Underbar mat och uruselt arrangemang

Snart sjunger söndagen på sista versen. Jag har inte gjort alltför spännande saker i dag, två pass på gymmet och sedan har jag jobbat.

Steve och jag ska äta Alla Hjärtans Dag-middag i morgon då han måste jobba kväll på tisdag så jag tänkte ta det lite lugnare i morgon och åka och köpa maten. Vi kommer troligen att använda ett "tre rätter och en flaska vin"-erbjudande från någon av de bättre matvarukedjorna. Vi har gjort det de senaste åren och det har varit kvalitet för pengarna och så enkelt. Allt man behöver göra är max. att värma på grönsaker, steka köttet och öppna vinflaskan.😊 

I går tog vi bussen till Richmond för middag på en av våra favoritpubar, The White Swan. Puben är väldigt mysig och maten alltid bra.

Till förrätt blev det mycket mättande oxkindskrocketter med någon slags mögelostdipp. Kroketterna var fantastiska för de innehöll 100 % kött, inget utfyllnadsskräp som potatis eller mjöl.

Till huvudrätt valde jag stekt ankbröst med brunsås, rostade röd- och bulbetor samt potatisgratäng. Jag donerade potatisen till Steve och beställde in blandade stekta/kokta grönsaker.

De hade äntligen satt upp "korv med mos" på menyn igen och Steve var lyrisk. Portionen var massiv och vis av erfarenhet från tidigare så hoppade Steve över förrätten för att orka med alla korvar. Korvarna var fantastiska och perfekt kryddade, ingen masstillverkning där inte. Vi formligen rullade därifrån och satt och pustade och stönade på bussen hem men det var det värt😊.

På tisdagskvällen var planen att gå på en TV-inspelning som publik i Londons högsta byggnad, The Shard. Jag hade vunnit biljett i ett lotteri ... trodde jag. Programmet gick ut på att två kända personer från olika branscher (musik och ekonomi) som skulle diskutera framtiden och den ekonomiska situationen, typ.

The Shard ligger vid Borough Market, så innan jag gick dit njöt jag av ett par tapas och ett glas rött vin på en mysig liten restaurang på marknaden, Bedales. Jag har varit dit ett par gånger tidigare, men bara på ett glas vin, men nu testade jag maten också. Här kommer jag absolut att äta igen, så gott och bläckfiskringarna var perfekt tillagade. 

När jag betalat gick jag mot The Shard och kom fram till receptionen 15 minuter innan företaget som lottade ut publikbiljetterna sagt att man skulle komma.

Jag var ganska förvånad över att det redan var folk där. De prickade av mig på publiklistan och så fick jag ett numrerat vristband. Jag fick nummer 22, så folk hade uppenbarligen varit väldigt tidiga. Killen som prickade av oss sa att vi kunde gå och ta en kaffe eller nått och återvända om 20 minuter. Han sa också att företaget som producerade programmet, Al Jazeera Europe, hade bjudit in en massa specialgäster och vi kanske inte skulle rymmas alla vilket lät lite oroväckande😟

20 minuter senare var jag tillbaka och då var det lätt kaos i receptionen. Vi som fått blå vristband ombads stå till sidan så att de "specialinbjudna" kunde gå förbi. Sedan stod vi där med "mössan i hand" och väntade på att vi skulle tilldelas ett passerkort till inspelningen. Vi var kanske 30 st med blå vristband och av dem kom de 9 första in. Jag var mållös!! Arrangören var bara intresserade av att fylla stolarna och de som inte behövdes skickades hem. De sket blankt i att de slösade bort folks tid och att de kanske rest långt för den specifika inspelningen. Jag pratade med ett äldre par som rest ända från Kent och det är ingen kort eller billig resa. Så mycket för den "lotterivinsten". Jag var sååååå förbannad, hur täcks dom, så där behandlar man inte folk!!! Som plåster på såret så fick vi som inte kom in löfte om att vi garanterat kommer in på nästa inspelning som vi vill delta i. Jag har inte något större intresse att delta i något som det här skämtet till företag, SRO Audiences, arrangerar men jag borde väl använda min "prioriteringsbiljett".

Jag avslutar med en bild av Busen för att lugna nerverna😍