Tapas och musikal

Hej på er, hoppas fredagen har varit bra hittills. Jag har jobbat undan massor, hunnit träna ett pass och planen var att jag skulle  stänga ner datorn och ta bussen till Wimbledon för musikalen Menopause The Musical 2 om 40 minuter. Precis när jag skulle börja göra mig i ordning fick jag både textmeddelande och email från teatern om att föreställningen bokats om till 29 april på grund av att några av skådespelarna hamnat i en trafikolycka.😬 Hoppas att det var en lindrig olycka och att ingen skadades, allvarligt i alla fall. Det var den teaterkvällen det, men jag får tänkta tillbaka på gårdagens musikal istället😊

Här kommer lite om gårdagen.

Det finns ett väldigt mysigt cafe mitt över gatan till oss som heter Cafe Fleur, och i går verkade det utgöra scenen för en film- eller TV-serieinspelning. Det fanns kamerautrustning, lastbilar med ännu mer utrustning och personal överallt. Jag har faktiskt inte besökt caféet på flera år så det nog hög tid. Det är väldigt populär och på helgerna köar folk till och med för att komma in. Vi bor så nära att det känns lite onödigt att gå över gatan för frukost eller lunch, det känns mer motiverat på något vis när lunchstället ligger lite längre bort😏

I går stod musikalen The Great British Bakeoff Musical på agendan men innan dess åt jag lunch på en tapasrestaurang som heter Bar Kroketa och ligger vid Carnaby Street. Jag var dit för inte så länge sedan med Mia och har velat gå tillbaka sedan dess. En av deras specialiteter är kroketter, eller kroketa, som är lika vackra som de ser ut.

Jag beställde två kroketträtter, en som färgats med svart bläckfiskbläck med en ostig sås och den andra fylld med krabba med räkaoli. Sååå gott.

Jag beställde också spansk skinka med smält ost ovanpå.

När jag ätit gick jag runt i affärerna i Covent Garden ett tag innan jag gick till Noël Coward Theatre där musikalen går.

Teatern var nästan helt teatern full och vi bjöds på fantastisk underhållning och väldigt bra musik! Om man följer programmet på TV så kände man igen sig väldigt bra och man fick många goda skratt. De hade också lyckats hitta de perfekta "programledarna" som såg nästan exakt ut som originalen, men istället för Prue och Paul hette de Pat och Phil😂. När musikalen var slut fick de stående ovationer och det förtjänade de. Har ni möjlighet så gå och se den!

Underbar mat och uruselt arrangemang

Snart sjunger söndagen på sista versen. Jag har inte gjort alltför spännande saker i dag, två pass på gymmet och sedan har jag jobbat.

Steve och jag ska äta Alla Hjärtans Dag-middag i morgon då han måste jobba kväll på tisdag så jag tänkte ta det lite lugnare i morgon och åka och köpa maten. Vi kommer troligen att använda ett "tre rätter och en flaska vin"-erbjudande från någon av de bättre matvarukedjorna. Vi har gjort det de senaste åren och det har varit kvalitet för pengarna och så enkelt. Allt man behöver göra är max. att värma på grönsaker, steka köttet och öppna vinflaskan.😊 

I går tog vi bussen till Richmond för middag på en av våra favoritpubar, The White Swan. Puben är väldigt mysig och maten alltid bra.

Till förrätt blev det mycket mättande oxkindskrocketter med någon slags mögelostdipp. Kroketterna var fantastiska för de innehöll 100 % kött, inget utfyllnadsskräp som potatis eller mjöl.

Till huvudrätt valde jag stekt ankbröst med brunsås, rostade röd- och bulbetor samt potatisgratäng. Jag donerade potatisen till Steve och beställde in blandade stekta/kokta grönsaker.

De hade äntligen satt upp "korv med mos" på menyn igen och Steve var lyrisk. Portionen var massiv och vis av erfarenhet från tidigare så hoppade Steve över förrätten för att orka med alla korvar. Korvarna var fantastiska och perfekt kryddade, ingen masstillverkning där inte. Vi formligen rullade därifrån och satt och pustade och stönade på bussen hem men det var det värt😊.

På tisdagskvällen var planen att gå på en TV-inspelning som publik i Londons högsta byggnad, The Shard. Jag hade vunnit biljett i ett lotteri ... trodde jag. Programmet gick ut på att två kända personer från olika branscher (musik och ekonomi) som skulle diskutera framtiden och den ekonomiska situationen, typ.

