Shopping, kompisträffar och digital konst

 Trevlig lördag på er, hoppas helgen har börjat bra. 

Det verkar som om min årliga förkylning äntligen börjar ge med sig. Jag testade formen genom att på body pump på morgonen och allt kändes bra, även om jag fick snyta mig mellan låtarna😏.

I går tog jag bussen till Westfield shoppingcenter i Shepherds Bush för lite julklappsshopping och jag lyckades verkligen hitta något. Det är, eller har varit, Europas största urbana shoppingcenter, så det är massivt. Jag orkar aldrig gå igenom alla butiker, utan fokuserar kanske på 5 eller 6 där jag vet att jag har störst chans att hitta något.

På torsdag kväll var det dags för min och mina gymkompisars månatliga träff. Den här gången träffades vi hos en av tjejerna där vi bjöds på fingermat och vin och bubbel. Vi satt och pratade till efter elva, tiden bara flög iväg. 

I onsdags besökte jag, Angela och Anna-Kaarin en "digital konstutställning", kallad "Latent spaces", i stadsdelen Canary Wharf. Utställningen bestod i princip av bilder, ljus, ljud och rörelse som ständigt förändrades. Det var väldigt avslappnande och vackert och i några av rummen kunde man också sitta ner och följa "skådespelet".

I ett rum fanns hängande rep med glödlampor. Bra bakgrund för selfies😊

Efter utställningen hann vi med ett par drinkar på en cocktailbar i närheten innan det var dags att gå till restaurangen där vi bokat bord.

Blacklock är en fantastisk köttrestaurang som finns på ett antal ställen i London nu. Även deras sidorätter och såser är magiska. 

Nu är det spaghettipumpsäsong igen och jag har hunnit äta dem med både kycklingfyllning och köttfärsfyllning.

IKEA, National Portrait Gallery och mat

Hälsningar från en höstförkyld Åsa. Jag märkte i går att något var på gång, och nu gör jag inget annat än nyser, snyter mig och äter tabletter för halsont. Mina förkylningar brukar som tur är vara väldigt kortvariga, så det hoppas jag är fallet den här gången också. Jag avbokade dock dagens kardiopass. Man ska undvika högintensiv träning om man har inflammationer som feber och/eller halsont i kroppen.

I torsdags åkte jag till IKEA för att shoppa på mig lite "bra saker". Jag började dock med en lätt lunch med gravad lax, mozzarella och tomat. Jag hoppade över köttbullarna eftersom man endast kunde få dem med potatismos eller fransk potatis (= mycket kolhydrater.)

Ett par timmar senare kom jag hem med ryggsäcken full, och förutom ljus, tavelramar, två påsar kanelbullar till Steve och en påse frysta köttbullar till mig, så hittade jag också en ställning för laptopen. Det fyndet var helt oplanerat, men det ser avsevärt bättre ut än papplådan jag hade tidigare.

Den här rätten gjorde jag i veckan. Den ser inte mycket ut för världen men god var den. Receptet på vitkålen hittade jag här.

Stekt havsabborre med gräddkokt dillkryddad vitkål
2 portioner

Ingredienser

Färdigfilead havsabborre eller annan fisk, t.ex. lax

1/2 litet vitkålshuvud

ca 2 dl grädde

2 tsk torkad dill

salt

1/2 citron

Gör så här

Tillaga valfri fisk på valfritt sätt.
Skär vitkålen i mindre bitar. Stek i lite smör eller olivolja tills kålen fått lite färg (betoning på lite) och mjuknat. Häll på grädde, salta och krydda med dill. Låt koka ihop i ca 15 minuter tills grädden nästan är inkokt. Smaka av med lite citronsaft.

På lördag morgon tog jag bussen till National Portrait Gallery som öppnat igen efter en lång renovering. Den svenska "kvinnoklubben" Sveabritt hade arrangerat en guidad tur på svenska och den ville jag gå på. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen, man får så mycket mer ut av ett museum om man går en guidad tur.

En sammanfattning av turens innehåll: På denna visning kommer vi ta en resa genom brittisk historia via porträtt. Vi startar i Tudor-galleriet med det berömda Ditchley porträttet av Drottning Elizabeth I och avslutar med ett porträtt av en inspirerande nutidsperson. National Portrait Gallery är ett idealiskt ställe att lära sig mer om intressanta brittiska personligheter och förstå sammanhanget varför dessa personerna var viktiga just då. Det är också spännande att jämföra de olika teknikerna som använts och hur avsikten med porträtt har ändrats over tiden.

Det finns också en staty av grundaren av Internet, Sir Tim Berners-Lee.

På kvällen tog Steve och jag bussen till en pub som heter The Stonhouse i Clapham Common. Maten var sådär, lite tråkig kanske, men servicen var 10/10, ingen begäran var omöjlig😊.

Jag beställde en ingefära-Margarita till fördrink som var supergod. Jag måste försöka återskapa den hemma någon gång.

