett par år sedan. Då hölls den på en annan plats och på sommaren och temat var stranden. Då fick vi alla flipflops och satt med fötterna i sanden.

Och så avslutar jag med torsdagens dansshow Some Like it Hiphop som jag var och såg inne i centrum. Jag köpte biljetten på impuls när jag såg att showen snart skulle sluta och det är jag glad att jag gjorde. Jag tycker om dans och den här hiphopshowen var väldigt bra. Det var mycket sång också. Tyvärr så får man inte fotografera teateruppträdanden i England så det blev bara en bild på ridån😊