Snörusk och ny kattleksak

Jag hann bara lägga upp det tidigare inlägget och skriva att det bara kommit några få snöflingor så började det vräka ner, man såg knappt höghusen några hundra meter bort😊. Det var ganska snabbt över dock.

Idag fick Busen en ny leksak, en Nano från leksaksaffären i vårt shoppingcenter. Den rör sig i olika riktningar och är perfekt munsbitsstorlek för Busen. Den kostade bara 4 pund. Tips till alla kattägare😊.

Teatern och minisemester i Holmes Chapel

Brrr, kylan fortsätter, och ska göra det hela veckan. Då och då singlar det ner ett gäng snöflingor men inte så mycket att snön stannar kvar på marken. Jag tycker synd om Steve som måste jobba utomhus dock, speciellt på grund av den envisa vinden som gör att det känns ännu kallare.

Jag var till gymmet i morse, men det får vara första och sista gången som jag sticker ut näsan idag:-). Vädret verkar iallafall göra folk mer pratsamma. När jag gick till Sainsburys efter gymmet för att handla mat berättade den äldre kvinnan bakom köttdisken att hon tänkte be sin son komma och hämta henne med bil efter jobbet eftersom hennes ben värkte så på grund av kölden, och en annan anställd som hjälpte till vid self-checkout-kassorna nästan kom springande till mig när hon såg att jag tagit två buntar med röda tulpaner, satte handen på min axel och sa "Those tulips are so beauuuutiful. My niece bought that colour a couple of days ago and they are fantastic".

Hur var gårdagens pjäs då?, funderar ni säkert😀. Den var faktiskt väldigt, väldigt bra! Förutom att man kanske fick lite träsmak i baken efter ett par timmar så kände jag aldrig att jag ville åka hem efter andra pausen. Två av huvudsskådespelarna (Penelope Wilton och Kevin Doyle) hade jag dessutom sett i Downton Abbey så det var ju lite extra kul.

Ja, här kommer lite bilder från Steves och min resa till Holmes Chapel, en liten by mitt i ingenstans typ ... fast de hade sin egen tågstation vilket underlättade våra utflykter.

Vi bodde i The Vicarage som är en renoverad gammal pub som härstammar från 1600-talet.

Gillar mysiga murriga pubar som andas historia.

Jättepraktiskt att bo på ett hotell som har både restaurang och pub, särskilt när det kalla vädret inte lockade till några längre promenader på kvällen.

De hade verkligen sparat så mycket av ursprungsinredningen som de kunnat

Rummet var medelstort men innehöll allt man behövde. Sängen kunde dock ha varit lite bredare och sista kvällen gav Steve upp att trängas och sov på golvet medan jag höll på att falla ur den två gånger när jag skulle svänga mig ... inte det ultimata när sängbordet var fastsatt 5 cm från sängkanten.

Middag första kvällen ... och de andra två kvällarna också eftersom middag (och frukost) ingick i vårt paket. Som tur var gjorde de jättegod mat.

Restaurangen var nästan full varje kväll.

Min förrätt två av kvällarna, makrillpate som är fullspäckad med Omega 3.

Min huvudrätt, som jag också åt två kvällar, pork belly och pork cheek (sidfläsk och griskind). Det är lite hit and miss att beställa pork belly på restauranger eftersom de ofta inte tillagar köttet tillräckligt länge vilket gör fettet mellan köttskikten segt och späcket ovanpå mjukt och äckligt. Här var det perfekt.

Eftersom det inte fanns något att se i Holmes Chapel så tog vi tåget till den gamla romerska staden Chester på fredag. Staden var väldigt mysig med massor av gamla byggnader i tudorstil.

Staden ståtar också med ruinerna av en romersk amfiteater

Chester ligger på gränsen till Wales och därför var alla skyltar på tåget både på engelska och walesiska. Walesiska påminner inte om engelska någonstans😀

En av sångarna i popgruppen One Direction, Harry Styles, kommer från Holmes Chapel och den här bilden fanns uppsatt på den lilla tågstationen. Han jobbade uppenbarligen i en kakbutik innan han blev känd.