Förrätten var väldigt god, saltköttscarpaccio med pepparrotröra och ostchips. Till huvudrätt beställde jag en vanlig stek eftersom det inte fanns något annat som intresserade mig och som inte innehöll massora av kolhydrater. 

På söndag var det dags för mer pubmat, dock ingen tråkig sådan men lika bra service😋. Efter två pass på gymmet och en snabb dusch tog jag tåget till Teddington och puben King's Head där jag mötte upp med Anna-Kaarin.

Jag var lite tråkig och beställde samma rätter som förra gången jag var där, men vad gör man när det är så gott😊. Det blev ostsoufflé med ostsås till förrätt ...

... och Sunday Roast till huvudrätt. Sååå gott allting. 

Det är tyvärr ett mindre projekt att ta sig till och från från Teddington på helgerna. På söndagar går det bara 1!! tåg i timmen. Vi befinner oss i London med 10 miljoner invånare, men när man ser till kollektivtraffiken känns det som om man befann sig i en liten by mitt i landet😠. Vi blev klara 30 minuter innan mitt tåg skulle gå, så istället för att häcka på tågstationen (vi orkade inte ta in något mer att dricka😏) så tog jag två bussar istället. 1,5 timme senare var jag hemma igen, 1 timme längre resa än om jag tagit tåget, men eftersom jag inte hade bråttom någonstans så hade jag inte så mycket emot "bussutflykten".
 

Plock från veckan som gick

Förra veckan var det mest arbete på schemat men jag hann även med lite annat.

Steve jobbar som vaktmästare på en privatskola, eller den består egentligen av tre skolor; en för barn under 9 år, en flickskola för 9-13-åringar och en pojkskola för 9-13-åringar. I både pojk- och flickskolan har man teater på skolschemat (ett jättebra sätt att lära barnen att uppträda inför publik ju!) och i torsdags hade pojkskolan uppvisning av musikalen Oliver för föräldrar och släktingar. Teaterläraren hade sagt att Steve också kunde komma om han var intresserad och han bjöd i sin tur in mig😊.

Innan föreställningen bjöds gästerna på öl eller vin. Med en årsavgift på 20 000 pund per barn skulle nog kaffe och kaka ha känts lite för mesigt😉

Jag är inget större fan av barn som sjunger (för många falska toner och pipiga röster😉), men jag var imponerad över deras entusiasm och energi. Eftersom det var en pojkskola så spelades också de kvinnliga rollerna av pojkar, utklädda i klänningar och peruker. Man hade inte heller sparat på sminket, och speciellt inte det röda läppstiftet, för de såg lite ut som glädjeflickor hela bunten😂. Det här var dock inget som verkade störa dem utan de gick glatt in sina roller. 

Pjäsen pågick i 1,5 timme och innehöll många solosånger, många repliker och ganska krävande koreografi, så hatten av för både barn och lärare. Publiken var också jättebra på att ge sitt stöd till skådespelarna och applåderade, hurrade och visslade efter varje sång. Man riktigt såg hur de spända minerna förvandlades till leenden när de sjungit klart, speciellt om de sjungit solo.

Jag är så nöjd över den här "ballonghunden" av harts som jag köpte när vi besökte Saint Paul de Vence. Jag älskar den pigga, brandgula färgen.

I lördags åkte Steve och jag "norröver", närmare bestämt till Camden, för middag på en grekisk restaurang som Steve hittat på nätet. Det är sällan Steve åker norr om Themsen, men recensionerna var uppenbarligen så bra att han inte kunde ignorera restaurangen😁. Restaurangen hette Andy's Greek Taverna och är en familjerestaurang och sådana stöder vi gärna. 

Vi beställde både varma och kalla förrätter som vi delade på. Jag gillade speciellt Tirokafteri, som är ett ostpålägg gjord av fetaost, paprika, olivolja, citronsaft, yoghurt och oregano.

Till huvudrätt beställde vi båda grillat kött, Steve Mixed Grill och jag blandad Souvlaki med grillade kuber av lamm, kyckling och nötkött. Köttet var otroligt mört och saftigt, inga torra bitar där minsann.

Till efterätt åt vi båda yoghurt med honung och valnötter som var den perfekta avslutningen på middagen. Medan vi satt där bokade vi faktiskt in oss för ett nytt besök om en månad. Då är det gott😋

På söndag träffade jag min kompis Angela på lunch i Battersea. Det finns en fransk restaurang i området som heter Soif och som har fantastisk mat. Deras kock är verkligen en fena på att kombinera oväntade smaker. Det är inte den billigaste restaurangen i området, men ibland får det kosta lite om maten är så här god. 

Jag och Angela delade på en förrätt som bland annat innehöll roscofflök, lakrits och flisad mandel. Rätten var fantastisk, vem hade trott att lakrits och lök passar så bra ihop?!

Till huvudrätt delade vi på en hel grillad kyckling som serverades med blandad sallad, fransk potatis och en vitlöksaoli där de verkligen inte sparat på vitlök. Om vitlök är så bra mot förkylning som det sägs kan vi nog känna oss ganska säkra den här vintern😁. 