The Shard ligger vid Borough Market, så innan jag gick dit njöt jag av ett par tapas och ett glas rött vin på en mysig liten restaurang på marknaden, Bedales. Jag har varit dit ett par gånger tidigare, men bara på ett glas vin, men nu testade jag maten också. Här kommer jag absolut att äta igen, så gott och bläckfiskringarna var perfekt tillagade. 

När jag betalat gick jag mot The Shard och kom fram till receptionen 15 minuter innan företaget som lottade ut publikbiljetterna sagt att man skulle komma.

Jag var ganska förvånad över att det redan var folk där. De prickade av mig på publiklistan och så fick jag ett numrerat vristband. Jag fick nummer 22, så folk hade uppenbarligen varit väldigt tidiga. Killen som prickade av oss sa att vi kunde gå och ta en kaffe eller nått och återvända om 20 minuter. Han sa också att företaget som producerade programmet, Al Jazeera Europe, hade bjudit in en massa specialgäster och vi kanske inte skulle rymmas alla vilket lät lite oroväckande😟

20 minuter senare var jag tillbaka och då var det lätt kaos i receptionen. Vi som fått blå vristband ombads stå till sidan så att de "specialinbjudna" kunde gå förbi. Sedan stod vi där med "mössan i hand" och väntade på att vi skulle tilldelas ett passerkort till inspelningen. Vi var kanske 30 st med blå vristband och av dem kom de 9 första in. Jag var mållös!! Arrangören var bara intresserade av att fylla stolarna och de som inte behövdes skickades hem. De sket blankt i att de slösade bort folks tid och att de kanske rest långt för den specifika inspelningen. Jag pratade med ett äldre par som rest ända från Kent och det är ingen kort eller billig resa. Så mycket för den "lotterivinsten". Jag var sååååå förbannad, hur täcks dom, så där behandlar man inte folk!!! Som plåster på såret så fick vi som inte kom in löfte om att vi garanterat kommer in på nästa inspelning som vi vill delta i. Jag har inte något större intresse att delta i något som det här skämtet till företag, SRO Audiences, arrangerar men jag borde väl använda min "prioriteringsbiljett".

Jag avslutar med en bild av Busen för att lugna nerverna😍

Enastående ljus- och ljudshow och rundvandring i London

Så är den mysiga helgen över, men också arbetsveckans tråkigaste dag. Steve kom hem från sina föräldrar sent på eftermiddagen i går. Hans besök hade väl varit sisådär på grund av hans föräldrars nya hund som inte tyckte om att Steve "inkräktade" på hennes domäner. Hon var hur normal och snäll som helst när dom var ute, men genast dom kom hem blev hon som en omvänd hund och till slut fick de stänga in henne i ett rum. 

Hans föräldrar har mycket stor hundvana, främst med schäfrar som de oftast hämtat från hundhem. Den här kom också från hundhem och var någon typ av blandning, men det kommer nog att kräva mycket arbete innan de får pli på henne. Jag var ganska förvånad när Steve berättade att de skaffat en ny stor hund sedan den andra dog för mindre än ett år sedan. De är båda över 75 och inte så pigga längre, så man tycker att de åtminstone kunnat skaffa en liten hund som de lätt kunde ta under armen om hen blev för besvärlig😏

I går började dagen med två gympass och när jag duschat och fixat till mig åkte jag in till stan för att träffa min kompis Mia några timmar. Vi började med sen lunch på en tämligen ny spansk restaurang i Soho, Bar Kroketa. De specialiserar sig främst på "croquetas" med olika fyllningar, men har också andra tapas. Vi höll oss dock till kroketterna den här gången. 

Åh vad dom var goda! Fyllningarna var bland annat skaldjur, skinka, piquillo-paprika och ost, och svart bläckfiskbläck.

Efter lunchen beslöt vi oss för att sträcka på benen och promenerade runt i staden i över två timmar, bland annat till Little Venice och Paddington. Det finns så mycket att se i London, speciellt när man svänger in på okända sidogator. 

Jag var ganska mör i benen när jag kom hem; först 2 timmar på gym följt av ytterligare två timmars promenad😊.

Lördagen började som de flesta lördagarna med två pass på gymmet. Busen var "snäll" och väckte mig, förutom ett par gånger under natten, redan 7.30 så att jag inte skulle missa mitt första pass kl 8.15😏

Efter gymmet tog jag det mest lugnt innan jag vid sjutiden tog bussen till Trafalgar Square och kyrkan St Martin in the Fields. Det var sista chansen att se deras ljud- och ljusshow som projicerades både utanpå och inne i kyrkan. För att undvika att alla kom samtidigt så måste man boka en tidpunkt när man ville se showen och så skickades man runt i mindre grupper. Showen hette "Space, the universe and everything" (Rymden, universum och allting)

Showen var helt fantastisk och jag är så glad att jag såg reklamen om den på min Instagram. Mina Facebook- och Instagram-konton verkar äntligen ha lärt sig vad som intresserar mig och skickar mängder av reklam om intressanta evenemang.