På lördag tog vi tåget till Manchester som bara låg 45 min tågresa bort. Manchester är ingen speciellt intressant stad, såvida man inte är fotbollsfantast och vill besöka en match eller fotbollsmuseet. När vi passerade en kyrka hörde vi hög popmusik som strömmade ut. Vi gick in för att kolla vad som stod på. Det som stod på var ett Prosecco-evenemang med live musik och folk som drack och dansade. De personer som låg begravda i kyrkan roterade säkert i sina gravar😊. Jag tycker det är jättebra att kyrkor används till olika evenemang och att man då får sälja öl eller vin (de måste ju få in pengar på något sätt), men jag kan nog tycka att evenemang som det här, där syftet är att dricka alkohol, är lite väl på gränsen:-)

Vi gick runt i butiker i över en timme och spenderade typ lika lång tid på att hitta ett matställe som inte hörde till någon kedja (jag vill spendera mina pengar på oberoende restauranger). Vi gick och gick tills vi kom till ett område som hette North Quarter, som uppenbarligen är Manchesters trendiga område med massor av barer, cafeer och matställen. Vi hittade ett lunchställe där jag åt en av de bästa kycklings- och avocadosalladerna någonsin, plus extra halloumi. Muuuuums.

Mätta och belåtna beslöt vi oss för att vi sett tillräckligt av Manchester (vi har varit dit tidigare för några år sedan för att se bandet Stereophonics och då sov vi över).

Jag tyckte att namnet på den här snabbmatsrestaurangen som vi passerade på väg mot tågstationen var lite rolig😃. Fatso är engelska för tjockis.

På lördagskvällen var det live-musik på vårt hotell och restaurangen var proppfull (tur att de hade bokat in oss automatiskt för middag varje kväll).

Jag åt anka på två sätt till förrätt och pork belly igen till huvudrätt.

Jag var proppmätt efter de två första rätterna men eftersom vi planerat i två dagar att beställa ostbricka till efterrätt, och varit för mätta varje gång, så var det nu eller aldrig. Osten i skålen hade ett täcke med kanelsmör, en lite ovanlig kombination men god. Hade jag varit mätt efter de två första rätterna så var det inget jag, och Steve, var nu😬

Söndagen spenderade vi största tiden på tåget. Steve hade hittat en webbsida där man kunde få tågbiljetter till halva priset om man valde en långsammare resa men den här resan blev kanske vääääl lång, 3,5 h istället för 1,5😀. Till och med Steve sa att det här gör vi inte om😁.

Det var den resan, om mindre än 4 veckor bär det iväg igen, den här gången till Sicilien, och då utlovas mycket högre temperaturer😊

Tillbaka och på teater

Så är vi hemma i London igen, och till ett kallt sådant. Idag har det snöat från och till hela dagen och det är riktigt ruggigt på grund av vinden. Jag tog mig dock i kragen och pallrade iväg till gymmet vid lunchtid och nu skulle jag gärna spendera resten av kvällen i stugvärmen, men se det blir det inget av. Istället ska jag snart bege mig till Waterloo för att se mastodontpjäsen Fanny & Alexander på Old Vic Theatre. Den kommer att hålla på i hela 3 timmar och 45 minuter!, inklusive 2 15-minuterspauser. Jag har naturligtvis sett filmen, som jag tyckte var bra, men teaterpjäser kan ibland bli lite sega. Nå, om jag känner att jag håller på att somna så är det bara att smita i väg i andra pausen ... jag vet ju redan hur pjäsen slutar😀

Imorgon kommer jag att posta lite bilder från vår långhelg.

Middag på hög höjd

God kväll. En liten snabbis innan det är dags att krypa till kojs. I kväll var det som sagt dags för middag högt uppe i det blå ... eller ska jag säga det grå, i resturangen Searcys at the Gherkin. Det var Mias första besök här och mitt tredje. Vi brukar alltid försöka träffas runt våra födelsedagar (vi fyller år med en dags mellanrum) men eftersom jag är borta i helgen och Mia nästa helg så slog vi till nu.

Efter att vi anmält oss i receptionen och våra väskor och jackor lysts igenom (säkerheten är ganska noggrann här) så kom vi äntligen upp till 39:e våningen. När vi satt oss tog jag genast fram mobilen för ett par foton. Ett måste när man har sån här fantastisk utsikt. Om ni tittar noga så ser ni både Mia och mig😎

Av någon orsak så fick jag endast huvudrätten, som var hjort, på bild trots att jag tog flera foton av både förrätt och efterrätt. Min Nokia är bra men kameran skulle må bra av en liten uppdatering.