På tal om förkylning och influensa så fick jag min covid-vaccinbooster i lördags, så nu borde jag vara ganska bra skyddad mot den senaste varianten. Sjuk kan man naturliggtvis fortfarande bli, men inte dödssjuk.

Veckans hemmagjorda mat blev korvstroganoff med stekt blomkålsris. När jag gör egen mat blir den sällan lika avancerad som på restaurang, men ofta lika god. 

Nice dag 3–6

Jag fortsätter med dag tre för uppenbarligen var dagen inte slut efter den guidade turen😊. När vi kom tillbaka till Nice fräschade vi upp oss snabbt på hotellet in vi gav oss ut för middag. Jag hade läst om en populär restaurang med fokus på främst skaldjur som heter Café de Turin så vi gick dit för att prova en av deras skaldjursbricka. Svanhild hade aldrig ätit ostron tidigare men beslöt sig för att göra ett försök ändå, man vet inte om man tycker om något förrän man provat.

När brickan kom in såg vi att det inte var bara ostronen som var råa utan även de olika musslorna. Jag visste inte att man även kunde äta musslor råa, men uppenbarligen kan man det. När jag ätit ostron i London får man alltid tabasco och picklad rödlök till, men här fick man bara citron att klämma över. 

Vi började med ostronen och de andra skaldjuren som serverades råa.

Svanhild såg lite skeptisk ut i början ...

Men de gick ner. Hon sa att de nog inte kommer att tillhöra hennes favoriträtter men nu har hon i alla fall provat😁. De hade nog smakat bättre om man fick samma tillbehör som man får i England.

Mätta på skaldjur gick vi gamla stan och satte oss på ett par uteserveringar. Den första var en pub med en mängd franska ölstorter som hette Les Distilleries Ideales.

Sedan avslutade vi kvällen med var sin cocktail på en mexikansk restaurang. Det var så härligt att kunna sitta utomhus och titta på folk.

På fredag förmiddag besökte vi Parc de la Colline du Chateau som ligger på ett högt berg. Det finns inget kvar av slottet men man har fantastisk utsikt över Nice.

Det finns också ett litet vattenfall uppe på toppen.

På eftermiddagen hade vi bokat en guidad tur med minibuss till en vingård utanför Nice som producerar organiska viner, Vignoble Rasse. Besöket på vingården var väldigt intressant, men resten av turen hade vi kunnat vara utan. Guiden, eller chauffören, körde som en bankrånare. Han tvärnitade och gasade om vart annat och bytte körfält som om han försökte skaka av sig polisen, oberoende om vi körde på platt mark eller i bergen. Svanhild, som lider av bilsjuka, satt och försökte titta ut genom framrutan (det lär hjälpa mot bilsjuka) samtidigt som hon försökte hålla illamåendet nere. Till och med jag som aldrig varit bilsjuk kände hur det började vända sig i magen i slutet av dagen.

När vi äntligen kom fram till vingården med livet i behåll fick vi smaka på sex av deras viner, medan den unga ägaren berättade med inlevelse hur varje vin tillverkades och av vilka druvor.

Det är alltid kul att lyssna på någon som brinner för det de gör.

Jag kan säga att vi var ganska glada när vi kom tillbaka till hotellet igen vid 19-tiden!😊

Det finns konst och statyer överallt i Nice.

Lördagen var sista heldagen i Nice och förutom middagen på kvällen hade vi inget annat inbokat, vi bara tog det lugnt och njöt. Efter frukosten gick vi ner till stranden och hyrde var sin solstol. Den var inte billig men det var absolut värt det, för till skillnad från sandstränderna i Cannes är stranden i Nice täckt av stenar. Det var över 20 grader i vattnet så det blev också ett par svalkande dopp ...

... samt ett par drinkar. Det var lyxigt att få drinkarna levererade till våra solstolar.

När vi kände att vi fått tillräckligt med sol gick vi till hamnen för lunch.

Mums, lättstekt tonfisk med wokade grönsaker.

På kvällen hade vi bokat bord på restaurangen Citrus i gamla stan, men innan restaurangen hann vi med var sin fördrink på en bar bredvid.

Maten var fantastisk och servicen likaså. Jag beställde Vitello tonnato, som var tunna skivor kalv och tonfiskmousse på en rostad focaccia, till förrätt och ...

filé på smågris med tillbehör till huvudrätt.

Eftersom det var sista kvällen så bestämde vi oss för att klämma i oss var sin efterrätt också, som blev mjölfri chokladkaka och ingefäraglass. Efter middagen var vi så mätta att vi bestämde oss för att gå tillbaka till hotellet. Vi hade tidig start följande morgon och ville vara någorlunda pigga och krya.

Jag var tillbaka i London redan vid 11-tiden på söndag och hemma någon gång före kl. 13. 

Det var en fantastisk resa. Vi hann se och göra massor, men jag åker gärna tillbaka för det finns fortfarande mycket att se på rivieran. Oktober var den perfekta resetidpunkten, det var varmt men inte stekhett, och passligt med turister. Jag skulle aldrig klara av att vara där när det är över 40 grader.