Nere i kryptan på kyrkan.

Solen

Stjärnor

Jag😉

Rundvandringen avslutades med att gruppen fick sätta sig i kyrkbänkarna och njuta av en färgsprakande uppvisning i själva kyrksalen. Så makalöst vackert och avslappnande.

Det här är något som kyrkorna i Finland också kunde ta efter. Det finns hur mycket kala vita väggar som helst i lutheranska kyrkor som skulle vara perfekta för ljusshower, samt att pengarna från biljettförsäljningen kunde användas för att hålla kyrkorna i skick.😏 Något som däremot inte skulle fungera i de präktiga finländska församlingarna är att sätta upp en bar utanför kyrkan där man kunde köpa (och ta med sig in) kaffe, öl, vin och drinkar som dom gjorde här😀. Så öppetsinnade är man inte i Finland.

Madrid

Hej på er, här kommer nu äntligen inlägget om min och Hannas Madridresa😏

Spanien är ett av få länder som fortfarande kräver ansiktsmask på flyg, tåg, bussar och i taxin och ni kan tro att jag blev glad när jag erbjöds uppgradering till Business Class för en liten peng. Det betydde att jag slapp använda mask när jag åt och drack under de 2,5 timmar långa flygresan vilket jag såg till att jag gjorde och lååångsamt.😋

Maten var helt ok, omelett med grönkål och en syrlig dessert med quark och bär

Det blev också ett par småflaskor cava och coca-cola zero och plötsligt var det dags för landning.😊

Madrid flygplats var större än jag trodde och naturligtvis hade Hanna anlänt till Terminal 1 och jag till Terminal 4 där vår taxi, som betalades av booking.com via vilken vi bokat vårt hotell, väntade på oss. Till slut lyckades hon krångla sig till min terminal och vi kunde hoppa i taxin.

Taxiresan gick utan problem och vårt hotell, som hette Regente Hotel låg perfekt på gränsen mellan stadskärnan och mer bohemiska stadsdelen Malasana. Vi hade typ 12 minuters promenad till de flesta sevärdheter.

Hotellrummet var rent och fräscht och fönstren vette ut mot huvudgatan Gran Via.

Vi slösade inte någon lägre tid i hotellrummet utan kastade i princip in våra väskor och sökte upp ett stopp där stadsturistbussarna stannar och tog första bästa för att få en översikt över stan.

Solen sken och det var behagligt varmt när vi susade längs gatorna.

Efter bussresan kände vi att det var dags för sen lunch och letade upp en restaurang på Google Maps som såg bra ut, El Buo. Google Maps var vår ständiga följeslagare under resan, utan den vet jag inte vart vi hade hamnat många gånger😁. 

Servicen var väldigt spansk, men till all lycka hade de engelsk meny så med lite pekande och de få spanska orden vi kunde så fick vi beställt. Vi delade på tre rätter ... som vi insåg hade räckt för fyra personer när de kom för de var jättestora.

Favoriten var 6 olika kroketter med olika innehåll.

De fritterade bläckfiskringarna var också mycket goda.

Den spanska omeletten med korvfyllning var massiv, skulle ha räckt till en mindre familj😊

Mycket mätta och belåtna beslöt vi oss för att besöka katerdralen och det kungliga palatset som vi såg på avstånd från turistbussen.

Katedralen är massiv och det är gratis att gå in, även om de uppskattade donationer.

Otroligt vackra dekorationer i taket

När vi sett klart i katerdralen hade vi tänkt besöka det kungliga slottet som ligger bredvid, men tyvärr så var det stängt hela helgen för något EU-möte så vi fick bara se det från utsidan. Det kändes ganska surt😕 Det är förresten det största kungliga slottet i Europa.

Utsikten från "katedral- och slottsbacken"

Låt oss ta en selfie!😂

Vi gick långsamt tillbaka mot hotellet längs vackra gator. Allt är väldigt rent.

På fredag vaknade vi vid åtta och efter hotellfrukost beslöt vi oss för att ta ännu en turistbuss runt stan som fokuserade på det mer moderna Madrid. Tyvärr var hörlurarna helt värdelösa och vi hörde ingenting så vi kunde bara titta på utsikten. 

