Jisses, kan inte tro att jag inte skrivit sen i söndags!!! Veckan har varit fylld av jobb, träning, träffa kompisar och så har jag försökt köpa det sista att ta med mig till Finland imorgon. Nu är nästan hela kappsäcken packad och taxin är bokad. Jag fattar dock inte att väskan blir så full varje gång, trots att jag och mina bröder bara köper presenter till våra föräldrar och min guddotter Sara nuförtiden😲.
Jag har också haft så fullt upp med att organisera nästa års långresor, Kuba i februari och Transsibiriska järnvägen i september med en österbottningsk resebyrå, att Steves julklapp kommit i skymundan. Steve är inte så mycket bättre han, men hans "ursäkt" är att han skjuter upp allt till sista minuten😊 Vi har iallafall bestämt oss för vad vi ska ge varandra men inte bokat något än så i morse berättade vi muntligen vad vi kommer att köpa. Jag ska ta Steve till Isle of Man en långhelg och Steve försöker hitta en helg någonstans i Wales. Det är ganska gulligt. Hn känner ingen större dragning till eller intresse för Wales (eller Skottland eller Irland) men vet att jag vill åka dit så då sätter han sina egna känslor till sidan för att jag ska få åka dit😊
Igår träffade Steve och jag våra vänner Ivonne och Seth på den italienska/grekiska restaurangen
Al Santo i Fulham. Jag har varit dit en gång tidigare och tycker att maten är helt ok och atmosfären fantastisk. Jag gillar små intima restauranger.
Jag beställde samma mat som förra gången, burrata med ugnsstekta grönsaker till förrätt ...
och kycklingbröst med grädd- och champinjonsås till huvudrätt.
Vi satt länge och åt och drack. Den lilla restaurang var fylld till brädden och bakom oss satt ett strre gäng och åt vad som såg ut som en släktmiddag, det var både unga och gamla i gruppen. Jag och Ivonne satt med ryggarna mot dem. När kvällen närmade sig sig sitt slut och gruppen började lösas upp så sade Ivonne helt plötsligt att där är ju Chris Martin (från gruppen Coldplay)!. Steve och Seth som hade suttit med ansiktet mot gruppen hela kvällen hade inte fattat något, dööööh. Det ska vara kvinnor med huvudet på skaft för kändisspotting😊.
Det kom också in en annan "kändis" under kvällen, nämligen min svenska kompis Cecilia som kom dit för att äta middag med en annan kompis. Ingen av oss visste att den andra skulle dit, London är inte så stor som man skulle tro😊
I onsdags åt svenska Cecilia, Anette och jag thaimat på den här fantastiska puben i Notting Hill,
Churchill Arms. Den här helt underbart dekorerad, både sommar och vinter, inne och ute. I det här fallet gäller verkligen "more is more".
Jag hade bokat bord för ett par veckor sedan och då fick vi bara bord från kl. 21, pubens thairestaurang är mycket populär.
Inne i puben.
Restaurangen är som ett växthus, eller djungel, inte en plastblomma så långt ögat når, allt är äkta vara.
Vägen från toaletten
Maten är god och billig men portionerna stora.
Vi satt i restaurangen och sedan puben tills de stängde och hade en riktigt kul kväll.
Jag avslutar med lite Busenbilder. Katter är verkligen som gummi, det finns ingen gräns för hur de kan böja sig😼
Busen har upptäckt den lilla musleksaken igen. Steve köpte den för två år sedan men då fattade Busen inte hur den fungerade (man sätter kattgodis i muskroppen som faller ur när han knuffar på den). Nu får han ut alla godisar på nolltid men leksaken håller honom sysselsatt en liten stund i allafall.
Nej, nu ska jag packa ner datorn. Nästa gång vi hörs är jag förhoppningsvis i Finland.