Vi satt länge och åt, drack och pratade. Det var sååå kul att träffa Mia igen, men eftersom vi båda hade en tidig morgon följande dag så bröt vi upp i vettig tid. Det är inte alltid som jag är så förståndig😀
På väg mot tunnelbanan i Bank lyckades jag få till ett par väldigt fina foton (med min telefon oroligt nog) av de senaste tillskotten av höga kontorsbyggnader i Monument. Ibland är "50 shades of grey" inte så illa.

Stå upp i London

Pust, nu är lägenheten dammsugen, toaletten städad och saker hopplockade. Steve får göra resten när han kommer hem. Nu är lägenheten mer eller mindre (när Steve gjort sitt) redo för besök av vår kattmatare och en långhelg i nordvästra England. Jag har också skickat iväg de sista projekten och snart får jag sätta en "out of office"-assistent i min inkorg också. Jag har inte hunnit packa ännu men det lär gå fort, det är ju inte så att man måste ha nya kläder varje dag:-)

I måndags besökte Anette, Carina och jag en liten ståuppklubb i Covent Garden. Anette och hennes man hade redan varit dit några gånger men det var första gången för Carina och mig. Inträdet var grymt billigt, 1 pund (gratis för studerande) och det förklarade säkert varför klubben var fullproppad😊. Man kunde inte heller förvänta sig ståupp av toppklass men det var helt ok. Lite ojämna akter och vissa var bättre än andra.

Den första akten var klart bäst. Han pratade om sin engelska mer tystlåtna pappa och afrikanska mamma som verkar ha ordentligt med skinn på näsan😄

Hoppsan, här tryckte jag visst på fel knapp på kameran och det blev en mer konstnärlig bild.

En av de mer ovanliga akterna var en rörelsehindrad kille. Det var lite svårt att förstå vad han sa eftersom han också hade talsvårigheter, men man kan inte annat än beundra hans mod. Det var dock som Anette sa, att man inte visste om man skulle skratta eller gråta. Hans många bra skämt försvann lite i bakgrunden eftersom man tyckte synd om och led med honom samtidigt.

Det var runt 10 akter som uppträdde så showen var inte slut förrän någon gång efter tio men jag skulle absolut kunna gå hit igen.

Nej, dags att fixa till mig. Ikväll blir det middag på hög nivå i "gurkan" eller Gherkin med min kompis Mia. Det blir mitt tredje besök dit men jag tycker det är så mysigt med den fantastiska utsikten över hela London och maten är inte dålig heller.

Hit och dit-helg

Så var det måndag igen. Det positiva med den här veckan dock är att den är kort för på torsdag åker vi iväg på vår lilla minisemester i nordvästra England.

Helgen har dock inte varit helt händelselöst. Igår besökte vi Little Bay (TWID) igen för söndagsmiddag. De har halva priset på allt fortfarande och Steve var nyfiken på deras Sunday Roast med lamm (enda köttet man fick till sin Sunday Roast av någon orsak). Jag är inget fan av lamm så jag tog annat på menyn istället. Förrätten blev krabba med avocado ...

och huvudrätten lax med gröna bönor och stekta grönsaker istället för potatis. Vi hade bokat till kl 14 och nästan förväntat oss att vi skulle vara de enda där men restaurangen var faktiskt nästan full. Den middagen satt bra efter en timmes Body Pump på morgonen.

I lördags på dagen var Carina och jag och kollade på en "psykedelisk" show i Angel. Den var ganska värdelös, bilderna i reklamen var bättre än verkligheten och 30 minuter senare var vi klara (vi hade tid mellan 12-16). MEN, provar man inte så vet man inte.

En halvdålig selfie av många:-D

Höjdpunkten på "utflykten" till Angel var drinken på en mysig pub efteråt konstaterade vi😁

I fredags besökte vi en gammal goding tillsammans med Cecila och Björn, nämligen den nordafrikanska restaurangen Azou som ligger i Hammersmith/Chiswick. Vi har inte varit dit på säkert över ett år men så ligger den inte nästgårds heller. Maten var lika god som vanligt.

Jag beställde som vanligt nordafrikanska lammkorvar i en tomatstuvning till förrätt ...

och Tajin Djej till huvudrätt (kyckling med grönsaker i en grymt god sås)

Vi satt länge där och åt och drack.

Steve ville inte vara med på bild som vanligt ...

Men här kom han inte undan, inte jag heller😀. Jag tycker alltid att jag har så stor näsa men den är väl inte större än många andras och den är iallafall rak.

Så, det var min helg i korthet det. Nu måste jag sminka mig och fixa håret för ikväll blir det stand up med några kompisar.