Resten av dagen gick vi runt i stan och tittade i affärer. Vi hade kommit överens om att träffa Hannas kusin som bor i Madrid, hans flickvän och hans besökande kompis från Finland kl 18, så efter en sen lunch/tidig middag på en tapasrestaurang mötte vi upp dem utanför den här jättestora och imponerande statyn av ett kvinnoansikte och gick till ett hotell in närheten.

Hotellet bjöd på både akrobatik och musikuppträdande i sin stora entre (tror att det varit en teater eller bio tidigare, därav storleken).

Efter ett par mycket trevliga timmar tog vi adjö och gick tillbaka mot hotellet, med ett vätskestopp på en mysig restaurang och bar som vi passerade.

På lördag åt vi "förrätt" på matmarknaden Mercado de la Cebada. Det finns en massa tapas- och dryckesstånd på marknaden och man går runt och köper tapas och drycker och så försöker man hitta ett ställe att sitta på, vilket inte är det lättaste.

Resans lokala öl som jag alltid tillåter mig, supergod😋

Jag åt den bästa tapasen någonsin på marknaden, uppvispad (tror jag) krämig burrataost med lax- och skinktopping. Alltså såååå gott. Det måste jag försöka återskapa!

Jag tycker inte om att stå och äta, så när vi ätit vår förrätt gick vi till en av tapasrestaurangerna emot och delade på en mix av tapas som var helt ok men inte mer.

Så här såg det ut på gatan utanför vårt hotell, människor som strömmade ut och in i affärer i en aldrig sinande ström från morgon till kväll. De såg nästan ut som myror😃

På lördag kväll hade vi bokat biljetter till en live flamencoshow med tillhörande tapas, Cardamomo Flamenco, och den var såååå bra. Tidigare har jag bara tyckt att det bara var en massa stampande till musik, men när jag såg showen live så vad det en helt annan sak för det är mycket passion i dansen. Det skulle naturligtvis ha varit enklare om man förstått vad sångarna, som ackompanjerade dansen, sjöng om.

Den timslånga showen gick alldeles för snabbt. När vi promenerade hem till hotellt passerade vi den här vackra restaurangen/baren och beslöt oss för att ta ett par sängfösare där.

Vi satte oss vid baren och beställde var sin drink av tjejen bakom baren. Det visade sig inte vara det lättaste. När jag bad om ett glas cava såg hon ut som ett frågetecken. Jag sa cava igen och det var inte förrän vi försökte med "Champagne Espanja" innan hon fattade att jag ville ha ett glas mousserat vin. Därefter beställde Hanna ett glas rött vin. Lika stort frågetecken då. Som tur var stod hon bredvid en röd köksmaskin och kunde säga "vino" samtidigt som hon pekade på den röda maskinen. Då föll myntet ner för servitrisen😏. Jag vet inte om det beror på att det inte är turistsäsong eller vad det är, för personalen på restauranger och barer i centrum var ofta dåliga på engelska. Man fick bara vara lite mer kreativ för att få fram det man ville ha sagt😊

På söndag han vi bara i princip äta frukost och packa det sista innan det var dags att gå till tunnelbanan för att ta oss till flygplatsen. Först hade vi tänkt lämna kl. 12 men när vi blev klara redan kl. 11 så beslöt vi oss för att åka tidigare, och tur var väl det för det var väldigt omständigt att ta sig till flygplatsen med tåg. Det tog 2 timmar och 10 minuter från vi lämnade hotellet tills vi var vid rätt gateområde. För Hanna som åkte två timmar före mig blev det väldigt tight med tiden.

När vi gick till tunnelbanan passerade vi den här jättelånga kön, vi såg samma på lördag. När vi kom till början av kön såg vi att den slutade i en spelbutik. Det var uppenbarligen storvinster på gång.

När Hanna åkt med sitt flyg hade jag ytterligare ett par timmar att slå död på innan mitt flyg gick och jag beslöt mig för att äta en sen lunch. Terminalen var mycket liten och det fanns bara en riktig restaurang, men den serverade 3 rätter för 25 euro och det fanns mycket att välja på i menyn.

Efter lite funderande valde jag kroketter till förrätt, 

stekt lax till huvudrätt,

och en gudomlig chokladfondant till huvudrätt. Allt var jättegott och fondanten var gudomlig😋

På hemresan hade jag ingen uppgradering, utan jag fick sitta och svettas bakom masken och dom 2,5 timmarna kändes evighetslånga, men när jag väl kom till Heathrow gick det snabbt. Det tog 35 minuter från att de öppnade dörren i planet tills jag satt på tunnelbanan. Där kan man tala om flyt😏

Det var vår resa till Madrid.